Folkhälsopodden Hälsa i Jämtlands län

Anna
Välkommen till Folkhälsoenhetens allra första poddavsnitt. I just detta avsnitt som är del ett av två, tar vi bland annat upp några begrepp som hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och hälsogap. Vad betyder begreppen och innebörden av dem? Vad är det som driver folkhälsoarbetet i länet och hur ser folkhälsoenhetens uppdrag ut i detta arbete?

Jingelmusik

Anna
Hej Johan Börjesson, folkhälsochef på Folkhälsoenheten, Region Jämtland Härjedalen.

Johan
Ja, precis. Hej!

Anna
Det här är ju första poddavsnittet vi spelar in. Vi tänkte vi skulle testa det här. Folkhälsoenheten.

Johan
Men det känns jättekul. Vi har ju pratat om det här nu i ett par år faktiskt och hoppas och tror att det är ett bra sätt att kommunicera med som lyssnar och genom det sprida mer kunskap om oss och om folkhälsoarbetet och om förutsättningar som påverkar hur vi mår i länet.

Anna
Vem gör vi den här podden för då?

Johan
Men vi tänker väl att i första hand så tror vi att ni som lyssnar jobbar i regionen i någon av alla våra verksamheter. Behöver inte alls vara med Hälso- och sjukvård, men vi tänker att alla har ett ansvar för att jobba för en bättre hälsa och vi kommer komma in på det under poddens gång om hur det kan se ut när vi. Så det är väl den första målgruppen. Sen är det klart att vi har pratat om och funderat på hur vi når ut till alla våra invånare också. Men det tror jag är någonting vi får ta längre fram. Så vi börjar nog här.

Anna
Ja, medans vi går här nu så känner vi att solen värmer i vårat ansikte. Det är så skönt. Den här femte årstiden börjar nu tror jag.

Johan
Jag sa det nyss, själv relativt nyinflyttad i Jämtland. Men det är ju i den här årstiden som jag verkligen kommer på varför vi flyttade hit. Kanske vi bor här och det är. Ja, det är faktiskt skönt att kunna komma ut en sväng mitt på dagen också.

Anna
Men vi kan ju börja där. Vem är Johan Börjesson?

Johan
Jag är chef på folkhälsoenheten sedan fyra år tillbaks. Jag utbildade mig till socialarbetare socionom för många år sedan och har jobbat både inom civilsamhället och i kommun. Framför allt med frågor som rör socialt arbete. Segregation och områdestveckling och innan jag flyttade hit så kom jag från Uppsala kommun närmast. Vi ville komma uppåt, vi ville komma närmre fjällen och vintern och valde därför att komma hit med den här möjligheten när det här jobbet kommer. För fyra år sedan.

Anna
Tog med familjen och flyttade upp.

Johan
Ja, det gjorde jag.

Anna
Härligt!

Pausmusik

Anna
Folkhälsoenheten, som är en enhet inom Region Jämtland Härjedalen, jobbar på många olika sätt. Men vad är enhetens uppdrag i stort?

Johan
Men vi brukar prata om att Folkhälsoenheten är ett kunskaps och utvecklingsstöd när det kommer till folkhälsoarbetet, i första hand i vården i vår egen organisation. Men i mångt och mycket i länet också. Här hos oss finns vi sedan fyra år tillbaks placerade i Regionstaben och det gör vi för att vi ska utgöra ett stöd till hela våran organisation, sjukvård, till regional utveckling. Sen har vi även mycket, mycket samarbete och mycket samverkansytor med andra aktörer i länet. En del av vårt uppdrag är strategiskt jobbat med att stödja ledning och politik. I såväl det kortsiktiga som det långsiktiga arbetet. Sen jobbar vi väldigt mycket med våra verksamheter. Det kan handla om att vi utbildar våra verksamheter. Det handlar om att vi jobbar med att ta fram rutiner, metodstöd, material. Sedan är vi också en part som ofta driver eller initierar utvecklingsarbeten eller projekt. Vi finns med, samordnar eller stöder olika pågående arbeten och processer i länet.

Anna
Jag tänker på det här. Det finns ju två ord som man hör väldigt ofta och det är ju hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Och det är ju ganska vida begrepp egentligen. Kan du på något enkelt sätt beskriva de två orden och vad de står för?

Johan
Jag brukar tänka att hälsofrämjande handlar om att skapa mer av det som gör att vi mår bra Vi pratade om den här promenaden vi är ute på, kunna skapa förutsättningar för att alla som bor och besöker Jämtland kan må bra. Egentligen. Förebyggande är väl andra sidan att eliminera, ta bort det som gör att vi inte mår bra. Jobbar med risker och det blir en del av vårat arbete. En grundpelare i folkhälsoarbetet är ju att följa händelseutvecklingen och det gör vi olika sätt. Både genom olika befolkningsundersökningar men också mycket genom forskning och kunskap från olika håll i länet. Vet inte om du har en annan bild?

