Utvecklingsuppdrag Primärvården

Syftet med utvecklingsuppdraget var med stöd av digitala plattformen 1177 ”stöd och behandling” arbetet med patienter med hypertoni med särskilt med inriktning på riskabel alkoholkonsumtion.

Bakgrund

Utvecklingsprojektet syftade till att vidareutveckla arbetet med patienter med hypertoni genom att fokusera på deras
levnadsvanor, särskilt med inriktning på riskabel alkoholkonsumtion. Målet var att främja hälsa genom att ge patienter stöd att förändra sina vanor kopplade till alkoholintag.

Metod

Stödet till deltagarna erbjöds via den digitala plattformen 1177 "Stöd och behandling" samt genom individuella samtal. Tanken var att kombinera digitala resurser med personliga
möten för att skapa ett flexibelt och tillgängligt stöd. Projektet inkluderade även att utveckla en rutin för att utvärdera arbetssättet med stöd- och behandlingsformen för framtida implementering.

Resultat

Trots noggrant planerat stöd och möjlighet till individuella samtal valde samtliga patienter att avstå från att delta i projektet.

Slutsats

Projektets utfall visar på de utmaningar som finns vid arbete med riskabel alkoholkonsumtion hos patienter med hypertoni. Att ämnet uppfattas som tabu och stigmatiserande kan försvåra möjligheten att erbjuda stöd och behandling. Vissa patienter kan också känna en oro för potentiella
konsekvenser som förlust av körkort eller vårdnad av barn, vilket kan bidra till ovilja att delta. Flera trodde att de kunde hantera sina levnadsvanor på egen hand utan extern hjälp. För att öka deltagandet i framtida insatser kan det vara värdefullt att utveckla strategier för att minska stigma,
exempelvis genom anonymiserade stödtjänster eller bredare information om hur stöd kan ges utan pekpinnar. Att förtydliga plattformens funktion och skapa förtroende för digitala verktyg kan också bidra till ökad medverkan.

Kontakt
Karin Orre, karin.orre@hcrenen.se
Thomas Andersson, thomas.2.andersson@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 69.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Syftet med utvecklingsuppdraget var att öka patienternas delaktighet, egenansvar och motivation kring att bättre sköta sitt blodtryck.

Bakgrund

Hälsocentralen Renen har idag 115 st patienter som fastställts med diagnosen hypertoni. Patientgruppen är överlag en rätt stor grupp i samhället. Vi upptäckte att endast ca 20 procent av patienter tillfrågats om sina levnadsvanor, medan patienterna med diagnostiserad diabetes typ 2 låg på 70 procent.
Genom det här projektet vill vi ge patienterna kunskap om sina diagnoser och medförande risker samt om effekterna av balanserade levnadsvanor och på så vis öka patienternas delaktighet, egenansvar och motivation kring att bättre sköta sitt blodtryck.

Metod

Distriktssköterskan som hållit i projektet har genomgått hypertoni 2-dagars utbildning via Svenska föreningen för hypertoni, stroke och vaskulärmedicin (SVM) under våren -24. Metoden för hur de rådgivande samtalen skulle se ut har
behövts omformas något under projektets gång. Inledningsvis erbjöds patienter med fastställd diagnos ett fysiskt rådgivande samtal á 45-60 min i samband med att de lämnar de årliga blodproverna, men få ville avsätta tid för fysiska besök på hälsocentralen när de inte upplevde några besvär. De som avböjde fysiska rådgivande samtal med
sköterska blev istället erbjudna rådgivande samtal över telefon. Även där avböjde somliga med anledning av tidsbrist.

Resultat

Trots att det varit svårt att få folk att intressera sig för sitt blodtryck och hur de själva kan påverka det så har *siffrorna mer än dubblats, från 20 procent till 50 procent. Väldigt många av patienterna i den här gruppen har inte svarat i telefonen trots flertalet försök att ringa dem. En del av patienterna på listan har flyttat eller bytt hälsocentral.

