DRG – Diagnosrelaterade grupper

Det har mycket stor betydelse hur vi registrerar vårdkontakter. Det är mycket viktigt att all sjukdomsklassifikation, åtgärdsregistrering och övrig registrering sker enligt författning och på ett enhetligt sätt inom all hälso- och sjukvård.

Riktlinje för Sjukdomsklassificering och åtgärdskodning i Region Jämtland Härjedalen är framtagen för att höja enhetligheten eftersom det idag varierar mellan olika verksamheter och enheter.

I DRG-systemet ingår medicinska data samt ekonomiska data vilket tydliggör/upplyser om att DRG och sjukdomsklassifikation måste utföras på en hög kvalitativ nivå med möjlighet till granskning samt förbättring.

Logiken i DRG

Logiken i DRG bygger på grundprincipen att medicinskt likartade och ungefär lika resurskrävande vårdkontakter sorteras in i samma diagnosrelaterade grupp.

Grupperingen görs utifrån vad som redan registreras i sjukvårdens patientadministrativa system, nämligen:

kod för huvuddiagnos
eventuella bidiagnos- och åtgärdskoder
patientens ålder och i vissa fall kön
utskrivningssätt (i slutenvård)
kontakttyp (i öppenvård)
vårdgivarpersonens yrkeskategori (i öppenvård).

Nord-DRG

Socialstyrelsen förvaltar och utvecklar NordDRG i Sverige. NordDRG-systemet, som är ett samarbete mellan de nordiska länderna, uppdateras årligen för att behålla aktualiteten i systemet.

Det är ett system för klassificering av vårdkontakter. Systemet består av cirka 1 900 grupper som gäller somatisk och psykiatrisk slutenvård och öppenvård samt primärvård.

Det är ett sekundärt patientklassificeringssystem, till skillnad från primära klassificeringssystem, till exempel ICD-10. Med sekundära patient-klassificeringssystem menas system där man aggregerar enskilda patienters vårdhändelser i större grupper utifrån både medicinsk synvinkel och efter hur resurskrävande de är.

NordDRG är baserat på ICD & KVÅ och innehåller både medicinsk och ekonomisk information. Årliga uppdateringar görs.

Till vad används NordDRG?

NordDRG används till

beskrivning av sjukvården för planering och uppföljning
kvalitetsinstrument
produktivitetsberäkningar
benchmarking
budgetering
ersättning för utförd vård.

Logiken i NordDRG

För att förstå logiken i NordDRG publicerar Socialstyrelsen årligen NordDRG Explorer Länk till annan webbplats.. NordDRG-statistik presenteras årligen med data från Socialstyrelsens patientregister.

Ytterligare information om DRG-statistik i form av årlig statistikrapport, pivottabell samt länk till Statistikdatabasen i slutenvård för NordDRG finns på Socialstyrelsens hemsida: Sekundär klassificering till diagnosrelaterade grupper (DRG) - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats. )

Huvuddiagnos och bidiagnos

Huvuddiagnosen styr DRG-grupperingen till rätt MDC och rätt DRG. Alla andra relevanta åkommor som en patient har, utöver huvuddiagnosen, kallas bidiagnoser. Förekomsten av en bidiagnos kan göra att ett vårdtillfälle grupperas till en närliggande s.k. komplikations-DRG. Antalet diagnoser har ingen betydelse och tillägg av fler bidiagnoser utöver den första leder vanligtvis inte till ytterligare ändring av DRG-grupp

Huvuddiagnos är det tillstånd som, efter utredning, visat sig vara den primära anledningen till vård. Om mer än ett tillstånd kan komma i fråga som huvuddiagnos bör det tillstånd väljas som tagit mest sjukvårdsresurser i anspråk. Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan som bidiagnoser registreras ett eller flera tillstånd som haft betydelse för det aktuella vårdtillfället.

