Nyhetsbrev Hälsa i Jämtlands län

Som komplement till nyhetsbrevet lanseras nu en podd med mål att göra folkhälsoarbetet lite mer begripligt. Genom att berätta om folkhälsoarbetets olika termer och hur allt hänger ihop. Men även prata om pågående initiativ inom folkhälsoarbetet.

Podden vänder sig i första hand till interna och externa verksamheter och personal.
-Vi har pratat om det här i ett par år nu och hoppas och tror att det är ett bra sätt att kommunicerar med de som lyssnar. Och genom det bland annat sprida mer kunskap och förståelse om folkhälsoarbetet och vad det är för förutsättningar som påverkar oss hur vi mår i länet, säger Folkhälsochef Johan Börjesson på Folkhälsoenheten.

Den första publiceringen innehåller tre avsnitt:

• Hälsofrämjande, Sjukdomsförebyggande och Hälsogap. Vad betyder begreppen och innebörden av dem? Vad styr folkhälsoarbetet i länet och hur ser Folkhälsoenhetens uppdrag ut i det arbetet?
• Exempel utifrån ovan beskrivning och hur Folkhälsoenheten mer konkret arbetar samt beskrivning av vilka funktioner och områden som finns på enheten.
• Rapport Elevers hälsa och levnadsvanor 2023-24. Resultat och vilken nytta enkätundersökningar kan ha. Samt hur Folkhälsoenheten arbetar i ämnet.

De första poddavsnitten följs av nya avsnitt 20 och 27 mars samt den 3 april via: vardgivarwebb.regionjh.se/folkhalsopodden Länk till annan webbplats.

Vi hörs! /Folkhälsoenheten

Den webbutbildning som Folkhälsoenheten skrev om i höstens nyhetsbrev – Samisk kulturförståelse, för ökad kunskap i mötet med den samiska individen – har nu varit aktiv en tid. Sedan förra hösten finns också en resursperson, Marja-Kristine Oskal som kan vara behjälplig med verksamhetsutveckling inom området samisk hälsa. Förutom som resursperson arbetar Marja-Kristine som distrikts-sköterska på Föllinge och Krokoms hälsocentral.

Hej Marja-Kristine Oskal! Hur känns det att få arbeta som resursperson?
-Det känns jättekul. Detta har blivit möjlig tack vare avsatta medel från Kunskapsnätverket Samisk hälsa som är ett samarbete mellan Regionerna Jämtland Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten och Dalarna, Sametinget och samiska organisationer. För att avlasta läns-koordinatorerna, för Jämtlands del Anna Kråik Åström. Vi är en utvecklingsresurs per Region och vi samarbetar också över regiongränserna.

Varför behövs denna webbutbildning?
-För en likvärdig vård. Region Jämtland Härjedalen är en samisk förvaltningsmyndighet, det vill säga att verksamheterna ska se till att samernas behov och rättigheter upprätthålls. Forskning visar att det finns begränsad kunskap om samiska kulturens livsvillkor i professionen. Samtidigt som att det samiska folket har lägre förtroende för primärvården. Vi vill förbättra det.

Vilka professioner riktar sig utbildningen till?
-All personal som möter patienter eller samiska personer i sitt arbete. Webbutbildningen är uppdelad i sju steg på cirka 25 minuter per kapitel och kan ses enskild och som verksamhetsutveckling inom den egna verksamheten. De fyra första kapitlen är riktad till verksamheter och individer i hela samhället och de tre sista är specifikt inriktat till Hälso- och sjukvården. Efter kan man boka mig till en föreläsning i ämnet.

Vad är mer på gång inom den samiska hälsan?
-Varje år beslutar Regionledningen om vilka utbildningsinsatser som blir obligatoriska för regionanställda att genomföra. I höst togs beslutet att en av utbildningarna skulle innefatta ”Samisk kultur-kompetens och information om konsultationslagen för samtliga medarbetare” under 2025. Vi som nyligen har anställts som resurspersoner av Kunskapsnätverket håller just nu på att titta på hur det skulle kunna se ut. Mer information kommer att komma inom kort, avslutar Marja-Kristine Oskal.