Slutsats

Det är inte enkelt att få människor, i ett redan ganska stressat samhälle, att prioritera ett hälsobesök som de kanske kan skörda resultat av först många år fram. Det är somliga som inte har någon lust att prata om sina levnadsvanor, kanske de upplever det utlämnande och rädd för att bli dömda eller ifrågasatta. Det är av stor vikt hur sköterskor närmar sig ämnet levnadsvanor där utfallet kring hur benägen en patient känner sig att öppna upp i denna fråga eller sluta sig blir lite avgörande. Att vara en liten hälsocentral kan vara av godo då vi personal träffar patienter både i provtagningsstolen på lab, under mottagningstider och i receptionen. Det ger en förståelse för patientens hälsa och kan även i dessa sammanhang öppna upp för samtal kring deras hälsa.

Kontakt
Linn Muller, linn.muller@hc.renen.se
Thomas Andersson, thomas.2.andersson@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 74.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Våren 2024 genomförde HälsorumZ ett utvecklingsuppdrag kring ökat stöd till fysisk aktivitet. Syftet var att utvärdera Västerbottens digitala stödverktyg "Stöd till ökad fysisk aktivitet" för att se om det kunde öka den fysiska aktiviteten bland deltagarna. Målet var att undersöka effekten av det digitala programmet på fysisk aktivitet hos 10–20 personer samt att utvärdera tidsåtgången vid behandling. Dessutom skulle intresse, följsamhet och upplevelse av programmet undersökas. Deltagarna visade på en positiv förändringar både i form av en minskning av tiden de var stillasittande men även en ökning i vardagsmotion per vecka. Sammanfattningsvis visade programmet ha effekt, dock lyfts behovet av ökad användarvänlighet och individanpassning utifrån kunskap om utvecklingsarbete framåt.

Bakgrund

Hälsorum är ett medlemskooperativ beläget i Offerdal, cirka fem mil nordväst om Östersund. Innan utvecklingsuppdraget användes digitala verktyg i begränsad omfattning och de hälsofrämjande insatserna var begränsade. Medvetna om de
negativa effekterna av fysisk inaktivitet och med en ambition om att främja en mer aktiv och hälsosam livsstil, beslutade sig Hälsorum för att implementera digital behandling av ohälsosamma levnadsvanor genom fysisk aktivitet.

Metod

Januari- februari Rekrytering av deltagare. Information om projektet delades på hälsorums Facebooksida, Jämtlandstidningen publicerade ett reportage om projektet efter kontakt med projektansvarig. Patienter tillfrågades och informerades om deltagande under sina ordinarie besök på hälsocentralen. Fysiska möten med deltagarna genomfördes, där deras dåvarande aktivitetsnivå och träningsmål diskuterades, ett individanpassat träningsprogram lades upp.
I mars startade programmet "Stöd till ökad fysisk aktivitet" via 1177. På 1177 fick deltagarna läsa information om fysisk aktivitet, dess fördelar, egna värderingar och beteendeförändringsprocesser samt fylla i formulär. Projekt-ansvarig loggade efter uppstart in i stödverktyget två gånger per vecka för att svara på frågor, ge feedback samt motivera deltagarna. I maj och juni genomfördes slutuppföljningar för att utvärdera deltagarnas framsteg och erfarenheter.

