Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

VÅRDGIVARWEBB

1

DriftInfo

Peer learning

Peer learning är en evidensbaserad pedagogisk handledarmodell som utgår från att de studerande lär i samarbete. Det innebär att stor vikt läggs vid att studenter och elever själva är aktiva i sitt lärande, eftersöker kunskap, stödjer, undervisar och reflekterar med varandra. De studerande hjälper varandra till utveckling genom att ge återkoppling, och rollerna mellan den som lär och den som lär ut växlar utifrån olika situationer som uppstår.

Nyckelord i peer learning är:

  • SAMARBETE - förmågan att samarbeta
  • KOMMUNIKATION - kommunicera kunskap, förståelse och färdigheter
  • REFLEKTION - reflektion och kritiskt förhållningssätt
  • FEEDBACK - utvärdera sig själv och andra genom feedback

Engelskans 'peer' står för 'jämbördig'. Att vara jämbördig innefattar 'att vara på samma nivå i utbildningen', 'att stå inför samma situaion' samt 'att inte ha en formell funktion som handledare'.

Som stöd för lärandeprocessen finns handledare. Deras uppgift är att se till att kunskapen som delas är adekvat, att patientsäkerheten upprätthålls och att de studerandes utveckling fortlöper framåt. Handledarna har en viktig roll i att hjälpa studenterna till reflektion, utveckling och fördjupade insikter i vad de kommande yrkesrollerna kommer att innebära.

Varför Peer learning?

Peer learning ger studenter möjlighet att träna och praktisera färdigheter och förmågor som traditionell handledning har svårare att erbjuda förutsättningar för. Dessa beskrivs nedan.

Förmågan att samarbeta

All sjukvård innebär teamarbete och kvaliteten på vården är beroende av personalens förmåga till samarbete. För att få samarbetet att fungera måste de studerande hitta strategier och förväntas även att träna på att hantera konkurrensen mellan dem. De behöver samarbeta kring fördelningen av arbetsuppgifter, planering och utförande av praktiska moment. Studerande ska både växa i rollen som den som undervisar och den som blir undervisad, den som leder arbetet och den som följer. Detta speglar den samverkan som sker dagligen i ett arbetsteam och som personalen måste behärska.

Kommunicera och artikulera kunskap, förståelse och färdigheter

Kommunikation är en nyckelkompetens inom vårdyrken. Att kunna uttrycka sig och förmedla korrekt information på ett tydligt sätt i tal och skrift är avgörande för att samarbetet ska bli korrekt och effektivt. Kommunikation innebär alltid ett samspel mellan människor och en växelverkam mellan att förmedla och att lyssna, samt att försäkra sig om att innehållet har uppfattats på rätt sätt eller inte kan misstolkas.

Peer learning bidrar till förmågan att kommunicera och lösa problem då studenterna och eleverna förväntas diskutera, reflektera och utbyta kunskap med varandra. De behöver träna på att sätta ord på den egna kunskapen samtidigt som de tränar på att uppmärksamma och uttrycka behov av ytterligare kunskap. Det kan sammanfattas med att 'identifiera sina egna styrkor och svagheter'. Studerande ska även stödja sina medstuderande att identifiera kunskaper och behov.

Reflektion och kritiskt förhållningssätt

Reflektion kan beskrivas som att återuppleva en händelse och att analysera det som hänt. För studenter och elever ses reflektion som ett verktyg för att sätta samman teori och praktik och har stor betydelse för kunskapsutvecklingen. Reflektion ger de studerande möjlighet att se olika perspektiv på ett problem och att självständigt komma fram till lösningar. Studenter och elever förväntas att kritiskt granska sitt eget och andras arbete, en grund till kritiskt tänkande och ifrågasättande.

Inom Region Jämtland Härjedalen uppmuntrar vi till att reflektera enligt Gibbs reflektionscykel.

Utvärdera sig själv och andra genom feedback

I Peer learning ska studerande utvärdera sin egen prestation och ge feedback till sin studerandekollega. Studerande behöver öva på att observera och att bli observerade i moment som planeras och/eller genomförs. Detta möjliggör tillfälle att träna på att ge och ta emot konstruktuv feedback i syfte att ge varandra utrymme att utvecklas. Studerande får också feedback av och återkopplar till sina handledare. Feedback ger viktiga lärdomar och tydliggör styrkor och utmaningar som kan omvandlas till en möjlighet att växa och utvecklas i yrkesrollen.