Alla relevanta bidiagnoser ska registreras, men inte bidiagnoser som inte är relevanta för den aktuella vårdkontakten. Detta är mycket viktigt för att patientregister, nationellt och lokalt, ska hålla en hög kvalitet och därmed vara en tillförlitlig grund för olika sorters statistik och jämförelser, samt för epidemiologisk forskning. Vad som är relevanta bidiagnoser finns beskrivet i klassifikationsanvisningar på Socialstyrelsens webbsida.

Smärre åtgärder (KVÅ) har ingen inverkan på grupperingen i slutenvård och vårdtillfällen som enbart har denna typ av åtgärdskoder grupperas på samma sätt som ett vårdtillfälle utan åtgärder, dvs. till en konservativ DRG. I öppenvård kan dock dessa smärre åtgärder påverka grupperingen och leda till en åtgärds-DRG. Det finns ett antal åtgärder som bedöms vara så ringa resurskrävande att de inte alls påverkar grupperingen, inte ens i öppenvård. För operationer och andra DRG-påverkande åtgärder gäller att samma eller likartade åtgärder oftast grupperas till en och samma DRG oavsett orsaken till åtgärden, under förutsättning att huvuddiagnoserna är i samma MDC. Om man t.ex. har gjort en kolonresektion (borttagande av tjocktarm) på en i övrigt frisk patient så grupperas vårdtillfället till DRG F05E (Större tunn- och tjocktarmsoperationer, ej komplicerat) oavsett om operationen utfördes på grund av inflammation eller cancer.

Enhetlig registrering

Det finns en skyldighet att leverera korrekta uppgifter till Socialstyrelsen, WHO för nationell planering och uppföljning av hälsoutvecklingen. Patientadministrativa system inom Region Jämtland Härjedalen, t.ex. Cosmic, Flexlab utgår från ett patientperspektiv och syftar till att beskriva patientens kontakter med och väg genom hälso-sjukvården i Jämtland Härjedalen.

Systemen hjälper oss också att skapa en bra produktions- och kapacitetsplanering på såväl övergripande nivå som individnivå, förutsatt att vi registrerar rätt. Utfallsdata eller statistik bearbetas även via SKL, Vården i siffror., m.m

Klassifikation med diagnoskod (ICD-10-SE) används för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker. Klassifikationer av vårdåtgärd (KVÅ) används för statistisk beskrivning av operationer och medicinska åtgärder inom hälso- och sjukvård.

För varje diagnos och åtgärd som registreras ska det finnas tydliga underlag i journalen. Detta är en grundläggande princip som är av största vikt att följa.

Huvuddiagnos

Är det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en vårdkontakt, fastställd vid vårdkontaktens slut.

Bidiagnos

Är ett annat tillstånd än huvuddiagnos som blivit föremål för bedömning, utredning, behandling och har haft betydelse för vårdkontakten.

KVÅ (klassifikation av vårdåtgärd)

Används för beskrivning av kirurgiska och medicinska åtgärder som varit aktuella under vårdkontakten.

Sekundärklassificering

Diagnosrelaterade grupper (DRG) och Adjusted clinical group (ACG) är ett beskrivningssystem för att dela in patienter i grupper med likartade resursbehov. DRG-gruppering ska göras på läkarkontakter samt utomlänspatienters vårdkontakter. Fakturering sker i huvudsak utifrån DRG men fasta prislistor finns också för vissa verksamheter, exempelvis psykiatrin.

Vård av patienter ej folkbokförda i länet

Patienter som inte är mantalsskrivna i Region Jämtland Härjedalen utan hör hemma i en annan region eller utomlands måste faktureras. Följer vi inte kodningsstegen får vi heller inte korrekt ersättning för given vård.

Automatiska KVÅ-koder

De koder som hämtas automatiskt från besöksregisteringen (med inledningen XSnnn) ska inte användas i den medicinska registreringen. Detta inkluderar exempelvis uppgift om kontakttyp och yrkesroll.