Mag- och tarmkoster

Vem har behov av laktosfri (LF) kost? 

Den laktosfria kosten innehåller enbart laktosfria produkter och kan ätas av patienter med diagnosticerad laktosintolerans. Vid laktosintolerans är aktiviteten av laktasenzymer nedsatt och patienten har svårt att bryta ner mjölksockret (laktosen). Olika patienter är olika känsliga för laktos. Var noga med att skilja på laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Vid laktosintolerans tål man mjölkprotein. 

Beskrivning av laktosfri kost 

Det är vanligt att vuxna som är laktosintoleranta kan få i sig 2-5 g laktos per måltid vilket gör att denna kost bör anpassas individuellt. Lunch och middag av den laktosfria kosten innehåller mjölkprotein. Huvudmålen kompletteras med frukost, mellanmål och kvällsmål, fria från laktos, för att komma upp i tillräckligt energi- och näringsintag. 

Måltiden är komplett i sig men energirik dryck och andra tillbehör finns att tillgå om patienten behöver extra kalorier och proteiner. En smårätt i kombination med en dessert är också ett alternativ om patienten hellre föredrar det framför en huvudrätt.

Livsmedelsval  

Laktosfria produkter får högst innehålla 0,1 gram laktos per 100 gram. Laktosreducerade/ låglaktosprodukter får högst innehålla 1 gram laktos per 100 gram. Alla oblandade och opanerade produkter av potatis, rotfrukter, ris, pasta, kött, fisk, fågel, ägg, grönsaker, frukt och bär är fria från laktos. Ersätt mjölk, mejeriprodukter, smör/margarin, vissa ostsorter och livsmedel där mjölk och/eller mjölkpulver ingår till ett laktosfritt alternativ. Var uppmärksam på färdiga eller sammansatta produkter så som leverpastej, färdiglagade soppor och såser, välling, pannkakor, godis och glass samt bröd bakat på mjölk. Då den laktosfria kosten är helt fri från laktos kan laktoshalten regleras på avdelningen utifrån patientens tolerans genom att erbjuda alternativ med låg laktoshalt, laktosfria alternativ eller livsmedel som är naturligt fria från laktos.

Vem har behov av glutenfri (GF) kost? 

Den glutenfria kosten är avsedd för patienter med glutenintolerans (celiaki) och/eller dermatitis herpetiformis. Hos en person med glutenintolerans orsakar gluten en inflammation i tunntarmens slemhinna, vilket gör att upptaget av näringsämnen försämras och näringsbrister kan uppstå. Behandlingen för dessa patienter är strikt glutenfri kost. Glutenintolerans får inte förväxlas med allergi mot sädesslagen, veteallergiker kan även bli svårt sjuka av specialmjöl för glutenintoleranta.  

Beskrivning av glutenfri kost 

Gluten och glutenliknande proteiner finns i vete, råg, korn, spelt (dinkel), kamut (vetesort som är släkt med durumvete) och korsningar mellan dessa. Alla måltider ska vara fria från dessa sädesslag. Havre har en annan proteinuppsättning, men kan ha förorenats av andra gluteninnehållande spannmål. Därför ska specialhanterad havre väljas, så kallad ren havre.  

Måltiden är komplett i sig men energirik dryck och andra tillbehör finns att tillgå om patienten behöver extra kalorier och proteiner. En smårätt i kombination med en dessert är också ett alternativ om patienten hellre föredrar det framför en huvudrätt.

Livsmedelsval  

Glutenfria livsmedel såsom potatis, ris, bovete, majs, quinoa, hirs, frukt, bär, rotfrukter, grönsaker, rent kött, fisk, fågel, ägg, mjölk, mjölkprodukter och matfett måste väljas. Det finns bröd, flingor, kex och kakor som märks med glutenfri eller mycket låg glutenhalt som de flesta med celiaki kan äta. Uteslut livsmedel som innehåller vete, råg eller korn som till exempel bröd, mjöl, mannagryn, skorpmjöl, frukostflingor, flingor, pasta av vete, råg och/eller korn. Var observant på sammansatta produkter som kan innehålla gluten, till exempel leverpastej, färdiglagade soppor och godis. Välj alltid specialhanterad så kallad ren havre.