Resultat

Totalt önskade 17 personer att delta i projektet. Av dessa tillfrågades elva under vanliga besök , ytterligare fyra tog kontakt med Hälsorum på egen hand för att delta, medan två personer rekommenderades av redan befintliga deltagare. Innan projektet officiellt startade valde två personer att avstå på grund av privata skäl. Sammanlagt startade 15 deltagare i programmet. Av dessa har 14 deltagare fullföl jt hela programmet. Deltagarna har varit personer i olika åldrar med olika mycket erfarenhet kring ämnet. Deltagarna visade positiva förändringar med en statistiskt signifikant minskning i den dagliga totala tiden av stillasittande från 7–9 timmar till 4–6 timmar per dag och en signifikant ökning i vardagsmotion från 60–90 minuter till 90–150 minuter per vecka. (se rapport för mer info). Till en början var samtliga deltagare engagerade och inloggade flera gånger per vecka. De ställde frågor, svarade på meddelanden i meddelandefunktionen samt registrerade sina dagliga fysiska aktiviteter. Efter en månad minskade inloggningsfrekvensen något, men deltagarna var fortfarande relativt aktiva. Mot slutet av programmet visade en generell trend att deltagarna inte hade loggat in på ungefär en vecka. Vid uppföljningarna uppgav dock deltagarna att de hade kommit igång bra och att de notiser som skickades till deras telefoner fungerade som påminnelser och gav extra stöd och motivation att fortsätta.

Slutsats

Sammanfattningsvis var det digitala stödverktyget en positiv upplevelse som fungerade bra. Programmet visade att digitalt arbete kan vara effektivt och det bidrog till att förbättra deltagarnas välmående. Detta understryker vikten av preventivt arbete och att digitala verktyg kan vara en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet. Många deltagare gjorde fysisk aktivitet till en naturlig del av vardagen
och uppnådde sina mål. För att passa en bredare grupp skulle programmet kunna anpassas efter individuella behov och tidigare kunskaper. Behandlaren och majoriteten av deltagarna såg förbättringspotential i användarvänligheten, vilket pekar på behovet av ytterligare utveckling. Programmet underströk vikten av preventivt arbete och dess positiva effekter på både mental och fysis k hälsa.

Kontakt
Johanna Jonsson, johanna.caroline.jonsson@gmail.com
Adam Edler, adam.edler@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 89.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Gravida och nyförlösta kvinnor har erbjudits teoretiska och praktiska lärotillfällen om fysisk aktivitet (FA) och träning som ett ytterligare föräldragruppstillfälle, vilket tidigare inte ingått på hälsocentralen. Interventionen består av en föreläsning samt FA och träning anpassat till första, andra och tredje trimestern samt efter förlossning. Syftet var att på sikt öka den fysiska aktivitetsnivån hos gravida genom ökad teoretisk och praktisk kunskap om FA och träning hos målgruppen. Detta för att uppnå god psykisk och fysisk hälsa samt öka kunskap, medvetenhet och motivation till fysisk aktivitet hos målgruppen.

Bakgrund

Många gravida når inte upp till den rekommenderade dosen av FA och träning. FA och träning lindrar samt kan behandla vanliga graviditetsrelaterade symtom som bäckensmärta, förstoppning, sömnsvårigheter, nedstämdhet och depression. Bäckenbottenträning under graviditet minskar risken för urininkontinens och förbättrar förutsättningen för
återhämtning efter förlossning.

Metod

Kvinnorna fick ta del av interventionen både teoretiskt och praktiskt. Interventionen bestod av flera delar:
• På Hälsocentralen erbjöds målgruppen:
Föräldragrupp och månatliga "drop-in" tillfällen med föreläsning och gemensam träning.
• Uppmuntrande om individuella besök för graviditets och postpartum FA, träning eller behandling.
• Online-videos med inspelad föreläsning och fyra träningsvideos anpassat till trimester ett, två, tre och efter förlossning.

Resultat

Interventionen med föreläsning och träningstillfälle genomfördes på Hälsocentralen med 18 gravida deltagare i tre föräldragrupper (totalt 36 personer med partner). Tre "drop-in" tillfällen genomfördes med sex deltagare. För att nå ut till fler gravida och nyförlösta kvinnor, som tex gravida som inte väljer att delta i föräldragrupp eller inte har möjlighet att komma till hälsocentralen, har en onlineversion med fyra träningsvideos och en inspelad föreläsning tagits fram. Online-versionen är under bearbetning och kommer att erbjudas patienter under våren 2025. Onlineversionen har som mål att kunna användas och erbjudas av all vårdpersonal som kommer i kontakt med gravida och nyförlösta.

