Intensivvård

Klinikövergripande rutiner

Beslut om att ta traumapatienter till IVA sker oftast redan ute på akutrummet inför trauma-DT, eller efter utförd DT pga. allvarligt fynd vid undersökningen. I mer sällsynta fall behöver patienten opereras akut och kommer då till IVA först efter genomgången operation. I de fallen är det inte alltid att en DT hunnit göras. Traumapatienter tillhör kirurgkliniken det första dygnet, och handläggningen på IVA ska drivas av kirurgläkare i samråd med narkosläkare under denna tid. Tillsammans med ansvarig läkare görs en plan upp för att snabbt kunna prioritera och påbörja relevanta behandlingar. Ordinationer ska innefatta bland annat läkemedel (exempelvis trombosprofylax, antibiotika, smärtlindring samt eventuell sedering), specifik övervakning eller behandling (exempelvis 12-avlednings EKG, drän etc.), behandlingsmål och begränsningar. Om allt inte är klargjort sedan tidigare ska detta klargöras av ansvarig läkare i samband med den tertiära undersökningen. Efter att samtliga provsvar och röntgenundersökningar blivit utsvarade görs en tertiär undersökning (se specifikt avsnitt). Ansvarig IVA-sjuksköterska söker primärjour kirurgi som i sin tur kontaktar ansvarig ortoped, för att gemensamt utföra en ny bedömning, motsvarande en komplett och vid behov utökad sekundär undersökning. Utifrån den tertiära bedömningen, tillsammans med radiologisvar, tar ortopedläkaren ställning till förändrad ordination av rörelsebegränsning.

IVA-vårdens syfte

Initialt kräver oftast traumapatienter en mycket omfattande och personalkrävande vård med täta kontroller av vitalparametrar och bedömning av patientens kliniska tillstånd, omvårdnad, läkemedelsadministrering och utförande av andra ordinationer, samt kontinuerlig utvärdering av utförda åtgärder. Åtgärderna fokuseras mot att stabilisera patienten och kan innefatta (men begränsas inte av) följande exempel:

• Monitorering (EKG, saturation, invasiv- eller non-invasiv blodtrycksmätning, eventuell temp-kateter)
• Provtagning (bland annat korrigera koagulationsstörningar, syra-basbalans, elektrolytrubbningar eller blödning)
• Läkemedelsadministrering (smärtlindring, sedering, antibiotika, tetanusprofylax, antitrombosprofylax e.tc.)
• Andra specifika procedurer (respiratorbehandling, dränage, regional anestesi, förbereda inför transport till andra sjukhus).

Tidig kontakt med anhöriga eftersträvas. Efter den initiala vården påbörjas mobilisering, parenteral-/enteral nutrition samt fortsatt behandling utifrån hittade skador. Vården på IVA syftar till att understödja patientens vitala funktioner så att nödvändig läkemedelsbehandling eller operativa åtgärder kan genomföras för att ge patienten bästa möjlighet för att återhämta sig. Vården har stort fokus på att förebygga eller lindra de medicinska efterverkningar och komplikationer som ofta drabbar traumapatienter och som leder till hög mortalitet och morbiditet. För att kontinuerligt utvärdera behandlingar krävs en hög beredskap dygnet runt.