Anna
Nej, men det man kanske missar många gånger, tänker jag, är att det är väldigt många som jobbar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Men att de inte tänker på att de gör det.

Johan
Så är det absolut. Det är väl en del i när vi kommer till komplexiteten av folkhälsoarbetet. Vi brukar prata om hälsa i alla politikområden och jag tänker att de flesta verksamheter och alla har på något sätt ett ansvar eller i alla fall kan bidra till att vi blir mer hälsofrämjande.

Pausmusik

Anna
Vilken dag!

Johan
Fantastiskt! Det känns som det kommer att vara så här för alltid. Den här tiden på året.

Anna
Precis. Vi går ju efter Storsjöstranden. Utsikt över Frösön vi går mot stan. Det knarrar under fötterna. Det är, kan det vara, fem sex minus dag?

Johan
Ja, gissar på det.

Anna
Biter lite i näsan, men det är skönt.

Anna
Vad är det som driver folkhälsoarbetet i Regionen?

Johan
Jag nämnde ju nyss att jag kan tycka att alla har ett ansvar för att jobba. På något sätt bidra till en bättre hälsa. Det kanske inte är det första man tänker på när man går till jobbet. Lite beroende på vart man jobbar. Att folkhälsoarbetet kan, som jag sa tidigare, tyckas komplext. Men det finns ett nationellt folkhälsomål. Vilket är att skapa förutsättningar för att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Då pratar vi om till 2048.

Det blir ju det här med att skapa förutsättningar är en sorts nyckelroll som jag återkommer till när jag beskriver vad Folkhälsoenheten gör. Det finns ingen enskild lag som styr folkhälsoarbetet utan det finns inbäddat i en rad olika lagar och förordningar. Men vad som jag sa tidigare med hälsa i alla politikområden är ett vedertaget begrepp inom det här området.

Om man ska exemplifiera det i Region Jämtland Härjedalens struktur eller organisation så kollar vi det rent politiskt har ju vår Regionstyrelse det övergripande ansvaret för folkhälsa. Det innefattar lite på det sättet som jag beskrev Folkhälsoenhetens uppdrag. Att ha samordningen att driva utvecklingen. Sen sa har våra nämnder, om vi tar Regionala utvecklingsnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden som exempel. De har ju ett ansvar inom sina verksamhetsområden för folkhälsa så väl som de har ansvar för närliggande politikområden som jämställdhet, rättighetsfrågor, nationella minoriteter och liknande. Folkhälsoarbetet bryggar över till många andra politikområden också.

Och det är väl där som folkhälsoenhetens uppdrag och det vi tillsammans med de som lyssnar på det här faktiskt också behöver hitta fram i. Hur kan vi göra det på bästa sätt?

Anna
Men kan du förstå de som jobbar till exempel inom vården med patientnära vård? Att det här känns luddigt när man sitter lyssnar? Att det är svårt att ta till sig. Vad kan jag göra för en bättre hälsa, att det blir för ogreppbart för den personen, den anställde?

Johan
Vilket jag förstår. Det är väl också en av anledningar till att vi väljer att starta den här podden för att kunna prata om de här frågorna, komma in på olika, för människor olika områden där vi har kompetens. Men det finns också områden där folkhälsoenheten i dag kanske inte jobbar, men där det görs väldigt stora skillnader för folkhälsan.

Men jag tänker också att det finns områden som kommande utmaningar som vi kan behöva ta tag i tillsammans. Jag har full förståelse för det. Men som sagt. Enda sättet att komma vidare är att prata om det tror jag.

Anna
Kan vi säga att vi gör den här podden för att göra det lite mer begripligt.

Johan
Vi kan väll ha det som ett mål i alla fall så får vi se om vi kommer dit.

Anna
Ja, vi satsar på det!

Johan
Absolut.

Anna
Nu är vi i Badhusparken. Vad gör de här?

Johan
De bygger den här fantastiska snöborgen som mina barn älskar saker. Jag tänker Det här är ett ypperligt exempel. Nu är det här kommunen, men där vi faktiskt kan prata om hur olika verksamhetsområden faktiskt kan jobba för det vi sa tidigare. Hälsofrämjande som skapar förutsättningar för en god hälsa.

Anna
Ett bra exempel på att ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra världen lite bättre.

Johan
Absolut.