Slutsats

Interventionen i föräldragrupp har varit uppskattad och flera kvinnor har förmedlat att raviditetsrelaterade symtom så som nedstämdhet, förstoppning, trötthet och bäckensmärta har lindrats. Att addera ett tillfälle om FA och träning till befintliga föräldragrupper skulle på sikt kunna generera goda hälsovinster för gravida och nyförlösta. Online-versionen av föreläsning om FA och träning samt träningsvideos kan komma att bli en viktig del för gravida och nyförlösta som inte har möjlighet att närvara på plats på hälsocentralen vilket kan främja lika vård sett ur glesbygdsperspektiv.

Kontakt
Ebba Storm: ebba.stormdyrssen@regionjh.se
Cecilia Andersson: cecilia.andersson@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 108.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Syftet med utvecklingsuppdraget var att testa stödprogrammet "Stöd till bättre matvanor" via 1177.se hos patienter med ohälsosamma matvanor.

Bakgrund

På de Riktade Hälsosamtalen som erbjuds till alla som fyller 40, 50, 60 och 70 år har det identifierats att majoriteten har ohälsosamma matvanor. 1177.se erbjuder stödprogrammet "Stöd till bättre matvanor". Ett internetbaserat program med moduler som handlar om allt från motivation, värderingar till kunskapsfakta om näringslära. Behandlaren har möjlighet att välja ut vilka moduler varje enskild individ ska erhålla.

Metod

Deltagare till att använda programmet "Stöd till bättre matvanor" har identifierats och erbjudits att delta via de Riktade Hälsosamtalen. Enstaka personer som kommit för livsstilssamtal har också erbjudits. Totalt har vi haft 8 personer som använt programmet. Vi har avsatt 30 min avstämning per personal och vecka.

Resultat

Av 8 deltagare har 4 fortsatt programmet men ej avslutat det. Övriga 4 har avbrutit programmet på egen önskan. En person har upplevt att formatet på programmet ej varit passande. Tre personer har påbörjat programmet men sedan tappat motivationen.
Det har varit svårt att schemalägga fasta tider för veckovis uppföljning på grund av att våra tidböcker ser olika ut varje vecka. Viktigt att vara tydlig gentemot patienten att återkoppling kan variera. Svårt att rekrytera deltagare. Majoriteten av deltagare har vi rekryterat via de Riktade Hälsosamtalen. Många har påbörjat programmet, men sedan har motivationen dalat. Loggar inte in i programmet trots meddelande från behandlare. Lågprioriterat vid personalfrånvaro.

Slutsats

Ett bra stödprogram som ger en möjlighet för patienten att fördjupa sig i kunskaper om matvanor som en del i en livsstilsförändring. Det har upplevts positivt av oss personal, att kunna erbjuda ett stöd om man på Riktat hälsosamtal upptäckt “ohälsosamma matvanor". Svårt att rekrytera deltagare. Majoriteten av deltagare har vi rekryterat via de Riktade Hälsosamtalen. Många har påbörjat programmet, men sedan har motivationen dalat trots uppföljning av behandlaren. Patienten måste vara motiverad själv för att fullfölja programmet.

Kontakt
Emelie Jönstedt Olsson, emelie.andersson@regionjh.se
Nina Andersson, nina.andersson@regionjh.se
Elisabeth Strömblad, elisabeth.stromblad@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 70.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Syfte: Att stärka kvinnors hälsa och visa på att hälsosamma levnadsvanor kan minska symtom relaterade kring klimakteriet. Utveckla digitala föreläsningar som ett komplement till fysiska föreläsningarna för att nå fler.
Mål: Att öka kunskapen om klimakteriet bland vår befolkning och att stärka kvinnors hälsa och ge verktyg kring hur en kan hantera övergångsåldern. För att få en ökad spridning och täckning erbjuda digitala föreläsningar.

