Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

VÅRDGIVARWEBB

1

DriftInfo

Måltider på sjukhus

Att laga mat till patienter på ett sjukhus handlar inte bara om att göra maten varierad eller god utan det finns mycket annat att tänka på. En viktig del är näringsinnehållet i maten. Därför är alla maträtter näringsberäknade så att vårdpersonalen med hjälp av smårätter, huvudrätter, efterrätter och sallader kan anpassa näringsintaget efter patienternas varierande behov.

Maten påverkar vår hälsa och välbefinnande

Maten är en del av den medicinska behandlingen vid många sjukdomstillstånd och en viktig del av omsorgen. Socialstyrelsen är tydlig med att den sjuka individens kost och nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa och välbefinnande för både friska och sjuka.  

Sjukdomar och behandlingar påverkar ofta aptiten negativt, samtidigt som behovet av både energi och näring kan vara ökat. Detta ställer stora krav på sjukhusmaten. Kostenheten ansvarar för att den lagade maten ska vara god, ha adekvat näring, konsistens och att den ser aptitlig ut. Vårdpersonal ansvarar för att patienten får rätt kost och att maten presenteras och serveras på ett aptitligt sätt. Vårdpersonal ansvarar även för att kombinera smårätter, huvudrätter, efterrätter, tillbehör och mellanmål på sådant sätt att patientens behov av energi och näring tillgodoses  

Behov av energi och näring

Energibehovet definieras av den mängd energi som behövs för att möta energiutgifterna. Om det uppstår en obalans mellan energiintaget och energiutgifterna förändras kroppsvikten. Energibehovet styrs av många faktorer så som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Även vissa sjukdomar kan ha betydelse för patientens energibehov. I mat- och vätskelistans instruktioner finns en generell formel för uträkning av en patients energi- och vätskebehov. För mer specifika uträkningar baserat på patientens status och behov bör en dietist kontaktas.

Måltidsordning

Patienter på sjukhus har många gånger dålig aptit och kan då oftast bara äta små portioner. Detta förutsätter flera måltider, väl utspridda över så stor del av dagen som möjligt, för att det totala energi- och näringsbehovet skall tillgodoses.  

Nattfasta är den tid som går från tidpunkten för kvällens sista måltid till påföljande dags första måltid. Om nattfastan blir för lång är det en överhängande risk att dagens måltider kommer så tätt inpå varandra att patienten inte orkar äta. Socialstyrelsen rekommenderar att nattfastan högst är 11 timmar. För att åstadkomma detta bör ett kvällsmål serveras mellan kl. 20.00–21.00 och frukost bör intas mellan 07:00-08:30. 

Mat- och vätskeregistrering

För patienter som är undernärda eller riskerar att bli undernärda är det viktigt att notera allt de äter och dricker. Mat- och vätskeregistrering är ett sätt att utvärdera patientens energi-, protein- och vätskeintag. Vid registrering måste allt som patienten intar, även dryck och mellanmål, registreras. Det är lämpligt om samma person som serverar maten även observerar och dokumenterar hur mycket patienten har ätit och druckit. Avvikelser i kostintaget bör dokumenteras och dess bakomliggande orsaker identifieras så att lämpliga åtgärder kan tas.  

Information om energiinnehåll i aktuella maträtter finns noterat på Mat- och vätskelistans baksida. Det totala energi- och vätskeintaget räknas ut och sätts i relation till uträknat energi- och vätskebehov. Behövs information med mer detaljerat innehåll av exempelvis vitaminer och mineraler kontaktas Kostenheten.

Tips om måltidsmiljö och aptitstimulans

Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten. Måltiden har en viktig betydelse i våra liv och kan vara ett tillfälle att umgås, njuta av mat och samtala. Miljön runt måltiden ska vara så lugn som möjligt, gärna i ett vädrat rumt och med ett vackert dukat bord. Fundera över vilka möjligheter som finns på respektive avdelning.

Presentera maten som serveras. Detta är särskilt viktigt för patienter med nedsatt syn, smak, eller känsel samt vid konsistensanpassad kost.

För patienter med ätsvårigheter där det händer att maten spills, hamnar fel, rinner ur mungipan eller liknande, kan det kännas påfrestande och skamfyllt att äta tillsammans med andra. Det är viktigt att observera patienten under måltiden och se till så att de patienter som önskar eller mår bäst av enskildhet under måltiden får möjlighet till detta.  

Det finns olika hjälpmedel när det kommer till ätsvårigheter. Ta kontakt med arbetsterapeut och logoped för bedömning och vilka möjliigheter som finns.

Måltidsmodellen

Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att patienten ska må bra av maten och känna matglädje. Måltidsmodellen har utvecklats utifrån teoretiska modeller för måltidskvalitet, som FAMM (Five Aspects of Meal Model).

Att laga god och hälsosam mat kräver bra råvaror, kunskap och engagemang. Om maten uppfattas som god påverkas av flera faktorer, inte minst möjligheten att få välja vad man vill äta utifrån sina egna preferenser och behov. Även hur maten presenteras och serveras kan ha stor inverkan. Oavsett om maten lagas från råvaror eller med hjälp av hel- och halvfabrikat bör livsmedlen vara av god kvalitet. För att maten ska bli god och hälsosam krävs det kunskap om råvaror samt kunskap om olika matlagningstekniker. För att väcka aptit och intresse är det viktigt att maten läggs upp fint på tallriken.

Måltiden är en resurs för hela verksamheten. Måltiden är en viktig del av vården för sjuka och äldre. Förutom att måltiderna skapar förutsättningar för ett bra näringsintag kan de även utgöra en paus där patienten har möjlighet att känna gemenskap och social samvaro.

Hur patienten upplever måltiden påverkas inte bara av maten på tallriken. Det är helheten som skapar stämningen och som är avgörande för hur måltiden upplevs. Omgivningen där patienten äter i är mycket betydelsefull. Det är viktigt att den miljön är funktionell vad gäller sittmöbler, bord och tillräckligt med belysning.

Bra måltider på sjukhus är viktigt för att patienterna ska få i sig tillräckligt med energi och näring, som är en förutsättning för tillfrisknande efter sjukdom eller skada. Undernäring bland äldre är tyvärr vanligt, vilket orsakar mycket lidande och ökar risken för sjukdom ytterligare. Näringsriktiga måltider förebygger undernäring och bevarar livskvalitet.

All mat som serveras ska vara säker att äta och patienterna ska känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompentens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas. Det behövs särskilda rutiner för att säkerställa att patienter med allergier inte blir sjuka av maten. Tydlig information om maträtternas innehåll ökar matgästernas trygghet och möjlighet att själva välja eller välja bort vissa maträtter.

All mat som serveras ska vara säker att äta och patienterna ska känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompentens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas. Det behövs särskilda rutiner för att säkerställa att patienter med allergier inte blir sjuka av maten. Tydlig information om maträtternas innehåll ökar matgästernas trygghet och möjlighet att själva välja eller välja bort vissa maträtter.