Johan
Du sa ju någonting där, just det här med att alla kan göra något. Och det är väl också en av att jobba för att skapa förutsättningar. Och det är dels hur olika aktörer kan jobba inom sina verksamheter. En annan av grundförutsättningar för att kunna jobba med dessa frågorna är att vi samverkar och samarbetar.

Anna
Du berättade om det här med hälsogapet. Det är ju också ett begrepp man hör ganska ofta och på lite olika ställen. Så vad menas när man säger att man vill minska hälsogapet?

Johan
Folkhälsa. Det handlar ju om hälsan är fördelad i samhället mellan olika grupper. Vi ser ganska stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Det kan handla om kön, det kan handla om ålder, utbildningsnivå eller andra faktorer. Men det är väldigt viktig del att ha med oss i arbetet och det är det som vi ska jobba för. En bättre folkhälsa så är det just de där klyftorna vi behöver adressera och jobba med. Och då kan det handla om att göra rätt kanske vi behöver göra olika. Det krävs olika insatser på olika nivåer och av olika aktörer i samhället som var inne på tidigare i.

Anna
Vi får verkligen möjlighet att återkomma till fler poddavsnitt här framöver, eller hur.

Johan
Absolut.

Anna
Vi har mycket vi kan prata och berätta om.

Johan
Det har vi.

Anna
Nu tar vi och går in och tar en kopp kaffe tycker jag.

Johan
Absolut.

Jingel

Anna
Har du eller verksamheten idéer om eller vill på något sätt vara med och bidra till en mer hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande miljö är du välkommen att ta kontakt. Antingen via mejl till folkhalsa@egionjh.se . Du kan också gå in på vardgivarwebb.regionjh.se/folkhalsa .Där hittar du även mer information om enhetens uppdrag och arbete.

Anna
Vi som pratade var Folkhälsochef Johan Börjesson och jag Anna Swanson, kommunikatör på Folkhälsoenheten Region Jämtland Härjedalen. Detta spelades in vintern 2025.

Anna
Välkommen tillbaka till del två av två av Folkhälsoenhetens podd där vi kommer att förtydliga om det vi pratade om i förra avsnittet, nämligen att ge exempel på hur Folkhälsoenheten mer konkret arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och beskrivning av vilka funktioner och områden som finns på Folkhälsoenheten.

Jingel

Anna
Nu har vi kommit in i stugvärmen igen här på Folkhälsoenheten och vi befinner oss ju i Göviken Johan

Johan
Ja.

Anna
Johan Börjesson folkhälsochef och jag Anna Swanson som kommunikatör på samma enhet. Johan. I första avsnittet pratade vi bland annat om vad orden hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande innebar och om hälsogap och lite kort om Folkhälsoenheten, vad vi har för uppdrag och så. Och på slutet så landade vi också i att vi hade som mål med denna folkhälsopodd att göra det lite mer begripligt. Och då tänkte jag så här att jamen då kanske vi ska ta fasta på det redan nu och ge lite konkreta exempel på det vi nämnde i första avsnittet. Vad tror du om det, Johan?

Johan
Absolut, det kan vi göra.

Anna
Bland annat då så pratade vi om hälsa, främjande och sjukdomsförebyggande. Att det kan vara ganska vida begrepp och vad orden innebar. Kan du ge några konkreta exempel? Vad vi arbetar med som innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Johan
Men vi pratar väl om att hälsofrämjande så att det i grund och botten handlar om att skapa mer av det som får oss att må bra egentligen. I vårt arbete så kan det handla om att vi jobbar med olika informationskampanjer. Det kan vara fokusveckor eller att vi kommer ut på olika sätt med information om de områdena vi jobbar med.

Men ett konkret exempel är ju föräldraskapstöd också som jobbar mycket med och där handlar det för oss mycket om att skapa förutsättningar för de aktörer som finns i länet. Och det kan vara både inom Region, kommun eller hos andra aktörer. Att kunna jobba med invånare och med föräldrar och deras barn.

Anna
Men vad är då mer konkret våra arbetsuppgifter kopplat till det?

Johan
I just det arbetet kan det handla mycket om att, vi brukar prata om att vi samverkar, samordna mycket, sätta rätt personer vid ett bord för att kunna utveckla ett arbete. Det kan också vara att vi möjliggör för utbildningsinsatser. Det kan vara att vi själva ger dem att utbilda personal.

Anna
Vad är det som styr hur uppdraget ska se ut kring föräldraskap?