Bakgrund

Åre hälsocentral har sedan tidigare arrangerat fysiska föreläsningar om klimakteriet som erbjudits på Åre samt Järpens hälsocentral. Projektet startade med utgångspunkt från en barnmorska på Åre HC som upplevt att många kommer har frågor kring klimakteriet och individer upplevt det svårt att sålla i den informationen som finns och sprids på t.ex. sociala medier. Historiskt har klimakteriet upplevts som ett tabubelagt ämne. Ökad förståelse för klimakteriet kan vara hjälpsamt. Dessutom finns det mycket en kan göra själv för att må bättre under klimakteriet och därför skulle allmän information vara värdefullt. Vi såg ett behov att hjälpas åt interprofessionellt och ett mervärde att vara flera yrkeskategorier som delar med oss av kunskap inom området. För att sprida informationen ytterligare utvecklade vi digitala föreläsningar.

Metod

För att anpassa informationen till digitala föreläsningar gjordes förändringar i presentationsmaterialet och föreläsningens disposition. För att involvera deltagarna skapades ett flertal reflektionsfrågor (flervalsfrågor, ordmoln mm så kallat "Polls") för att öka känslan av delaktigheten.
Deltagarna uppmuntrades att skriva frågor i chattfunktionen alternativ sätta på mikrofonen och ställa frågor. Föreläsningen omfattade två timmar och skedde via Teams. Totalt genomfördes tre digitala föreläsningar; informationen spreds via regionens friskvårdsvecka, posters och hälsocentralens egna Facebook-sida samt vid patientmöten. Inbjudan uppmärksammades i P4 Jämtland med intervju av föreläsarna. Anmälan gjordes digitalt via Forms. Deltagaren fick sen ett svarsmail i samband med anmälan. En dag före föreläsningen, skickades en möteslänk (Teams) ut till deltagarna. Deltagarna fick besvara en utvärdering efter föreläsningen (Forms).

Resultat

Deltagarantal: tillfälle 1 (20 st), tillfälle 2 (7 st), tillfälle 43 st).
Föreläsarnas upplevelse: positivt att kunna nå ut bredare men svårt att annonsera på ett sätt som når allmänheten. Kräver mer energi och fokus att föreläsa digitalt. Viktigt med interaktiva moment för att involvera deltagarna då mycket av gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte som vi upplevt tidigare gick förlorat vid digital föreläsning. Föreläsningsinformationen går något snabbare än vid fysisk träff. Fundamentalt att ha teknisk hjälp då det är viktigt att som föreläsare kunna fokusera på sitt innehåll.
Deltagarnas upplevelse: 16 av 24 uppgav att de tyckte om att delta digitalt. För en spelade det mindre roll och sju hade föredragit fysiskt. Fördelar med digital föreläsning var en ökad tillgänglighet ex för att få ihop vardagspusslet. Flera lyfter att en fysisk trä ff nog hade underlättat diskussioner och frågor. Många uppskattade innehållet, framförallt bredden (egenvård, medicinsk) och att klimakte riet belystes ur flera synvinklar (fysiskt, känslomässigt, kulturellt) och även ur olika professioners perspektiv (läkare, barnmorska, fysioterapeut).
17/24 kände sig delaktiga och upplevde av det fanns möjlighet att ställa frågor. Några få kunde inte använda chattfunktionen eller se ordmoln/frågor. Några uppgav att två timmar var för långt. Flest hade anmält sig via regionens Facebook.

Slutsats

För oss som föreläsare var det värdefullt att ha erfarenhet av fyiska träffar om klimakteriet sen tidigare. Vi kunde använda tidigare diskussioner vilket bidrog till att få föreläsningarna mer levande. Det var betydelsefullt att vara ett team och att vara minst två föreläsare på samma plats, hjälpa och avlasta varandra. Fysiska träffen och personliga mötet är svår att kompensera för vid digital föreläs ning. Men det digitala ger fördel för att nå ut brett, i hela regionen och främja mer jämlik tillgång till folkhälsoinsatser. Många deltaga re upplevde en styrka i att få bred information och stöd i egenvård. TIPS! Sätt av ordentligt med tid. Involvera en administratör. Ta hjälp av andras erfarenheter. Ha en testgrupp och öva dig själv i att använda kroppsspråk, dynamik och rösten vid digital föreläsning. Justera efter feedback. Se till att nå ut brett med inbjudan och annonsering.