Vem har behov av fettreducerad (FR) kost? 

Den fettreducerade kosten är endast avsedd för patienter som har ordinerats denna kost av läkare. Ordination kan ske på grund av vissa former av diarré eller steatorré, vid pancreasinsufficiens, vid ileumskada såsom vid Crohns sjukdom och efter strålbehandling samt vid vissa leversjukdomar.  

Beskrivning av fettreducerad kost

En lunch-/middagsmåltid av fettreducerad kost består av en huvudrätt som innehåller max 15 gram fett per måltid. Eftersom att måltiderna är fettreducerade så ersätts de kalorierna ofta istället med större andel kolhydrat- och proteinkälla. Frukost, mellanmål och kvällsmål ska vara reducerade på fett och är viktiga för att komma upp i tillräckligt energi- och näringsintag.  

Måltiden är komplett i sig men energirik dryck och andra tillbehör finns att tillgå om patienten behöver extra kalorier och proteiner. 

Livsmedelsval 

Vid fettreducerad kost rekommenderas livsmedel som har naturligt låg fetthalt, är magra eller nyckelhålsmärkta. Begränsa användningen av feta chark- och mjölkprodukter. Välj istället magra mjölkprodukter och rent kött.  

På grund av den reducerade mängden fett är det viktigt att dagens samtliga måltider ger tillräckligt med energi i form av kolhydrater och protein. Därför behöver mängden kolhydratrika livsmedel vara större i den fettreducerade kosten jämfört med andra koster. Exempel på kolhydratrika livsmedel: bröd, gryn, pasta, potatis och färska, konserverade eller torkade frukter och bär, liksom efterrättssoppa eller kräm på frukt eller bär.  

Drycker som innehåller stor andel kolhydrater är fruktdryck, juice och saft. Det är viktigt att måltiderna sprids ut över så stor del av dygnet som möjligt, eftersom den ökade mängden kolhydrater ger maten större volym. Det är lättare att äta flera mindre måltider än få och stora. 

Maten kan behövas kompletteras med fettfria näringsdrycker eller andra lämpliga kosttillägg för att patienten ska få tillräckligt med energi. Ta kontakt med ansvarig dietist för att se vad som passar.

Förslag på måltider

Frukost

Servera gröt kokt på vatten eller flingor/müsli med lättprodukter av mjölk, filkmjölk och yoghurt. Alla sorters matbröd, med ett tunt lager lättmargarin. Lämpliga pålägg är skinka, nyckelhålsmärkt ost, marmelad, tomat, gurka eller paprika. Gärna frukt eller juice. Om mjölk önskas till kaffe eller té så är lättmjölk ett lämpligt val.

Ovan är förslag på livsmedel som utgör en fettsnål frukost. Vad en patient med fettreducerad kost kan äta är individuellt beorende på hur stort fettintag som ordinerats. Ta därför alltid kontakt med vårdansvarig som bestämt ordinationen så patienten täcker sitt fettbehov.

Lunch/Middag

Servera fettreducerad kost från produktonsköket. Bra drycker till är lättmjölk, juice, saft, läsk, vatten och mineralvatten.

Mellanmål

Vid fettreducerad kost är mellanmål extra viktiga. Det kan vara bröd med lättmargarin och pålägg, yoghurt, frukt- och bärsoppor eller frukt.

Kosttyp stomi 

Stomi innebär att en bit av tarmen tas ut genom huden och sys fast. Stomin kan sitta i tunntarmen eller tjocktarmen. Det är framför allt när man är nyopererad som man har behov av att vara försiktig med vissa livsmedel. Men även var i tarmen stomin sitter påverkar hur känslig man är. Hårdsmält och trådig mat samt fiberrik och gasbildande mat kan ge obehag, gaser, stopp i tarmen, magont och smärta. 

Vem har behov av stomikost?  

Främst patienter som nyligen har fått en stomi/genomgått en tarmoperation men även stomipatienter med nedsatt tolerans mot vissa livsmedel en tid efter operation. Efter operationen uppstår en tillfällig svullnad i området för stomin och i den tarmen där det finns en anastomos. Svullnad kan vara i ca en månad efter operationen och det kan under den tiden bli aktuellt att utesluta vissa livsmedel.  