Johan
Vårat uppdrag i just en sådan fråga, det styrs ju mycket av behoven i verksamheterna. Nu pratar vi om en insats som många verksamheter har som en som en naturlig del i sin verksamhet och då handlar mycket om hur behoven ser ut. Och det är ofta så vi utveckla vårt arbete och det är också en av dom utmaningar men också utvecklingsbehov vi har när vi som en stödfunktion jobbar i de här frågorna. Vi måste ständigt och kanske bli bättre på att prata med varandra. Alla som jobbar i våra kärnverksamheter på samma sätt som vi behöver prata med ledning, med förtroendevalda. Ibland pratar man om klyftan mellan operativt och strategiskt arbete, spänningsfältet som vi hanterar det. Men det är en del i vårt arbete att kunna föra den dialogen och kunna utveckla arbetet därefter.

Det är lite konkret hur det vi gör skapas. Sedan uppdragen vi har, de skapas ju ofta utifrån politiska uppdrag som vi behöver omsätta och hjälpa verksamheten att omsätta.

Anna
Enheten får uppdrag från politiken, säger du. Men kan det också vara åt andra hållet att enheten har dialog med politiken för att ge en bild av vad enheten ser för behov?

Johan
Ja, men det är så vi är en del i organisationens styrkedjan och vi jobbar ju ständigt med olika inspel som är kopplat till planering och uppföljning. Sen ett jätteviktigt uppdrag som vi på Folkhälsoenheten har är att följa utvecklingen av folkhälsan i länet och som jobbar mycket med folkhälsorapportering. Och det kan vi också göra på olika sätt.

Vi gör ett antal eller samordnar ett antal befolkningsundersökningar med länet genom kunna sammanställa det i rapporter eller i hanterbart format för beslutsfattare. Och det blir en jätteviktig del av arbetet.

Anna
Kan du nämna några folkhälsorapporteringar?

Johan
Ja, men nu i dagarna håller vi på och sammanställer den senaste rapporten av Hälsocosamtalet i skolan, vilket är ett samtal som barn i förskoleklass, årskurs fyra, sju och ett på gymnasiet får. Och där har vi ett antal frågor som vi följer och här har vi gjort en rapport vart fjärde år. Men vi kan ju få ut läsårs data utifrån de behov som finns och det är en sådan.

Sen har vi vart fjärde år så brukar vi också delta i Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor med tilläggs urval här i länet och den blir också en jätteviktig källa till att jobba vidare med. Det är från 16 år och uppåt. Ska vi någonstans jobba med att sluta hälsoklyftorna så behöver vi kunna tänka in hela samhällssektorn.

Just hälsa på lika villkor. Det vi brukar göra är dels att vi analyserar datan tillsammans med framför allt med kommuner och våra verksamheter i våran organisation. Vi brukar landa i ett antal prioriterade områden som vi specifikt lyfter och behöver jobba vidare med, både på länsnivå men även lokalt och där bidrar vi även med kommunfaktablad eller kommunrapporter olika sätt. Datan behöver användas och det är också någonting jag tror vi kan bli bättre på.

Vi måste komma ihåg när vi pratar om folkhälsans utveckling och folkhälsodata. Vi måste våga ha tålamod och det är i allt arbete vi gör när vi pratar om det främjande, förebyggande. Det tar tid.

Anna
Vi får återkomma till det i några avsnitt längre fram tror jag.

Pausmusik

Anna
Ordet sjukdomsförebyggande. Kan du nämna något konkret exempel på hur enheten arbetar utifrån det?

Johan
Det finns ju mängder av insatser vi kan prata om där. Jag tänker att konkret så kan vi prata mycket om levnadsvanearbetet som görs. Kan vara tobaksavvänjning, fysisk aktivitet på recept är ett annat Insatser som kan sättas in efter att personen har varit i kontakt med vården på olika sätt.

Anna
Men om vi stannar där. Tobaksavvänjning och Fysisk aktivitet på recept. Hur jobbar Folkhälsoenheten med det?

Johan
Men framför allt utbildning som stöd i utvecklingen av arbetet och då kan det handla om att utbilda tobaksavvänjare. I det här fallet så gör inte vi det utan där tar vi hjälp av andra län. När det kommer till fysisk aktivitet på recept. Där har ju vi en grundutbildning som stöd i de arbetet genom vår samordnare.

Det är en del arbete, men sedan är det också att återigen där kunna vara med och stödja där det behövs på något sätt. Dels att samordna generellt. Det kan handla om att möjliggöra för att byta erfarenheter eller ha kontakt med varandra. Det kan handla som i exemplet med Fysisk aktivitet på recept så är det där de senaste åren ett statsbidrag utifrån en nationell satsning som pågår. Och det har vi i dag kunnat använda tillsammans med vissa hälsocentraler för att kunna inspirera till och utveckla arbetet med FAR interventioner som vi kallar det. Det kan se lite olika ut beroende på vad vi har för medel att tillgå och hur behoven i verksamheterna ser ut och framförallt hur behoven i befolkningen ser ut.