Kontakt
Malin Kronvall, malin.kronvall@regionjh.se
Maja Kogner Thomke, maja.kogner@regionjh.se
Pernilla Lundgren, pernilla.lundgren@regionjh.se
Elisabeth Strömblad, elisabeth.stromblad@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 91.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Vi skapade en hälsoskola där patienter som fått ett FaR fick möjlighet att träna i grupp samt ta del av en föreläsning om fysisk aktivitet och träning. Hälsoskolan syftade till att inspirera patienter till en ökad fysisk aktivitetsnivå genom att öka praktiska och teoretiska kunskaper om fysisk aktivitet och träning. Som del i interventionen utbildades samt implementerades FaR-metoden på enheten. Syftet med utvecklingsuppdraget var att främja det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet på enheten, genom att öka FaR-förskrivning samt att patienter fick stöttning i det initiala skedet av sin livsstilsförändring till en ökad fysisk aktivitetsnivå.

Bakgrund

FaR-metoden användes sällan på enheten och kan vara ett redskap för vårdpersonal i att främja fysisk aktivitet hos de patienter som inte når upp till rekommendationerna. En ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienten kan ge goda hälsovinster så som förbättrat psykiskt och fysiskt mående samt förebygga och behandla många sjukdomar. Patienter som får ett FaR genomför antingen den fysiska aktiviteten självständigt eller hos aktörer så som gym och föreningar.
För vissa kan detta vara ett stort steg att ta, dessutom har Regionen i dagsläget ett bristande samarbete med arrangörer. Som del i att nå de patienter som är ovana att röra sig skulle träningsgrupper med lågtröskel aktivitet samt information om fysisk aktivitet och träning kunna vara ett första steg i patientens livsstilsförändring mot att bli mer fysiskt aktiv.

Metod

En grundplan skapades som inkluderade insatser för att implementera FaR-metoden och hälsoskolan på enheten.
Hälsoskolan: När patienten fått FaR erbjöds deltagande i träningsgrupp (cykling, stavgång eller sittgympa), 2 gånger per vecka i en fem veckors period med totalt 10 tillfällen. I varje period ingick en föreläsning om fysisk aktivitet och dess effekter på hälsan och det psykiska måendet. Föreläsningen innehöll även information om hållbara rutiner, enkla förändringar i vardagen för att öka fysisk aktivitet.
Underlätta FaR förskrivningen: Stödmaterial till personalen utvecklades i form av blad med korta frågor, en FBL kopplat till FaR skapades.
Information: För att öka kunskapen hos patienterna gällande FaR och fysisk aktivitet har informationsmaterial i väntrum och broschyrer använts.

Resultat

Genom att utbilda personalen kunde FaR förskrivas till patienter som inte nådde upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet eller hade medicinska tillstånd som kunde förbättras av fysisk aktivitet. Vi ser en knapp ökning av FaR förskrivning sen interventionen, endast ett fåtal har förskrivits. På grund av det låga antalet förskrivna FaR har endast en cykelgrupp genomförts.
Feedbacken från gruppen var väldigt positiv; träningen och föreläsningen var mycket uppskattade, motivationen för att fortsätta träningen efter interventionen ökade. Patienterna var positiva till föreläsningen; en bra nivå på informationen som skapade funderingar kring vilka förändringar som kunde göras. Genom detta projekt har vi lärt oss om utmaningar när det kommer till att implementera nya arbetssätt. Svårigheterna var flera, bland annat att prata om fysisk aktivitet med patienterna samt hur man ska öppna upp samtalet för att prata om det. För många verkar det vara en öm punkt, de vet att de borde men känner att om de inte gör nog är det svårt att prata om. Detta har gjort att vi har skapat material och implementerat redan existerande material till personalen för att lättare kunna lyfta ämnet. I detta har vi sett en viss ökning under december månad. Personalen använder sig av det mer, detta tror vi kan vara en bra väg framåt.