Struktur för peer learning

Inom Region Jämtland Härjedalen finns ett beslut från divisionsledning 2023 att handledning av studenter och elever ska ha en evidensbaserad grund. Studenter och elever ska ges bättre förutsättningar att utveckla de förmågor som vårdens medarbetare behöver för att kunna bedriva en god och säker vård för våra medborgare. Vårdens medarbetare arbetar i interprofessionella team där samarbete, kommunikation, reflektion och feedback är viktiga delar som behöver fungera för att resurser ska tillvaratas och vården ska gagna den som den är till för. Därför beslutades att använda Peer learning som handledarmodell.

Region Jämtland Härjedalen ser utbildning som ett viktigt uppdrag och utbildning förekommer i de flesta av regionens verksamheter. Det är av stor vikt att samtliga medarbetare är väl införstådda med att det ingår i vårt uppdrag att bedriva vård av god kvalitet för våra medborgare, och en del i detta är att handleda studerande och introducera nya medarbetare i våra verksamheter. Det är vårt gemensamma ansvar att utveckla en miljö i våra verksamheter, där lärande kan ske och uppmuntras.

Inom regionen finns en organisation kring mottagandet av studenter med utsedda huvudhandledare för sjuksköterskestudenter och undersköterskeelever som i samarbete med enhetscheferna på respektive enhet strukturerar och leder arbetet kring studerande, hanledning och lärandemiljö.

Medarbetare behöver få information om och undervisas i Peer learning som handledarmodell för att få förståelse för varför handledning ska ske på detta sätt, vad vinsterna är och hur handledare ska gå tillväga. Utöver det behöver handledare ges möjlighet att kontinuerligt reflektera över sin förmåga att handleda.

För att tillgodose medarbetarnas behov av kunskap och information finns denna information. Det är också viktigt att samtala och reflektera med medarbetare på sin enhet om hur handledningen kan ges förutsättningar. Handledare uppmuntras också att delta vid regionövergripande 'Workshop kring handledning' som erbjuds medarbetarna vid fyra tillfällen per år. Enhetschef anmäler medarbetare till dessa dagar. Fördjupning av kunskap uppmuntras genom högskolekurser i handledning och Peer learning.

Sjuksköterskestudenter informeras vid kursstart samt vid första dagen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Undersköterskeelever ges information via sin utbildningsanordnare och/eller vid första dagen för arbetsplatsförlagt lärande (APL) i de verksamheter som arbetar med Peer learning.

Det är av stor vikt att de studerande är insatta i, medvetna om och har reflekterat kring:

  • Vad handledning är och hur den går till.
  • Syftet och kärnan i handledning enligt Peer learning (samarbete, kommunikation, reflektion och feedback).
  • De studerandes egen funktion och roll.
  • Handledarens roll, ansvar och funktion.

De studerande bör ges utrymme i samband med uppstart av VFU/APL att samtala, ställa frågor och reflektera kring flertalet frågor:

  • Vad är Peer learning?
  • Vad är förväntningarna?
  • Vilka är de individuella målen?
  • Hur lär jag mig bäst? 'Se först - göra sen', 'göra under handledning', 'läsa på teoretiskt för att sedan utföra'?
  • Vad innebär det att vara handledningsbar? Är studerande redo att lära sig mer, att utvecklas och utmana sina förutfattade meningar och invanda mönster?

Peer learning innebär att lära i samarbete. Utgångspunkten för de studerandes lärande är patienten och dennes behov, förmågor och utmaningar. Genom att studenter och elever tar delansvar för ett begränsat antal patienter och samverkar med andra vårdprofessioner utvecklar de en helhetssyn på patientens behov av vård och behandling. Det är viktigt att fortsatt hålla fast vid kärnan i Peer learning; samarbete, kommunikation, reflektion och feedback.

De studerande börjar tidigt under sin VFU/APL ansvara för en eller två patienter och utökar antalet successivt under utvecklingsprocessen.

Genom att ansvara för sina patienter får studenterna möjlighet att:

  • Skapa djupare vårdrelationer och ökad helhetssyn.
  • Se en tydligare bild av professionens ansvar och roll.
  • Tillämpa omvårdnadsprocessen och förstå patientens väg i vården:
    - I slutenvården: följa patientens väg från inskrivning till hemgång och på det sättet få möjlighet att se effekten av de åtgärder som vidtagits samt se förändringar i patientens tillstånd.
    - I öppenvården: följa patienten i besöket, förståelse för patientens väg till besöket och vad som sedan planeras.
  • Samarbeta med de professioner som behövs i vården av patienter, teamarbete. Studenterna ges ansvar att planera för "vem gör vad?".