Utbildningen finns på: https://reva.samarbeta.se Länk till annan webbplats. , Kan även nås via regionens Kompetensportal.

Om du vill komma i kontakt med Marja-Kristine Oskal kan du maila på:
marja-kristine.oskal@regionjh.se

Är det grannen som engagerar sig att bostadsområdet ska bli tryggt? Cirkelledaren som med stort hjärta ser till att alla känner sig sedda? Så börjar nomineringstexten och av alla inkomna nomineringar att döma så finns det fantastiskt många härliga människor att lyfta fram ute i länet. Underbart!

Utmärkelsen delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser som bidrar till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället. Nu kommer arbetsgruppen att gå igenom alla ansökningarna och det är Regionstyrelsen som utser vinnaren längre fram i vår.

För mer information se: www.regionjh.se/aretsfolkhalsoinsats Länk till annan webbplats.

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck finns Både för dig som arbetsstöd och som resurscentrum dit patienter och personer kan hänvisas till.

Resurscentrumet kan ge konkret stöd i patientärenden och även utbildning till yrkesverksamma. Även en mottagning för personer som är utsatta för kontroll, begränsningar och våld i hederns namn.

Verksamheten som drivs av Centrum mot våld, är en gemensam satsning där länets alla kommuner, Polisen, Åklagarmyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen är delaktiga.

På www.centrummotvald.se/yrkesverksam Länk till annan webbplats. finns bland annat en film som visar en kort presentation av verksamheten. På sidan finns också mer information i ämnet, verksamhetsstöd och kontaktuppgifter.

Går även bra att ringa 0200- 120 145 (Samma nummer som Centrum mot våld)

Vi är glada att meddela att vi har fått projektmedel från Jämställdhetsmyndigheten för ett samverkansprojekt tillsammans med Mittuniversitetet under 2025-2026. Detta projekt bygger vidare på vårt tidigare arbete med att implementera och utvärdera verktyget SEXIT i Jämtland Härjedalen.

Syftet med det nya projektet är att säkerställa att alla barn och unga i länet har lika möjligheter att samtala om erfarenheter av våld och sexuell utsatthet, samt att få stöd. Genom att använda verktyget SEXIT strävar vi efter att tidigt identifiera både utsatta och utsättare för att kunna erbjuda rätt stöd och vård.

En del av projektet är att kartlägga den nuvarande situationen i länet för att identifiera vilka vård- och stödresurser som finns tillgängliga och var det finns luckor som behöver fyllas. Samt undersöka hur samverkan fungerar mellan aktörer som möter unga.

vardgivarwebb.regionjh.se/sexit Länk till annan webbplats.

”Huvudskälet till att inkludera den sexuella hälsan i patientmötet som en del i den allmänna hälsan, är för att den kan avslöja underliggande sjukdomar och andra problem. Och nu finns ett planerings- och samtalsstöd för det”, säger Fox Foxhage, projektledare för samtalsmanualsarbetet på Socialstyrelsen.

Som åhörare går det inte ta miste på Foxs engagemang och kunskap i ämnet. Han har, innan arbetet på Socialstyrelsen, arbetat under en lång tid som sexolog och kurator med särskild kompetens inom hbtqi-frågor och normkritik. Har även en masterexamen i sexologi. Han inledde föreläsningen med:

-Målet är att alla ska få tillgång till en god och jämlik vård och omsorg i hela landet och det inkluderar även den sexuella hälsan. Och nu finns det ett samtalsstöd som innehåller en nivåstrukturering där alla professionsnivåer ingår. Från ledning och styrning till patientnär personal.

Det samtalsstöd som Fox refererar till är uppbyggd utifrån PLISSIT-modellen (Permission, LImited Information, Specific Suggestions, Intensive Therapy), en modell som länge har använts till att strukturera upp samtal om sexuell hälsa.

-Det kan vara lite obekvämt att ställa frågor i ämnet. Dels för att ämnet i sig är så privat, men också för att det finns för lite kunskap. Var ska man börja? Och vad gör man med svaret om till exempel svaret kräver att patienten behöver vidare hjälp? Denna modell ger både ett stöd i att ställa frågan och även uppdelad i vilka professioner som ska/bör ställa vilka frågor. Samt stöd i själva verksamhetsutvecklingen för att detta ska kunna ske.