Slutsats

Implementeringen av ett nytt arbetssätt kan vara svårt och tidskrävande där resurser måste finnas för såväl utbildning som fortsatt implementering. Ett gemensamt synsätt där alla strävar och jobbar mot samma mål är viktigt för att implementeringen ska bli så bra som möjligt. Lärdomar: Förändring tar tid, mycket tid krävs för arbetet med en förändringsprocess utöver utbildning. Personalen behöver ges en chans att vänja sig vid nya rutiner, det är viktigt att personalen har stödmaterial i samtalet med patienten som underlättar samtalet om fysisk aktivitet då det kan vara ett svårt ämne för vissa patienter. Viktigt att se till att alla på enheten har en tydlig målbild tillsammans, som alla jobbar mot.

Kontakt
Anton Sahlström: anton.sahlstrom@regionjh.se
Cecilia Andersson: cecilia.andersson@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 90.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Cirka 13 procentav regionens 4 åringar 2018, hade obesitas, jämfört med riket som låg på 11 procent samma år. Regionen har få dietister i primärvården vars uppdrag är att b.la. jobba preventivt. I februari 2023 sökte vi därför projektpengar i syfte att främja barns normalvikt i samarbete med BVC. För att kunna genomföra detta rekryterades en dietist på 20 % under en projekttid på ett år. Att arbeta förebyggande och att i ett tidigt skede involvera hela familjen har varit i fokus. En del i projektet var också att hitta ett arbetssätt för framtiden, hur ska vi kunna arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande i primärvården i Region Jämtland Härjedalen? Detta är också en del i vårt Nära Vård arbete.

Bakgrund

BVC bedriver hälsofrämjande arbete delvis genom information om goda levnadsvanor till alla barn och familjer. Det har framkommit från BVC-sköterskor att det finns ett behov av dietistkompetens som komplement till BVCsköterskans information, framförallt till familjer där barnet är underviktigt eller överviktigt. En dietist kan också höja kvaliteten på föräldragrupps-undervisning när det gäller levnadsvanor inriktade mot kost, samt verka för internutbildning. Således skulle en dietist kunna höja kvaliteten på insatser för bättre kostvanor inom BVC:s verksamhet. Målet är att höja kompetensen samt frekvensen på insatser för bättre kunskap om kostvanor till BVC:s patienter och deras familjer. Det långsiktiga målet är att öka andelen normalviktiga barn på BVC.

Metod

Vid årskontroll på BVC tillfrågades vårdnadshavare med barn som låg på ISO BMI 25-29, om de vill delta i projektet och vad det innebar. De som tackade ja, fick med sig matdagbok för att kostregistrera barnets mat- och vätskeintag under fem dagar. Sedan skickades matdagboken till dietist, som näringsberäknade matdagboken. Därefter kallades vårdnadshavarna till dietisten för ett första kartläggande besök. Första återbesöket var efter 21 dagar, det andra efter tre månader och det tredje efter ytterligare tre månader, samt det sista och avslutande besöket efter ett år. Efter varje besök fick vårdnadshavarna en skriftlig sammanfattning om vad som togs upp vid besöket.

Resultat
Åtta familjer erbjöds programmet hos dietist. Resultat efter sex månader: två hoppade av efter andra dietistbesöket, p g a att föräldrarna tyckte att det blev känslomässigt jobbigt. Vid uppföljning efter sex månader, hade de barn som ingick i projektet, en avplanande ISO BMI- kurva. Vid ett års uppföljning var det en familj som tackade ja till ett avslutande besök. Övriga familjer tackade nej, då de ansåg att det nu fungerade bra med mat och måltider.