Viktigt att notera: handledaren är alltid huvudansvarig för patienten, dess vård, planering och patientsäkerhet!

Upplägget i peer learning kan variera beroende på aktivitet och kunskapsnivå:

  • En av studenterna/eleverna utför och den andra observerar, se 'studenternas peer-roller' nedan, sedan byter man roller.
  • Öva och göra tillsammans.
  • Individuell aktivitet, återberättar därefter till sin peer-kamrat.
  • Utföra liknande uppgift, jämföra resultat.
  • Ta ansvar för egna patienter och vid behov av stöd eller vid frågor i första hand ta stöd av sin peer-kamrat.
  • Studenterna samverkar innan de söker stöd från handledaren.
    1. Förbereder tillsammans
    2. Söker lösning på olika uppgifter tillsammans
    3. Diskuterar och reflekterar tillsammans
    4. Ge roch får feedback från varandra.

I termin 6 för sjuksköterskestudenter kan även arbetsfördelning tränas:

  • En av studenterna har huvudansvaret för patienter och delegerar arbetsuppgifter till sin peer-kamrat.
  • Studenterna kan ha eget ansvar för patienter var för sig, vänder sig i första hand till sin peer-kamrat för stöd och råd eller om de behöver hjälp i olika moment.
  • Studenterna kan ha eget ansvar för patienterna på sitt arbetspass och sedan rapportera över patienterna till sin peer-kamrat på kommande arbetspass (en arbetar förmiddag, den andra eftermiddag, men planerar för gemensam reflektion).
  • Ger och får feedback från varandra, t.ex. hur de olika rollerna fungerat.

Teamets roll

Teamet, de studerande och handledarna, behöver förstå varandras kunskaper, förväntningar och lärstilar för att nå ett fungerande samarbete:

  • Forma gruppen, roller och hitta samarbetsformer.
  • Överenskommelse kring arbetsmetoder, fördelning av arbetsuppgifter.
  • Erbjuda reflektion och feedback.

Gemensam plan inför arbetspasset

Gör en kort avstämning inför arbetspasset och uttala förväntningar på varandra, gör en plan för arbetssätt och rollfördelning samt en översiktlig struktur för dagen (check-in).

Tydlig kommunikation och avstämningar under arbetspasset

Planera in några avstämningar under passet då ni kan följa upp tidigare uppgjorda planer, uppdatera rollfördelning, lägga en ny strategi för resterande tid av arbetspasset, be om stöd, råd eller få feedback.

Reflektion och feedback

Handledarna ska erbjuda tid för återkoppling och feedback. Vi rekommenderar att göra det strukturerat enligt Gibbs reflektionscykel. De studerande kan med fördel påbörja en reflektion kring arbetspasset (i studentteamet eller individuellt) och därefter ansluter handledaren för gemensam reflektion och/eller återkoppling och feedback för dagen (check-out).

De studerandes roll

Samarbete

Lära i samarbete. Engelskans 'peer' står för jämbördig och tanken bakom pedagogiken är att de studerande ska dela sina kunskaper och erfarenheter och på så vis lära, stödja och undervisa varandra. Att vara jämbördig innefattar begrepp som 'att vara på samma nivå i utbildningen', 'att stå inför samma situation', 'att inte ha en formell funktion som handledare'.

Studentaktivt lärande

Studenter och elever behöver själva vara insatta i målen för den kurs de är i och förmedla sina styrkor och utmaningar till sitt handledarteam. På så sätt får handledare förutsättningar att ge stöd inom rätt område och i rätt tid. Stort ansvar läggs på att de studerande själva driver sin utveckling framåt och kan uttrycka vad de har för lärandebehov.

Kommunikation

Uttala vad du tänker, planerar och gör - din handledare kan inte veta vad du tänker. Säg det högt så har de möjlighet att följa din/era tankegångar.

Handledningsbar

Att vara handledningsbar innebär att förstå vad handledning är. Hur redo studenten eller eleven är att handledas och utvecklas. Studerande behöver förstå strukturen i handledning samt sin egen funktion och roll. De behöver också förstå handledarens ansvar, funktion och roll. Saknas förståelsen behöver handledaren tydliggöra detta.