Vi har mycket kontaktytor med andra län. Vi jobbar mycket både sjukvårdsregionalt men även nationellt. Vi har även motsvarigheter till våra funktioner och kan träffas och utbyta erfarenheter och ta hem kunskap hit. Även från forskningen. Jag tänker att för vården handlar det mycket om att kunna hänga med i en omvärldsbevakning och kunna även omsätta det vi fångar upp till vår egen organisation. Och slutligen uppföljning. Vi behöver kunna följa upp arbetet på något sätt och mycket för att veta. Hur kan vi anpassa arbetet och utveckla det, återigen när vi pratar om hälsoklyftorna. Vart behöver vi utveckla det?
Vi försöker att stödja föreningar också.

Pausmusik

Anna
Det var en bra brygga till hälsoklyftorna som vi också pratade om i förra avsnittet. Kan du ge något exempel på hur Folkhälsoenheten arbetar utifrån hälsoklyftorna? Att minska hälsoklyftorna?

Johan
I grund och botten så handlar det väl om att anpassa våra insatser utifrån behov eller utmaningar som vi ser i befolkningen? Det handlar om att vi kan inte göra lika för alla. Vi kan inte göra på samma sätt alltid. Vi kan ta det här med tobak som exempel. Det behöver inte alls ser likadant ut i länet.

Det kan handla både om hur vanligt förekommande är det att filk röker. Men det kan också handla om hur ser förutsättningarna ut och jobbar med den frågan? Och en del av vårt arbete är ju mycket att samverka med, med föreningar till exempel. Och det kan se helt olika ut beroende på vade det är för förutsättningarna för våra invånare ser ut. Att kunna jobba med sin hälsa, med sin livsstil, med sina levnadsvanor. Det handlar både om hälsoläget men även om de samhälleliga förutsättningarna. Och det är det vi kommer tillbaka till när vi pratar om folkhälsoarbetet. Vårt grunduppdrag är att ska skapa förutsättningar.

Anna
Folkhälsoenheten är ju en ganska spretig enhet. Vilka funktioner finns på enheten.

Johan
Vi har en bredd av funktioner och det är utvecklingsstrategier, samordnare, handläggare, projektledare. Kompetensen är väldigt bred på enheten, vi har folkhälsovetare, du är kommunikatör och jobbar här. Vi har personer som nyligen eller för lite länge sen har jobbat i vården på olika sätt. Jag själv är socialarbetare i grunden och bakgrunderna här hos oss ser väldigt olika ut. Den styrkan som vi försöker förmedla i arbetet.

Anna
Vilka områden finns inom enheten?

Johan
Det är också ganska brett. Vi var inne på levnadsvanor när vi pratar om tobak och fysisk aktivitet. Det innefattas även matvanor och alkohol, riskbruk. Riktade hälsosamtal är ju en sådan här uppdrag som vi också nämnt, som knyter an mycket till levnadsvanor arbetet.
Och så har vi flera personer som jobbar med migration och hälsa på olika sätt, att styra flyktingsamordning också. Och det handlar mycket om att förstå migrationsprocessen, hur den påverkar hälsan och kunna jobba mycket med kulturkompetens. Vi har ett uppdrag kopplat till rättighetsbaserade frågor som vi håller på utveckla även jobba med jämställdhet samt frågor som rör mångfald. Vi har sedan många år tillbaka en HBTQI och mångfalds diplomering för verksamheterna i vår organisation. SRHR är ett område inom folkhälsoarbetet som står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor. Vi har också nu på att utveckla ett våldsförebyggande arbete med fokus på barn och unga och det är ett exempel där vi jobbar med projektmedel där vi har fått en möjlighet att utveckla arbetet och kunna göra det tillsammans med kommuner och skolan i synnerhet, men även tillsammans med barn och unga själva. Och det är även en viktig del i det arbetet att kunna skapa mer delaktighet och skapa förutsättningar för det. Sen så har vi även psykisk hälsa och suicidprevention som är en växande folkhälsoutmaning och som vi kommer uppmärksamma mer och mer och där vi också har ett tydligt uppdrag från vår politik och där vi även kan gå tillbaka till att kolla på den datan vi har nu när vi vet att vi behöver jobba mer. Samiska utvecklingsfrågor, nationella minoriteter utifrån att vi är ett samers förvaltningsområde så ligger det största fokus på just de samiska frågorna kopplat till det.