Vilket Socialstyrelsen uppmanar alla regioner att använda sig utav i större utsträckning än vad det görs idag.

- Denna teoretiska modell som vilar på väl beprövad kunskapsgrund ger stöd i att upptäcka sexuell ohälsa och vad det kan innebära för patienten. Men det är upp till var och en av landets regioner att anamma modellen och sätta detta i praktik. Det finns bara vinster med det. Både ekonomiskt och minskat lidande för patienten. Det är inte konstigare än så,avslutar Fox.

Föreläsningen med Fox Foxhage skedde på endagskonferensen “Hur skapar vi god och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i de norra regionerna” den 28 januari i Hörsalen på Östersunds sjukhus. Ett arrangemang i samarbete med Folkhälsomyndigheten och de fyra norra regionerna.

Dagen innehöll också panelsamtal, ny kunskap från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Likaså regionala inspirationsexempel på hur några arbetsplatser har, med gott resultat, vävt in den sexuella hälsan i undersökningar och befintliga behandlingar. Region Norrbotten berättade om kompetenshöjning i andrologisk undersökning för personal på ungdomsmottagningen, Onkologicentrum i Sundsvall om hur de lyfter in den sexuella hälsan i samtal inom cancervården, Region Jämtland Härjedalen om teamarbete kring vulvodynipatienter samt om det nystartade sexologiska nätverket och Region Västerbotten visade hur de har inkluderat frågor om sexuell hälsa i elevhälsosamtalet.

För att läsa mer om planerings- och samtalsstödet se Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter/samtala-om-sexuell-halsa/ Länk till annan webbplats.

För att komma i kontakt med Fox Foxhage maila: fox.foxhage@socialstyrelsen.se

För mer information och verksamhetsstöd inom Region Jämtland Härjedalen kontakta: Maria Lindgren på Folkhälsoenheten maria.a.lindgren@regionjh.se

”Den enorma tsunami av negativ information som påverkar våra levnadsvanor negativt behövs en offentlig finansierad stödfunktion som motvikt. Här har Hälso- och sjukvården en viktig roll”. ”Vi måste prata och samarbeta mer med varandra, både över professionsgränserna och med aktörer utanför sjukvården” och ”Vi måste ha uthållighet och tålamod. Förändring tar tid”.

Det var tre av många spontana kommentarer från deltagarna på årets inspirationsdag för levnadsvanearbetet som hölls i Hörsalen på Östersunds sjukhus den 16 januari. En eftermiddag som bestod av både presentation av senaste omgången av utvecklingsuppdrag i Primärvården och paneldebatt om betydelsen av ett starkt levnadsvanearbete och hur vi kan komma dit.

Varje år har primärvården möjlighet att söka medel för att driva utvecklingsuppdrag som bidrar till metodutveckling av det hälso-främjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Att utveckla, testa eller implementera nya arbetssätt, processer eller metoder inom hälso- och sjukvården som också kan vara lösningar för fler hälsocentraler inom regionen.

Under 2024 bedrevs tio utvecklingsarbeten så som Stöd till bättre matvanor via 1177.se, Digital föreläsning om klimakteriet, Delaktighet och egenansvar för sitt öga blodtryck med flera.

Alla återrapporteringar från 2024 med metodbeskrivningar, resultat, slutsatser och kontaktuppgifter finns på:

vardgivarwebb.regionjh.se/utvecklingsuppdrag Länk till annan webbplats.

På sidan finns även information om tidigare utvecklingsuppdrag och kontaktuppgifter.

Resultatet från länsrapporten Skolelevers hälsa och levnadsvanor läsår 2023–2024 visar på att majoriteten av länets skolelever mår bra, trivs bra i skolan och har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Men det förekommer skillnader utifrån årskurs och kön.

Ju högre årskurs det är desto fler och större är skillnaderna i hälsa och levnadsvanor. Exempelvis är det 58 procent av tjejerna i gymnasiet år 1 som mår bra, motsvarande siffra för killarna är 83 procent, det är en skillnad på 25 procentenheter.

