Vad är psykisk hälsa och hur mår vi i Jämtlands län?
Hur mådde vi i Jämtlands län 2022-2023?
I samband med 2023 års uppföljning av Långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsaLänk till annan webbplats, 
Länk till annan webbplats. togs det fram parametrar gällande psykisk hälsa/ohälsa för att kunna visa nuläge och följa över tid hur vårt läns invånare mår.
Målbilden är att presentera grundläggande parametrar som är jämförbara från år till år alternativt per mättillfälle. Parametrarna som valts ut ska gå att tas fram från befintliga system alternativt återkommande befolkningsundersökningar och ska utgöra ett utgångsläge som ska kunna nyttjas för att formulera mål. Djupdykning i uppföljningsbara grunddata ska kunna ske vid förfrågan/påtalade behov. Vid genomgång av nedan redovisade enkäter och statistik har parametrar relevanta inom fokusområdet psykisk hälsa/ohälsa valts ut med syfte att visa nuläge och kunna följas framåt, i vissa fall finns möjlighet att följa data tillbaka i tiden. Samtliga frågor och svarsalternativ ifrån enkäterna redovisas därför inte.
Barn och unga
Hälsosamtalet i skolan (HIS)
Enkäten svaras på via elevhälsoformulär vid hälsosamtal hos skolsjuksköterska (ej anonymt svar). Rapport sammanställs vartannat år, data tillgängligt för varje läsår och jämförbar bakåt till 2011/2012 (jag mår-frågan). Enkäten kommer att revideras under 2023, med start i verksamheter 2024–25. Revideringsarbetet kommer att påverka tidsaxeln och jämförbarheten bakåt i tiden. Jämförande referens har valts till HT17/VT18 för att kunna följas med fyraårsintervall i enlighet med HLV- mätning och fyra års uppföljning av LUP:en.
Minus: Ej rakt av jämförbart nationellt. Kan dras paralleller utifrån ”skolbarnshälsovanor” (enkätsvar anonymt bland 11-, 13- och 15-åringar, FoHM ansvarar för enkät) och kärnfrågor som ställs emot norr regionernas liknande rapporter men inga statiska analyser säkerhetsställda.
Plus: underlag kommer att revideras och då mest troligt mer jämförbar nationellt.
För mer information om enkäten:
Hälsosamtal i skolan - Region Jämtland Härjedalen (regionjh.se)
Utvalda frågor i Hälsosamtalet i skolan
A. Jag mår - Förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
B. Jag har under varje dag eller flera gånger i veckan: Huvudvärk, Ont i magen
Besvärande värk, rygg, nacke eller axlar - Årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
C. Jag har de tre senaste månaderna känt mig ledsen eller nedstämd - Årskurs 4, årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet.
Skydds- och riskfaktorer och deras betydelse för att må bra
Hur skolelever upplever att de mår påverkas av flera faktorer men sambandet är olika stort. Ju högre upp på trädet skyddsfaktorn står i bilden nedan, desto större sannolikhet har de elever som har faktorn, att må bra. Trivs bra i skolan, vuxen att prata med om det som är viktigt för en och att sova bra är de tre skyddsfaktorer som har störst samband med att må bra. Sambandet för dessa faktorer och att må bra är större i åk 4 jämfört med åk 7 och gymnasiet år 1. På motsvarande sätt har de riskfaktorer som står högst upp, minst sannolikhet att uppleva att man mår bra, där skolstress ofta/alltid var den faktor som har störst negativ påverkan. Den enda faktor som skiljer sig signifikant mellan tjejer och killar är riskfaktorn illa behandlad av vuxna på skolan. De killar som har riskfaktorn, har mindre sannolikhet att må bra jämfört med tjejer som har samma riskfaktor. Alla faktorer i bilden nedan har ett samband med att må bra.
Definitioner
Skyddsfaktor en faktor som ökar en individs möjlighet till god hälsa. Utgår från de frågor som används i elevhälsoformuläret.
Riskfaktor en faktor som minskar en individs möjlighet till god hälsa. Utgår från de frågor som används i elevhälsoformuläret.