Du jobbar med hälsokommunikation att kunna jobba mer aktivt jobba med kommunikation som en del av folkhälsoarbetet. Folkhälsoapportering har vi varit inne på. Väldigt viktigt område att jobba vidare med. Sen har vi också nu sedan några år tillbaka en tydlig politisk prioritering att utveckla arbetet kring kultur och hälsa i regionen. Det gör vi mycket i samverkan med område kultur som finns inom Regional utveckling och det är på olika sätt vi gör det och även där kommer vi tillbaka till vikten av att jobba tillsammans med civilsamhället och kulturaktörer runt om i länet.

Anna
Det finns en väldigt bredd på Folkhälsoenheten.

Johan
Men det blir ju det. Utöver det här så blir det också lite mer generella folkhälsoarbetet och det övergripande och där gör vi mycket i samverkan med kommuner framför allt, men även andra aktörer. Men det kan vara att vi behöver ta oss an arbetet där behoven finns. Det behöver inte alltid vara vi som har ett riktat uppdrag, utan det kan vara en annan aktör som vi, där vi bedömer att vi kan stödja dem i det här och vi kan hitta win win situationer.

Anna
Kan du ge något exempel på det?

Johan
Jag sa ju nyss att vi håller på och lanserar den här senaste länsrapporten hälsosamtal i skolan. Ett område där vi ser som prioriterat. Dels på att främja den fysiska aktiviteten hos barnen, en ökad rörelse. Och vi har ju till exempel att vi försöker samverka mycket med RF SISU och hur dom kan jobba i sina led mer med föreningslivet. Där håller vi på och tittar tillsammans på hur vi kan utveckla arbetet där vi även försöker få med näringslivet på ett spår. Men att jobba i samverkan med skolorna är också sidan för att få till ökad rörelse i samband med skolan. Och det där är väl ett sådant uppdrag som kanske är där vi kan… Vi ser behovet av det som att det kommer öka förutsättningarna för en god folkhälsa i länet.

Men det kan vi verkligen behöva titta på. Men vad blir då Folkhälsoenhetens eller vad blir Regionens roller i det? Ibland måste vi också bara titta på vad blir vinsterna för länet men även för oss som organisation om jobbar med dessa frågor? Det är väl där vi där vi snarare stödjer andra verksamheter och där vi stödjer kanske ett pågående uppdrag hos en annan aktör som i det här fallet är RF SISU, där vi ser att vi kan göra saker tillsammans.

Anna
Hörrudu, vi tog ju en kopp kaffe när vi kom in. Ska vi gå och ta en påtår?

Johan
Absolut.

Anna
Då gör vi det.

Jingel

Anna
Det var lite konkret om hur Folkhälsoenheten arbetar inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och hur uppdragen skapas för enhetens ändamål. Har du eller verksamheten idéer om eller vill på något sätt vara med och bidra till en mer hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande miljö är du välkommen att ta kontakt antingen via mejl till folkhalsa@regionjh.se eller du kan också gå in på vardgivarwebb.regionjh.se/folkhalsa .Där hittar du även mer information om enhetens uppdrag och arbete.

Detta avsnitt spelades in vintern 2025.

Transkribering av Hälsa i Jämtlands läns poddavsnitt Elevers hälsa och levnadsvanor Hanna Lindestig

Hanna
Majoriteten av eleverna trivs i skolan. De har vuxna att prata med om det som är viktigt för dem. Men det vi ser är att det finns skillnader i både hälsa och levnadsvanor utifrån bland annat kön och ålder. Om man inte vet hur det ser ut är det svårt att veta vad man ska göra. Då gissar man kanske bara. Nu har man en viss aning om inte annat.

Jingel

Anna
Hej och välkommen till ett nytt poddavsnitt av Hälsa i Jämtlands län. En poddserie som lyfter vad som är på gång inom folkhälsan i länet. Stort som smått. Jag heter Ann Swanson och arbetar som kommunikatör på Regionens Folkhälsoenhet. Än en gång hjärtligt välkomna!

Anna
Hej Hanna.

Hanna
Hej Anna.

Anna
Har du cyklat som vanligt?

Hanna
Ja, det har jag.

Anna
Du är en sån där vintertrampare du.

Hanna
Jag är en åretrunttrampare.

Anna
Åretrunttrampare heter det ja. Men vad är fördelen med att cykla till jobbet?

Hanna
Man hinner tänka på lite grejer och jag får röra på mig. Jag slipper ta bilen. Det skulle det ta ungefär lika lång tid om jag tog bilen och hitta parkering och allt sånt där.

Anna
Hanna Lindestig, folkhälsosamordnare på Folkhälsoenheten, Region Jämtland Härjedalen. Du jobbar med folkhälsorapporteringar? Hur ser dina dagar ut på Folkhälsoenheten?

