BarnSäkert – samarbete ska förhindra att barn far illa

Efter en pilotstudie under 2023 införs nu metoden BarnSäkert på bred front bland länets barnavårdscentraler. Målet är att hitta riskfaktorer i hemmet och erbjuda stöd innan de utvecklas till problem för barnets uppväxt. Metodens framgång bygger på ett nära samarbete mellan region och kommuner.

Sedan 2018 har Region Uppsala och Uppsala universitet översatt, anpassat och testat den amerikanska arbetsmodellen Safety for Every Kid (SEEK). Den går ut på att identifiera riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och erbjuda föräldraskapsstöd i ett tidigt skede. Syftet är att kunna vända en eventuell negativ trend – innan riskerna utvecklas till problem.

Den svenska upplagan BarnSäkert har införts i snart hälften av Sveriges regioner. Under 2022 och 2023 har Region Jämtland Härjedalen utbildat personal och deltagit i ett lyckat pilottest ihop med Östersunds och Krokoms kommun.

Nu införs BarnSäkert successivt på alla barnavårdscentraler och kommuner i länet. År 2024 involveras hela Östersunds och Krokoms kommun, även privata mottagningar. BarnSäkert introduceras också till barnavårdscentraler i Strömsunds, Bergs och Härjedalens kommun. Under 2025 kommer metoden slutligen till Åre, Ragunda och Bräcke kommun.

Frågor vid hälsobesöken på BVC

Med BarnSäkert får alla föräldrar chans att besvara ett formulär med frågor under ordinarie hälsobesök hos barnavårdscentralen (BVC). Detta sker vid sex olika tillfällen under barnets uppväxt.

Frågorna rör barnsäkerhet, riskbruk av alkohol, våld i nära relationer, föräldrastress, ekonomisk oro eller nedstämdhet. Till exempel om brandvarnare finns i hemmet, om det förekommer hot, knuffar eller slag från ens partner, eller om föräldern känt oro över att pengarna inte ska räcka till mat eller kläder som barnet behöver.

– Det är samma frågor till alla, eftersom vi inte kan veta vilka som behöver tidigt stöd, säger Erika Raftsjö som jobbar som projektledare för BarnSäkert inom Region Jämtland Härjedalen.

Samtal mellan förälder och sjuksköterska på BVC

När enkäten är ifylld går sjuksköterska och förälder igenom svaren gemensamt och pratar om dem. Det ifyllda formuläret sparas inte utan används som samtalsunderlag. Sjuksköterskan dokumenterar kort i journalen som vid vilket vårdbesök som helst. Det ger chans att följa upp hur det gått för familjen, vid ett senare tillfälle.

– På BVC känns det som att vi saknat ett strukturerat arbetssätt att fråga om risker i hemmet. Tidigare så kanske man fått frågor på indikation, beroende på vilken sjuksköterska man träffat. Nu blir det ju inte personbundet av vilket intresse man har eller om man är van att fråga. Personalen upplever att det blivit mycket enklare att ta i ämnena, ringa in problemen och erbjuda hjälp i tidigt skede. Det sjuksköterskorna har berättat är att föräldrarna har ett behov att prata om de här sakerna, säger Erika.

Stöd erbjuds de föräldrar som vill

I de fall man identifierar behov av stöd, kan sjuksköterskan på BVC erbjuda föräldern hjälpande insatser. De familjer som vill kan få hembesök av sjuksköterskan tillsammans med en familjebehandlare från kommunen.

– Om något låter jobbigt kan vi säga att: vi märker att det här stressar er, Erika och Sandra har en tid att komma hem till er och berätta vad kommunen har att erbjuda. Två professioner kan tänka tillsammans och bolla så det blir bra för familjen, säger Maria Eriksson, familjebehandlare på Krokoms kommun.

Sjuksköterskan har också en lista med kontaktuppgifter till den hjälp som finns att få via kommun, region och andra stödjande verksamheter i lokalsamhället.

– Vi familjebehandlare har föräldraskapsstöd som fokus. Men det finns även andra stöd inom kommunen. Om stress hos föräldrarna beror på pressat ekonomiskt läge så har kommunen en egen kontaktlista för budget- och skuldrådgivningen. Sjuksköterska eller familjebehandlare kan åtminstone hjälpa dem till den första kontakten, säger Maria.

Sänker tröskeln mellan föräldrar och förebyggande socialtjänst

De gemensamma hembesöken av familjebehandlare tillsammans med sjuksköterska från BVC är nytt i och med införandet av BarnSäkert.

– Socialtjänsten gör sedan tidigare hembesök under föräldrastödsinsatser, när det finns oro eller föräldrar själva söker hjälp – men vi har inte haft förmånen att komma in så här tidigt. Det finns en generell tilltro tillbarnhälsovården som kanske inte vi på socialtjänsten har hos alla. Det är väldigt bra att vi kan visa den förebyggande delen av socialtjänsten och att det finns hjälp att få, säger Sandra Lindgren, familjebehandlare på Östersunds kommun.

Tydlig samverkan mellan kommun & region

BarnSäkert har lett till ett tätare samarbete mellan barnhälsovården (BHV) i Region Jämtland Härjedalen och socialtjänstens förebyggande verksamhet i Östersunds respektive Krokoms kommun. Utöver gemensam utbildning, hembesök och kontaktlistor håller man också regelbundna, professionella träffar.

– Det är ett forum där man har möjlighet att sitta och diskutera hur man gör eller tänker fall till fall, vad som är svårt. Då finns det möjlighet att hjälpa varandra med kunskapspåfyllnad, samt tjänsteutbudet hos kommunen. I Krokom har man bjudit in budget- och skuldrådgivningen på de här mötena, vi har haft lite fortbildning under våra träffar. Nästa träff ska de ha med missbruksbehandlare, säger Maria Eriksson på Krokoms kommun.

– Styrkan är ju att vi har återkommande samverkansträffar hela tiden, så det här rinner inte ut i sanden. Vi kan peppa, följa upp med statistik, lyfta framgångsfaktorer och få in det som behövs för att underlätta, säger Erika Raftsjö på Region Jämtland Härjedalen och tillägger: Det är också en styrka att kunna vända en psykosocial utmaning för familjen till en möjlighet. Det sparar tid för BHV-sjuksköterskor på sikt, eftersom det minskar antalet återbesök till BVC på oklar grund av oro eller magkänsla.

Av de svarande föräldrarna under pilottestet i Region Jämtland Härjedalen, gav 48 procent utfall på någon av frågorna. 10 procent av föräldrarna uppgav risker kopplat till barnsäkerhet, 16 procent kopplat till ekonomisk oro, 26 procent kopplat till nedstämdhet, 15 procent kopplat till föräldrastress, 5 procent kopplat till risk- och missbruk, samt 9 procent kopplat till våld i nära relation. En tredjedel av föräldrarna upplevde att de, genom BarnSäkert, fått stöd som de annars inte hade fått.

TEXT & FOTO: Jenny Wikman