Må bra frågan jag mår har i elevhälsoformuläret fem svarsalternativ mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt. Mycket bra och bra räknas som att må bra.
Unga vuxna / vuxna
Hälsa på lika villkor (HLV)
Hälsa på lika villkor - Region Jämtland Härjedalen
Anonymt enkätsvar med slumpmässigt urval till länets befolkning från 16 år och uppåt. I framtagna data redovisas svar utifrån kvinnor och män, data kan även tas fram utifrån den åldersgruppering som brukar användas: 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år, 65-84 år och 85 år och äldre. Undersökningen genomförs vartannat år, vart fjärde år köper Region Jämtland Härjedalen ett tilläggsurval varefter Folkhälsoenheten sammanställer rapport på läns och kommunnivå. Svarsfrekvens vid senaste mätning 2022: 40%, resultaten viktas enligt beprövade statistiska metoder med syfte att kunna uttala sig om hela befolkningen och inte bara de som svarat. Nationella jämförbara data med kortare intervall (vartannat år) finns tillgänglig hos Folkhälsomyndigheten ifrån 2006 men då med mindre dataunderlag.
Från mätningen 2022 kan nämnas att fler kvinnor upplever psykiska besvär och att det skett en minskning av andelen män, framför allt mellan 16–44 år, som upplever sig ha emotionellt stöd. *se länk i kapitel 5 av uppföljningen för rapport ”Hälsa på lika villkor”
Självmordstal per 100 000 invånare
Självmordstal = antal självmord per 100 000 personer för hela eller del av populationen under ett år. Hämtas från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Självmordstal (säkra och osäkra*) personer 15 år och äldre, sammanställs årligen. *Säkra självmord avser ICD-diagnoserna X60-X84. Osäkra självmord avser ICD-diagnoserna Y10-Y34.
Självmord i varje län i Sverige (KI)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sjukskrivningstal
Olika mätetal kopplade till sjukskrivningsprocessen är en viktig delkomponent vid utvärderingar om hur både hälsa och ohälsa utvecklas över tid på gruppnivå. Mätetalen kompletterar andra ohälsotal med ett arbetsförmågeperspektiv.
Sett över en 10-årsperiod har dessa mätetal varierat stort vilket både kunnat härledas till olika förändringar hos Försäkringskassan (deras regelverk) och till den stigande ohälsan inom främst lätt till måttlig psykisk ohälsa.
Mätetal att följa: Antal sjukfall för utvalda diagnosgrupper under oktober månad. Ett sjukfall är en person som har fått ett läkarintyg för sjukpenning från någon vårdgivare i Jämtlands län. Utvalda diagnosgrupper inbegriper lätt till måttlig psykisk ohälsa såsom depressioner, ångestsyndrom och utmattningssyndrom. Oktober är en representativ månad, årsdata blir missvisande då personer med långa sjukskrivningsperioder skulle mätas flera gånger. Datan är framtagen tillsammans med Försäkringsmedicinska sakområdet (HOSPA) och kommer ifrån intygsstatistik Inera inkl. privata vårdgivare.
Kommentar till siffror för 2023: Ökning i alla åldrar men störst ökning i spannet 36-50 år och inom den gruppen mest bland kvinnor. Trenden följer sjuktalen generellt (totalt samtliga diagnoser) i länet men även i riket även om riket inte ökar lika snabbt som Jämtland. Bedömningen är att ändrade riktlinjer hos Försäkringskassan är den största anledningen till ökningen. Inspektionen för socialförsäkringen gör samma bedömning som det försäkringsmedicinska sakområdet i Region Jämtland Härjedalen i frågan.
Länkar
Kontakt
Folkhälsoenheten
Anna Frisk
Telefon: 063-14 24 14 Länk till annan webbplats.
anna.frisk@regionjh.se
Jenny Olsson
Telefon: 073-822 76 91 Länk till annan webbplats.
jenny.olsson@regionjh.se
Har du tankar kring hur regionen kan utveckla sitt stöd för psykisk hälsa och suicidprevention, maila på:
psykiskhalsa@regionjh.se