Vad är psykisk hälsa och hur mår vi i Jämtlands län?
I samband med 2023 års uppföljning av Långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa
Länk till annan webbplats. togs det fram parametrar gällande psykisk hälsa/ohälsa för att kunna visa nuläge och följa över tid hur vårt läns invånare mår.
Målbilden är att presentera grundläggande parametrar som är jämförbara från år till år alternativt per mättillfälle. Parametrarna som valts ut ska gå att tas fram från befintliga system alternativt återkommande befolkningsundersökningar och ska utgöra ett utgångsläge som ska kunna nyttjas för att formulera mål. Djupdykning i uppföljningsbara grunddata ska kunna ske vid förfrågan/påtalade behov. Vid genomgång av nedan redovisade enkäter och statistik har parametrar relevanta inom fokusområdet psykisk hälsa/ohälsa valts ut med syfte att visa nuläge och kunna följas framåt, i vissa fall finns möjlighet att följa data tillbaka i tiden. Samtliga frågor och svarsalternativ ifrån enkäterna redovisas därför inte.
Barn och unga
Hälsosamtalet i skolan (HIS)
Enkäten svaras på via elevhälsoformulär vid hälsosamtal hos skolsjuksköterska (ej anonymt svar). Rapport sammanställs vartannat år, data tillgängligt för varje läsår och jämförbar bakåt till 2011/2012 (jag mår-frågan). Enkäten kommer att revideras under 2023, med start i verksamheter 2024–25. Revideringsarbetet kommer att påverka tidsaxeln och jämförbarheten bakåt i tiden. Jämförande referens har valts till HT17/VT18 för att kunna följas med fyraårsintervall i enlighet med HLV- mätning och fyra års uppföljning av LUP:en.
Minus: Ej rakt av jämförbart nationellt. Kan dras paralleller utifrån ”skolbarnshälsovanor” (enkätsvar anonymt bland 11-, 13- och 15-åringar, FoHM ansvarar för enkät) och kärnfrågor som ställs emot norr regionernas liknande rapporter men inga statiska analyser säkerhetsställda.
Plus: underlag kommer att revideras och då mest troligt mer jämförbar nationellt.
För mer information om enkäten:
Hälsosamtal i skolan - Region Jämtland Härjedalen (regionjh.se)
Utvalda frågor i Hälsosamtalet i skolan
Fråga 1 A: Jag mår. Frågan ställs i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
Må bra frågan jag mår har i elevhälsoformuläret fem svarsalternativ mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt. Mycket bra och bra räknas som att må bra.
Fråga 1 B: Jag har de tre senaste månaderna känt mig ledsen eller nedstämd. Frågan ställs i årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
Fråga 1 C: Jag har de tre senaste månaderna haft besvärande huvudvärk varje dag eller flera gånger i veckan
Frågan ställs i årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
Fråga 1D: Jag har de tre senaste månaderna haft besvärande ont i magen varje dag eller flera gånger i veckan
Frågan ställs i årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
Fråga 1E: Jag har de tre senaste månaderna haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar varje dag eller flera gånger i veckan. Frågan ställs i årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
I tabellen nedan visas frågorna 1A till 1E med procent som svarat jakande på de utvalda frågorna. En jämförelse finns mellan läsår 2017-2018 och läsår 2023-2024
Sammanfattande beskrivning av tabell hälsosamtalet i skolan läsåret 2023-2024 med jämförande referens läsåret 2017-2018:
Fråga 1A
På frågan Jag mår (bra/mycket bra) 2023-2024 ses en signifikant minskning av måendet för flickor från årskurs 4 med 90 procent till årskurs 7 med 69 procent samt vidare till Gymnasiet 1 med 58 procent Det går även att se en minskning gällande frågan Jag mår bra/mycket bra med 4-11 procent i de olika årskurserna sedan läsåret 2017-2018.
För pojkar sker även en minskning av måendet men inte med lika stor förändring mellan årskurserna. Från årskurs 4 med 93 procent till årskurs 7 med 90 procent samt därefter minskning till gymnasiet 1 till 83 procent.
Fråga 1B
Andel som under de senaste 3 månaderna har känt sig ledsen nedstämd varje dag, eller flera gånger i veckan
2023-2024 ses en ökning gällande nedstämdhet för flickor från årskurs 4 med 10 procent till årskurs 7 med 18 procent samt vidare till Gymnasiet 1 med 29 procent. Det går även att se en minskning gällande frågan om nedstämdhet med 2-3 procent för flickor i de olika årskurserna sedan läsåret 2017-2018.
För pojkar sker även en ökning gällande nedstämdhet men först mellan årskurs 7med 3 procent och gymnasiet 1 med 9 procent.