Reflektion

Studerande behöver vara aktiva och själva reflektera var de befinner sig i sitt lärande. De behöver även delta i gruppreflektion tillsammans med andra studerande och handledare, vilket kan ge fördjupade insikter, nya kunskaper och större förståelse.

Använd med fördel en strukturerad metod för reflektion, som Gibbs reflektionscykel.

Återkoppling och feedback

Studerande ansvarar själv för den 'dagliga återkopplingen'. Handledarteamet kan behöva påminnas att skapa utrymme för återkoppling i slutet av arbetspasset. Återkoppling är en möjlighet för dialog kring styrkor och utmaningar. Ger möjlighet att diskutera kring hur studerande bäst kan stödjas för att fortsätta utvecklas.

Samarbete

Lära i samarbete. Engelskans 'peer' står för jämbördig och tanken bakom pedagogiken är att de studerande ska dela sina kunskaper och erfarenheter och på så vis lära, stödja och undervisa varandra. Att vara jämbördig innefattar begrepp som 'att vara på samma nivå i utbildningen', 'att stå inför samma situation', 'att inte ha en formell funktion som handledare'.

Kommunikation

Uttala vad du tänker, planerar och gör - din peer-kamrat kan inte veta vad du tänker. Säg det högt så har de möjlighet att följa din/era tankegångar.

Gör en tydlig rollfördelning inför arbetspasset och planera in avstämningar för att säkerställa att ni gemensamt håller er till planen.

Växla roller med varandra mellan olika arbetspass (teamledare, läkemedelsansvarig, rondansvarig, följare, utförare, observatör m.m.).

'Time out' - en fras ni kan använda er av i en situation där ni behöver stanna upp och prata igenom situationen. Kan t.ex. vara upplevelser av att inte vara delaktig, inte förstå eller om något är på väg att gå fel.

Reflektion

Delta aktivt i gruppreflektion tillsammans med dina medstuderande och handledare, vilket kan ge fördjupade insikter, nya kunskaper och större förståelse.

Din roll som peer-kamrat ger din medstudent möjlighet att växa och utvecklas genom att erbjuda olika perspektiv på en situation och det ger även dig möjlighet till reflektion vilket stödjer din egen inlärning.

Använd med fördel en strukturerad metod för reflektion, som Gibbs reflektionscykel.

Återkoppling och feedback

Återkoppling är en möjlighet för dialog där du kan uppmuntra din peer-kamrat i dennes styrkor samt ge insikter som kan hjälpa din medstudent att genom utmaningar växa inom olika områden. Du som peer-kamrat har möjlighet att framföra hur du bäst kan stödjas till utveckling och ge utrymme att få samma återkoppling tillbaka.

Handledares roll

Peer learning ger handledare en tydlig struktur för handledningen. Kunskap om strukturen ger även möjlighet att få stöd från kollegor och gör det lättare för andra yrkeskategorier att handleda. Under de studerandes introduktion och innan rollfördelningen är tydlig behöver handledaren vara mer aktiv och kan behöva extra tid för uppdraget. Förväntningen är sedan att de studerande tillsammans planerar, fördelar och löser problem i samarbete med varandra. Handledares roll övergår då till att stödja, observera och ge feedback.

Att vara handledare innebär att du uppmuntrar och stödjer de studerande till aktivt och självständigt arbete. Du ställer öppna och reflekterande frågor samt uppmuntrar studenter och elever att ta hjälp av varandra för att lösa situationer. Du stödjer de studerandes progression genom att systematiskt ge feedback gällande styrkor och fortsatta inlärningsbehov mot kursens mål. I ditt handledarskap överför du ansvaret för lärandet till de studerande och du intar ett slags mentorroll i relationen genom att fungera som ett 'bollplank' för studerandes frågor och reflektioner.

Handledarens roll är att vara observatör, nivåanpassa, ge feedback, ge förutsättningar till reflektion samt att ge för- och efterhandledning.

Studenterna och eleverna kommer att ha olika kunskapsnivå, erfarenheter och förutsättningar. De kommer att utvecklas i olika takt vilket innebär att handledningen behöver anpassas utifrån individen. Det kan innebära att de studerande får olika uppdrag och utmaningar utifrån kompetens och var de befinner sig i sin lärprocess. Målen och kraven är desamma, men vägen dit kan se olika ut.