Hanna
Ja, det kan vara allt möjligt. Det kan handla om att tänka ut hur man får medborgare i länet att vilja svara på en enkät som går som vi ska göra. Det handlar om att sitta med massa siffror i olika statistikprogram och titta på dem och försöka skapa förståelse och se hur det ser ut i vårt län med hälsa och levnadsvanor.

Anna
Du är en sådan som gillar siffror du mer än bokstäver?

Hanna
Ja kanske. Fast ändå inte. Det beror nog lite på. Men ja.

Anna
Jag är ju lite mer en bokstavsmänniska än siffermänniska så vi kompletterar varandra väldigt bra här på Folkhälsoenheten, eller hur? Jag som kommunikatör och du som statistiker.

Hanna
Ja, fast jag är ju folkhälsovetare och inte statistiker. Jag gillar se mönster och se om det sticker ut på nåt vis eller är att försöka hitta mönster, kanske lite liknande ändå. Du gillar ju färg och form.

Anna
Ja, jag gör det. Ja, mer åt det hållet. Jajjemen, Stämmer alldeles bra. Men att se mönster säger du, vad har vi för nytta av det?

Hanna
Om man inte vet hur det ser ut tänker jag att det är svårt att veta vad man ska göra. Då gissar man ju kanske bara. Nu har man ändå en viss aning om inte annat. Sen finns det väl alltid saker, men man kan ju alltid grotta ner sig hur djupt som helst när det gäller statistik. Men det ger en bild i alla fall.

Anna
Folkhälsoenheten har ju ansvar för tre olika folkhälsoapporteringar och vilka är de?

Hanna
Men dels är det Hälsa på lika villkor som är en nationell undersökning som är vart fjärde år. Vi tittar lite mer regionalt hur det ser ut för befolkning mellan 16 år och äldre som den går till. Sen så har vi skolelevers drågvaneundersökning vart fjärde år men inte samma år. Men den vänder sig till skolelever i årskurs nio och år två på gymnasiet och den handlar framför allt om frågor kopplat till ANDTS området, alltså alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.

Anna
Och den tredje.

Hanna
Jamen precis det ju i Hälsosamtalet i skolan och där får vi ju data utifrån alla dom hälsosamtal som skolsköterska runt om i länet genomför med skoleleverna i vårt län. I förskoleklass, årskurs 4, 7 och på gymnasiet.

Anna
Och den sistnämnda, den har du ju jobbat extra mycket med nu den sista tiden och det kom ju ut den en rapport här i veckan, eller hur?

Hanna
Jamen precis. Den får vi fram vart fjärde år och nu var det dags för den. Och den baserar sig på läsåret 2023-24.

Anna
Och man kan ju läsa här i pressinformationen som gick ut att positiva tendenser i hälsa och levnadsvanor bland länets skolelever. Men skillnader kvarstår. Jag tycker det låter som en positiv trend.

Hanna
Det tycker jag att man kan se att man kan se att det vissa frågor har utvecklats i positiv riktning, men samtidigt finns det såklart vissa områden som inte har det. Men det man ser är ju att det är framförallt skillnader mellan tjejer och killar. Som vi ser kvarstår och som har funnits över tid gällande vissa frågor som Jag mårfrågan. Där är det stora skillnader, framför allt i de äldre årskurserna.

Anna
Men om vi stannar där vid positiva tendenser som det står. Vad kan det vara mer konkret?

Hanna
Det vi ser jämfört med läsa rapporten som vi tog fram utifrån läsåret 2019-20, föregående rapport så ser vi att det är en ökning av andelen elever som rör på sig 60 minuter om dagen. Det är framför allt i förskoleklass vi ser en ökning, framför allt bland flickor, men vi ser även bland pojkar i sjuan något att en något större andel som gör det. Men jag vill poängtera att endast om man ser till fyra årskurser tillsammans så är det bara 11 procent av eleverna som når de här rekommendationerna. Även om man ser en positiv utveckling så tänker jag att det är något att jobba vidare med.

Anna
Men vad skulle det mer kunna vara?

Hanna
Vi har data att följa för skoleleverna sedan 2011, 2012 och under den senaste tioårsperioden fram till 2019-2020 ungefär så har vi sett en succesiv negativ utveckling bland flickor framför allt i sjuan och gymnasiet år ett. Att det är en minskad andel som uppger att de mår bra helt enkelt. Men det vi ser nu från 2019 och de senaste fyra åren är ju att den verkar har stabiliserat sig. Att den går inte lika brant neråt vad man kan säga utan att den börjar bli mer stabil och där man ser att en förflyttning från att må bra eller mycket bra till att må varken bra eller dåligt, att den andelen har ökat.