Beskrivning av stomikost  

Generellt går det bra att fortsätta äta samma kost som innan en stomioperation. Var och en måste prova sig fram till vilka kostvanor som fungerar bäst. De livsmedel som alla stomi- och tarmopererade bör undvika första månaden efter operationen listas nedan under livsmedelsval, livsmedel som undviks. Ileostomiopererade förlorar mer vätska via tarminnehållet än innan operationen och bör salta extra på maten. Kolostomiopererade kan i vissa situationer uppleva att gaser blir ett problem. Vid besvär med gaser kan måltider med gasbildande födoämnen, exempelvis lök, kål och bönor planeras efter sociala aktiviteter.  

Måltiden är komplett i sig men energirik dryck och andra tillbehör finns att tillgå om patienten behöver extra kalorier och proteiner. En smårätt i kombination med en dessert är också ett alternativ om patienten hellre föredrar det framför en huvudrätt.

Livsmedelsval 

Livsmedel som ingår: finhackad lök ingår som ingrediens i bland annat färsrätter och grytor. Om lök inte tolereras av patienten kan specialkost bli aktuellt att beställa. Potatis, pasta, ris och potatismos ingår. Finrivna morötter ingår samt välkokta morötter, broccoli- eller blomkålsbuketter. Servera inte stjälken. Dessertsoppa och kräm ingår. Bröd utan hela korn ingår. 

Livsmedel som undviks: frukthinnor från citrus och ananas, fruktskal och kärnor, kokos (kokosmjölk går däremot bra), torkad frukt, grovt rivna rotfrukter och kål, trådiga grönsaker, majs, ärtor, spenat, svamp samt alla former av nötter och popcorn.

Hur länge man haft sin stomi spelar stor roll för vilken mat som fungerar. Patient som haft sin stomi länge vet ofta väl vad går bra att äta, då kan man rådgöra patienten.  

Tänk på detta vid tillagning och servering

Patienten får själv bestämma vad han/hon vill äta men nedan finns tips
på vad man kan tänka på vid de olika måltiderna.

Frukost

Alla sorters gröt, flingor och müsli utan torkad frukt eller hela korn eller mjölk, filmjölk eller yoghurt. Lägg gärna sylt eller äpplemos i gröt och filmjölk. Smörgås med matfett och pålägg. Välj bröd utan hela korn eller knäckebröd. Ägg, juice, eventuellt banan eller väl mogen frukt utan skal och kärnor

Lunch och middag

Servera stomikost från produktionsköket samt mjölk, juice, saft eller vatten utan kolsyra som dryck. Se upp med ananas och skal eller trådiga delar från frukt vid servering av dessert.

Mellanmål och kvällsfika

Smörgås på bröd utan kärnor eller knäckebröd, yoghurt eller filmjölk, slät kräm med
mjölk/gräddmjölk, kex med ost, kaka, pannkaka med sylt och grädde.

För mer flytande mellanmål så kan kaffe, te, varm choklad, juice, mjölk, smoothie eller näringsdryck serveras.

Vem har behov av gastric bypass (GBP)- kost?

Kosten är avsedd för patienter som har genomgått en gastric bypass-operation. Var uppmärksam för symptom på förstoppning eller dumping.

Beskrivning av gastric bypass-kost

Den lilla magsäcksfickan som skapats ger en snabb mättnadskänsla vid matintag. Det innebär att portionerna måste vara mycket små. Patienten behöver äta lite och ofta för att täcka behovet av energi och näring rekommenderas frukost, lunch, middag och 2–3 mellanmål per dag.

Denna kosttyp är i dagsläget inte beställningsbar från produktionsköket. Vad en patient kan tolerera när det gäller mängder och olika konsistenser kan variera, både direkt efter operation och senare. För mer information kontakta ansvarig läkare och dietist.

Livsmedelsval

Dryck mellan måltider bör bestå av vatten, te, kaffe eller buljong. Protein bör ingå i alla måltider, förslag på proteinrika livsmedel kan vara fisk, kyckling, keso, ägg, skinka, ost, mjölk, kvarg och yoghurt.