Slutsats

Vi såg ett behov av utbildningsinsatser till BVC sköterskor, det fanns också ett glapp mellan primärvård och slutenvård där
primärvården skulle kunnat ta hand om fler barn själva om dietist hade funnits. Det är också viktigt att komma in tidigt i familjernas liv för att prata om vad som är normalt och inte normalt beträffande vikt och ätbeteenden. Projektet har lett till att två dietister rekryterades till primärvården inom Nära Vård Östersund (som inte bara arbetar med BVC) samt att det står i uppdragsbeskrivningen för dietist i primärvården att även BVC ingår vilket det inte gjorde tidigare. Nuläge: Dietisterna arbetar mest konsultativt mot BVC men tar också enskilda besök när behov finns. I framtiden önskar vi att det skall finnas tillgång till dietist på alla BVC i Regionen.

Kontakt
Monica Ottosson, monica.ottosson@regionjh.se
Margareta Laxvik, margaret.laxvik@regionjh.se
Elisabeth Strömblad, elisabeth.stromblad@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 73.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Patienter med låg grad av fysisk aktivitet (FA) har erbjudits deltagande i Hälsokompassen. Syftet med interventionen är att höja motivation och medvetenhet till fysisk aktivitet och goda matvanor för ett hälsosamt liv. Interventionen består av fem delar: en introduktionsföreläsning om fysisk aktivitet för god hälsa, prova-på tillfälle i tema muskelstärkande, konditionsfrämjande och stressreglerande fysisk aktivitet samt en föreläsning om goda matvanor.

Bakgrund

Många patienter når inte upp till den rekommenderade dosen av 150-300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet och två muskelstärkande FA i veckan. Detta leder till försämrad fysisk och psykisk hälsa. Stark evidens visar att konditionsfrämjande FA förebygger och lindrar hjärta och
kärlsjukdomar, muskelstärkande FA hjälper patienten att bibehålla muskelmassa, stärka skelett och leder samt den stressreducerande aktiviteten sänker stressnivå och blodtryck.

Metod

Deltagarna rekryterades till interventionen av vårdpersonal vid hälsocentralen och erbjöds interventionens fem delar:
• Föreläsning om fysisk aktivitet
• Kondition: Intro måttlig till hög intensitets intervallpromenad med stavar i backe.
• Muskelstärkande: Intro på det lokala gymmet (STC) med träningsdagbok.
• Stressreglerande: Intro till mindfulness
• Föreläsning om goda matvanor
• Enkät för utvärdering

Resultat

Fyra grupper genomfördes under 2024 med totalt 72 eltagare. Tydliga rekommendationer via föreläsningarna uppskattades av deltagarna och gav motivation samt ökad medvetenhet.
Konditionsträningen var lättapplicerad i patienternas vanliga liv och de kände mer effekt än bara en "vanlig" promenad. Patienterna uppskattade introt till muskelstärkande FA på gym då många inte tar sig för eller vågar gå själva. Den stressreglerande aktiviteten uppskattades mest i sittande cirkel pga nedsatt hörsel hos patienterna och de fick verktyg för att hitta lugn vid behov. Utvärderingarna lärde oss att patienterna uppskattade motivations- och medvetandehöjande information och att prova på praktiskt med medmänniskor i samma situation. Patienterna efterfrågade fler tillfällen av FA.

Slutsats

Med en vetenskaplig grund och personligt bemötande kan vi sänka tröskeln att komma igång med FA för våra patienter som inte uppnår rekommendationerna för god fysisk och psykisk hälsa. Med pedagogisk information, både teoretiskt och praktiskt, i kombination med gemenskapen av gruppen
kan goda hälsovanor bli en naturlig del av livet. Det finns en stor efterfrågan av interventionen, efter igångsättningen ökade patienternas motivation och de önskade fler tillfällen vid avslutningen.

Kontakt
Ebba Storm: ebba.stormdyrssen@regionjh.se

Samlingsposter med information ovan pdf, 106.6 kB, öppnas i nytt fönster.