Feedback och återkoppling behöver alla för att kunna utvecklas. För att feedback ska leda till utveckling inom sin yrkesroll så behöver den ges på ett konstruktivt sätt. Konstruktiv feedback ska vara ett kvitto på vad studenten gjorde bra och i vilken situation det skedde. Studenten behöver även få tips och råd om vad som kan förbättras och hur det ska kunna ske.

Inför varje enskilt moment är det av betydelse att handledare och studenter har en kort avstämning. Studenterna stimuleras att reflektera över sina teoretiska kunskaper och tidigare erfarenheter, så att handledaren får uppfattning om studenternas kunskapsnivå. Därefter beslutas vem som ska göra vad i aktiviteten. Studenterna presenterar för handledaren vad som ska göras och vilka observationer som är viktiga i mötet med patienten. Målet är att studenten ska tänka kritiskt och göra en konsekvensanalys utifrån den tänkbara situationen, vad händer om man gör si eller så?

Efter genomförd aktivitet presenterar studenterna hur de upplevt att aktiviteten genomförts. Studenterna återkopplar prestationer och ger feedback till varandra, men även handledare ger feedback. Reflektion över genomförd aktivitet kan med fördel ske med hjälp av Gibbs reflektionscykel.

Reflektion tillsammans med handledare bör ske regelbundet och med fördel på förutbestämd tid. Genom att ställa öppna och reflekterande frågor samt uppmuntra till att ta hjälp av varandra för att lösa situationer skapas förutsättningar till de studerandes reflektion och eget initiativtagande till att inhämta kunskap. Handledaren är mer avvaktande och uppmuntrar den studerande att fundera, resonera, ställa frågor och försöka lösa praktiska arbetsuppgifter.

Studerande bör reflektera före, under och efter utförd uppgift. Kunskap utan reflektion är ofta utan grund. Genom reflektion fördjupar de studerande kunskapen och tillämpningen av den.

Använd med fördel Gibbs reflektionscykel.

Inför varje enskilt moment är det av betydelse att handledare och studerande har en kort avstämning.

Studerande stimuleras att reflektera över sina teoretiska kunskaper och tidigare erfarenheter, så att handledaren får en uppfattning om den studerandes kunskapsnivå. Därefter beslutas vem som ska göra vad i aktiviteten. Studenterna och eleverna presenterar för handledaren vad som ska göras och vilka observationer som är viktiga i mötet med patienten. Målet är att de studerande ska tänka kritiskt och göra en konsekvensanalys utifrån den tänkbara situationen; vad händer om man gör si eller så?

Efter genomförd aktivitet presenterar studenter och elever hur de upplevt aktiviteten. Studerande återkopplar prestationer och ger feedback till varandra, och handledare ger feedback. Reflektion över genomförd aktivitet sker med fördel med hjälp av Gibbs reflektionscykel.

  • Tider för bedömningar, feedback och reflektion.
  • Rollfördelning kommuniveras och tydliggörs.
  • Deltagarnas förväntningar och individuella mål.
  • Organisera rollfördelning, samarbetet, aktiviteterna och förutsättningar för aktiviteterna.

  • Identifiera lärstilar och vad varje studerande behöver träna på och fördjupa sig i.
  • Nivå kan skilja sig åt mellan de studerande, behov att anpassa uppgifter och utmaningar.
  • Målet och kraven är desamma, vägen dit kan se olika ut.

Möta utmaningar

  • Frångå traditionell handledning.
  • Skapa förutsättningar för introduktion.
  • Ha gemensam introduktion och prata om förväntningar och lärstil hos studenterna.
  • Se de studerande som individer vid bedömningarna och vid feedback.
  • Var tydlig med att samarbetet mellan studenterna bedöms.
  • Ta stöd i kollegiet, med andra verksamheter och med lärosätet.
  • Vid problem, prata med båda studenterna gemensamt och/eller enskilt.
  • Om separation av studerandeparet önskas av någon anledning är det viktigt att syftet är tydligt.

Tips

  • Avsätt tid för reflektion.
  • Betona vikten av att få och ge feedback till varandra.
  • Planera in individuell- och peer-handledning. Det är viktigt att även se individen i paret.
  • Rikta frågor till var och en av studenterna för att undvika att en tar över.
  • Ställ öppna frågor som kräver utförligare svar. T.ex. "Hur gör du när...", "Utveckla...".
  • Tips till studerande i samarbete: "Time out" - en fras de kan använda sig av i en situation där de behöver stanna till och prata igenom situationen (t.ex. upplevelse av att inte vara delaktig, inte förstå, något är på väg att bli fel).