Fråga 1C
Andel som under de senaste tre månaderna haft besvärande huvudvärk varje dag eller flera gånger i veckan
2023-2024 ses en ökning gällande dessa besvär från för flickor från årskurs 4 med 8 procent till årskurs 7 med 18 procent samt vidare till gymnasiet 1 med 22 procent. Ökning kan även ses i jämförelse med läsåret 2017-2018 med en ökning av besvär från åk 7 till gymnasiet 1 med 2-4 procent.
För pojkarna ligger de skattade besvären på lägre nivå men med en viss ökning från 4-8procent från årskurs 4 till gymansiet 1.
Fråga 1D
Andel som under de senaste tre månaderna haft besvärande ont i magen varje dag eller flera gånger i veckan.
2023-2024 ses en ökning gällande besvärande ont i magen för flickor från årskurs 4 med 9procent till årskurs 7 med 15 procent samt vidare till Gymnasiet 1 med 18 procent. I jämförelse mellan åren ses en viss ökning med från 2 till 4 procent för flickor från årskurs 7 till gymnasiet sedan läsåret 2017-2018.
För pojkar ligger siffran lika både mellan årskurser och i jämförelse mellan åren på 3-5procent med besvärande ont i magen.
Fråga 1E
Andel som under de senaste tre månaderna haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar varje dag eller flera gånger i veckan
2023-2024 ses en ökning gällande besvärande värk i rygg, nacke eller axlar för flickor från årskurs 4 med 5 procent till årskurs 7 med 11 procent samt vidare till Gymnasiet 1 med 27 procent. I jämförelse mellan åren ses förändring i både ökning och minskning med enstaka procentenheter sedan läsåret 2017-2018.
För pojkar ligger siffran lika mellan åren men med en ökning av besvären mellan årskurs 7 med 8-9 procent och gymnasiet 1 med 14-15 procent.
Skydds- och riskfaktorer och deras betydelse för att må bra
Hur skolelever upplever att de mår påverkas av flera faktorer men sambandet är olika stort. Ju högre upp på trädet skyddsfaktorn står i bilden nedan, desto större sannolikhet har de elever som har faktorn, att må bra. Trivs bra i skolan, vuxen att prata med om det som är viktigt för en och att sova bra är de tre skyddsfaktorer som har störst samband med att må bra. Sambandet för dessa faktorer och att må bra är större i åk 4 jämfört med åk 7 och gymnasiet år 1. På motsvarande sätt har de riskfaktorer som står högst upp, minst sannolikhet att uppleva att man mår bra, där skolstress ofta/alltid var den faktor som har störst negativ påverkan. Den enda faktor som skiljer sig signifikant mellan tjejer och killar är riskfaktorn illa behandlad av vuxna på skolan. De killar som har riskfaktorn, har mindre sannolikhet att må bra jämfört med tjejer som har samma riskfaktor. Alla faktorer i bilden nedan har ett samband med att må bra.
Klicka på bolden för att komma till Faktablad skydds- och riskfaktorer
Definitioner
Skyddsfaktor en faktor som ökar en individs möjlighet till god hälsa. Utgår från de frågor som används i elevhälsoformuläret.
Riskfaktor en faktor som minskar en individs möjlighet till god hälsa. Utgår från de frågor som används i elevhälsoformuläret.
Må bra frågan jag mår har i elevhälsoformuläret fem svarsalternativ mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt. Mycket bra och bra räknas som att må bra.
Unga vuxna / vuxna
Hälsa på lika villkor (HLV)
Hälsa på lika villkor - Region Jämtland Härjedalen
Anonymt enkätsvar med slumpmässigt urval till länets befolkning från 16 år och uppåt. I framtagna data redovisas svar utifrån kvinnor och män, data kan även tas fram utifrån den åldersgruppering som brukar användas: 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år, 65-84 år och 85 år och äldre. Undersökningen genomförs vartannat år, vart fjärde år köper Region Jämtland Härjedalen ett tilläggsurval varefter Folkhälsoenheten sammanställer rapport på läns och kommunnivå. Svarsfrekvens vid senaste mätning 2022: 40%, resultaten viktas enligt beprövade statistiska metoder med syfte att kunna uttala sig om hela befolkningen och inte bara de som svarat. Nationella jämförbara data med kortare intervall (vartannat år) finns tillgänglig hos Folkhälsomyndigheten ifrån 2006 men då med mindre dataunderlag.
Från mätningen 2022 kan nämnas att fler kvinnor upplever psykiska besvär och att det skett en minskning av andelen män, framför allt mellan 16–44 år, som upplever sig ha emotionellt stöd. *se länk i kapitel 5 av uppföljningen för rapport ”Hälsa på lika villkor”.
Utvalda frågor och svar ifrån HLV folkhälsoenkät som följs rörande koppling till psykisk hälsa:
- A. Psykiskt välbefinnande: Svaren från sex delfrågor summeras för att sedan delas in i mycket gott psykiskt välbefinnande, gott psykiskt välbefinnande och lågt psykiskt välbefinnande.