Sedan föregående länsrapport från läsåret 2019–2020, har det blivit vanligare i alla fyra årskurserna att ofta dricka söta drycker. Över tid är det också en minskad andel elever i tre av de fyra årskurser som äter frukost varje skoldag. Samtidigt är det en ökning av andel elever i förskoleklass och årskurs 7 som når rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet per dag, trots detta är det sett till alla fyra årskurser tillsammans, endast 11 procent som når rekommendationen.

Utifrån den hälsoutveckling och det hälsoläge som resultaten visar, har tre områden lyfts ut som viktiga att prioritera på länsnivå:

• arbetet med hälsa och välbefinnande bland flickor
• främja hälsosamma levnadsvanor såsom goda matvanor och fysisk aktivitet
• jämställd och jämlik hälsa.

Länsrapporten bygger på de hälsosamtal i skolan som skolsköterskor i hela länet under läsår 2023–2024 genomförde med drygt 4 600 elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och år 1 på gymnasiet.

Rapporten finns tillgänglig på www.regionjh.se/halsosamtaletiskolan Länk till annan webbplats.

Regionen har sen en tid tillbaka haft låg förskrivning i förhållande till flera andra regioner. För att identifiera de utmaningar som finns rörande FaR-arbetet samt för att identifiera möjliga åtgärder för fortsatt implementering startades ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Folkhälsoenheten.

Genom en enkätundersökning samlades åsikter från vårdpersonal och chefer inom primärvården, psykiatrin och habiliteringen in. Den insamlade datan mynnade ut i en rapport som publicerades i januari 2025. En del av de slutsatser som presenterades i rapporten var:

• Prioritera arbetet med FaR: Chefer och verksamhetsledning behöver prioritera FaR för att arbetet ska kunna vidareutvecklas och långsiktigt integreras i verksamheterna
• Samsyn mellan chefer och vårdpersonal: Förbättrad kommunikation kring FaR mellan chefer och vårdpersonal skulle underlätta det fortsatta implementeringsarbetet
• Regelbundna utbildningsinsatser: Behov av utbildning kan mötas genom fler utbildnings-möjligheter, bättre kollegial samverkan samt utveckling av rutiner, stödstrukturer och material.
• Nyckelspelare i FaR-arbetet: Samverkan med aktivitetsarrangörer i hela regionen samt lokala kontaktpersoner för FaR på enhetsnivå, kan kopplas till den regionala samordningsfunktionen för att stärka samverkan, öka kunskapsdelning och främja samsyn på respektive enhet.
• Långsiktig satsning: FaR behöver betraktas som en långsiktig satsning snarare än ett projekt, och ledningen spelar en nyckelroll i att driva arbetet framåt med kontinuerlig uppföljning och kvalitetsutveckling.
• Tilltro till FaR-metoden: Att chefer och vårdpersonal har tilltro FaR-metoden och uttrycker en vilja att arbeta mer med FA är starka indikatorer på att det finns goda förutsättningar för en fortsatt implementering av metoden i region JH.

De resultat och åtgärder som presenterades blir viktiga i arbetet med FaR framåt, vissa insatser har redan gjorts. 2024 sågs en ökning av förskrivna FaR i regionen och positiva tendenser ses även 2025.

Läs mer om rapporten på: vardgivarwebb.regionjh.se/far Länk till annan webbplats. flik FaR-rapport.

Kontakt: Cecilia Andersson, FaR-samordnare på Folkhälsoenheten

E-mail: cecilia.andersson@regionjh.se

Inspiration och fortsättningstillfälle FaR - Fysisk aktivitet på recept

När: 22 maj 2025 kl.13.00
Var: Digitalt via Teams
Målgrupp: Legitimerad personal inom region Jämtland Härjedalen. Passar även dig som är ny vad det gäller FaR-förskrivning eller för dig som upplever behov av uppfräschande grundlig information rörande förskrivning.

Anmälan och mer information: Kommer inom kort via Utbildningar och evenemang på Vårdgivarwebben. Eller kontakta Cecilia Andersson, FaR-samordnare på Folkhälsoenheten

E-mail: cecilia.andersson@regionjh.se