- B. Psykisk påfrestning: Svaren från sex delfrågorna summeras och delas sedan in i allvarlig psykisk påfrestning (vilket skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos), psykisk påfrestningen eller låg psykisk påfrestning.
- C. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
- D. Svåra besvär av sömnsvårigheter
- E. Upplever att de har emotionellt stöd
- F. Stressad - Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad
- G. Suicidtankar : Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?
- H. Suicidförsök : Har du någon gång försökt ta ditt liv?
Sammanfattande beskrivning av tabell Hälsa på lika villkor, personer 16 år och äldre, som jämförande referens används riket i medeltal.
85 procent av kvinnorna och 87 procent av männen att de upplever ett gott eller mycket gott välbefinnande. Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
9 procent av kvinnorna och 6procent av männen uppger allvarlig psykisk påfrestning vilket är något lägre än rikets genomsnitt på 11 respektive 7 procent.
10 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
11 procent av kvinnorna och 6procent av männen uppger svåra besvär av sömnsvårigheter.
Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
90 procent av kvinnorna och 83 procent av männen upplever att de har emotionellt stöd. Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
17 procent av kvinnorna och 10 procent av männen upplever sig ganska mycket eller väldigt mycket stressad för närvarande. Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
3 procent av kvinnorna och 3procent av männen uppger sig haft suicidtankar de senaste 12 månaderna. Ingen skillnad i jämförelse med riket i genomsnitt.
0,4 procent av kvinnorna och 0,3procent av männen uppger suicidförsök under de senaste 12 månaderna jämfört med 1 procent i riket.
Självmordstal per 100 000 invånare
Självmordstal = antal självmord per 100 000 personer för hela eller del av populationen under ett år. Hämtas från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Självmordstal (säkra och osäkra*) personer 15 år och äldre, sammanställs årligen. *Säkra självmord avser ICD-diagnoserna X60-X84. Osäkra självmord avser ICD-diagnoserna Y10-Y34.
Självmord i varje län i Sverige (KI)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sammanfattande beskrivning av tabell Självmordstal
Jämtlands län ligger över riket i antal självmord per 100 000 invånare. I riket ligger det totala suicidtalet 2023 per 100 000 invånare på 18,4 att jämföras med Jämtlands län med 32,6. Statistik som redovisas är förändringen från 2022 till 2023.
Ca två tredjedelar av de som avled i suicid 2023 var män. Jämfört med 2022 ses en ökning i suicidtalet för män från 32,3 till 51,9 att jämföras med riket 25,3 2022 till 25,8 2023. Jämfört med 2022 ses en ökning i suicidtalet för kvinnor 15 och äldre, från 3,7 till 12,8 att jämföras med riket 10,6 2022 till 10,9 2023.
Sjukskrivningstal
Olika mätetal kopplade till sjukskrivningsprocessen är en viktig delkomponent vid utvärderingar om hur både hälsa och ohälsa utvecklas över tid på gruppnivå. Mätetalen kompletterar andra ohälsotal med ett arbetsförmågeperspektiv.
Sett över en 10-årsperiod har dessa mätetal varierat stort vilket både kunnat härledas till olika förändringar hos Försäkringskassan (deras regelverk) och till den stigande ohälsan inom främst lätt till måttlig psykisk ohälsa.
Mätetal att följa: Antal sjukfall för utvalda diagnosgrupper under oktober månad. Ett sjukfall är en person som har fått ett läkarintyg för sjukpenning från någon vårdgivare i Jämtlands län. Utvalda diagnosgrupper inbegriper lätt till måttlig psykisk ohälsa såsom depressioner, ångestsyndrom och utmattningssyndrom. Oktober är en representativ månad, årsdata blir missvisande då personer med långa sjukskrivningsperioder skulle mätas flera gånger. Datan är framtagen tillsammans med Försäkringsmedicinska sakområdet (HOSPA) och kommer ifrån intygsstatistik Inera inkl. privata vårdgivare.
Sammanfattande beskrivning av tabell Sjukskrivningstal
Ökning i alla åldrar men störst ökning i spannet 36-50 år och inom den gruppen mest bland kvinnor. Trenden följer sjuktalen generellt (totalt samtliga diagnoser) i länet men även i riket även om riket inte ökar lika snabbt som Jämtland. Bedömningen är att ändrade riktlinjer hos Försäkringskassan är den största anledningen till ökningen. Inspektionen för socialförsäkringen gör samma bedömning som det försäkringsmedicinska sakområdet i Region Jämtland Härjedalen i frågan.
Länkar
Kontakt
Folkhälsoenheten
Anna Frisk
Telefon: 063-14 24 14 Länk till annan webbplats.
anna.frisk@regionjh.se
Jenny Olsson
Telefon: 073-822 76 91 Länk till annan webbplats.
jenny.olsson@regionjh.se
Har du tankar kring hur regionen kan utveckla sitt stöd för psykisk hälsa och suicidprevention, maila på:
psykiskhalsa@regionjh.se