Pausmusik

Anna
Men skillnader kvarstår. Vad kan vi säga om det?

Hanna
Exempelvis än en gång gällande gemålfrågan så är det i sjua och gymnasiet 20, 25 procentenheter skillnad i andel tjejer och killar som mår bra och då till pojkarnas eller killarnas fördel. Och det ser vi på många frågor. Att det är vanligare att större andel pojkar än flickor som har upplevt sina levnadsvanor så bra och sin hälsa som god jämfört med flickor och att det också är skillnad utifrån årskurser. Och det är kanske naturligt så. Men det har vi faktiskt ser är att i förskoleklass är det tvärtom. Då är det bara några frågor det handlar om. Men då är det flickorna som upplever att de trivs bättre i skolan, sover bra exempelvis jämfört med pojkar. Men när det äldre årskurserna så är det generellt vanligare att killar då upplever sin hälsa som god och levnadsvanor som goda jämfört med flickorna.

Anna
Det här är tredje gången du sammanställer skolelevers hälsa och levnadsvanor. Är det någonting som du ser sticker ut som du hajade till på?

Hanna
Ja, men om det är en specifik fråga så är det nog den här frågan. Om man ofta dricker söta drycker oftare innebär om man gör det tre eller fler dagar per vecka och sötad dryck är då man dricker läsk, saft, sötat te, sötat kaffe eller energidryck. Och när vi tog fram länsrapporten 2019 så såg vi över tid sedan 2011 hade varit en positiv utveckling, att det hade varit färre elever som ofta drack sötad dryck. Men om vi tittar från 2019 nu till 2023 så ser vi att det är en ökning i nästan alla grupper, framför allt en ökning bland gymnasieeleverna där det hade ökat med 20 procent från ungefär 30 till dryga 50.

Anna
Du har nämnt några områden här som du har berättat om, men finns det fler områden än dom som man kan läsa i rapporten?

Hanna
Ja, men det gör det. Det är utifrån jag tror jag nämnt lite kort men även trivsel i skolan, om man har något som pratar, det som är viktigt för en, om man är orolig för någon, om man har varit med om något som inte känts bra, om man är nedstämd. Psykosomatiska besvär, om man har huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar men också för de tre yngre årskurserna eller särskild klass fyran och sjuan så finns det också siffror utifrån BMI, det vill säga med normalvikt och övervikt och fetma och undervikt. är man nyfiken Så gå in och läs.

Anna
Och i slutet av varje rapport så framgår det några prioriterade områden och vilka är det den här gången?

Hanna
Ja, men det har faktiskt lite liknande ut de senaste tre rapporterna i princip. För det vi baserar på de här prioriteringarna är dels utifrån hur läget, ett nuläge, hur ser ut nu. Men också hur det har utvecklats över tid och utifrån det vi ser så är det just det här att arbeta med hälsa välbefinnande bland flickor. Att det är något som prioriteras. Vi ser det här att främja hälsosamma levnadsvanor som våra matvanor och fysisk aktivitet, men också det här med en jämställd och jämlik hälsa. Att vi ser att det är skillnader mellan tjejer och killar och utifrån årskurs och så. I dag finns ett nationellt folkhälsomål som handlar om att det ska vara en jämlik hälsa. För det man ser är ju att det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället och då är det viktigt att lyfta det. De skillnader som vi ser och att man måste jobba dels med generella insatser men också att man kanske måste ha kompensatoriska insatser så att man kommer åt de grupper som behöver mer hjälp.

Anna
Kan man säga något om de övergripande resultaten eller resultatet som har framkommit i rapporten?

Hanna
Majoriteten av eleverna trivs bra i skolan. De mår bra och de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Det är viktiga grejer ändå att belysa. Så är majoriteten. Men det vi ser är att det finns skillnader i hälsa och levnadsvanor utifrån bland annat kön, ålder.

Pausmusik

Anna
Vi gör den här podden bland annat för att göra det lite mer begripligt när vi hört om statistik och hur barn och ungdomar mår via Skolelevers hälsa och levnadsvanerapporten. Men Hanna vad händer då med det här resultatet?

Hanna
Ja, men syftet med att vi tar fram den här länsrapporten är att det ska vara ett kunskaps och beslutsunderlag, kanske framför allt för tjänstepersoner och politiker. Dels i vår egen organisation men också andra organisationer. En del är ju att få ut och sprida kunskap om det här så att man då behöver sätta sig ner och se vad kan vi göra utifrån det vi ser? Är det någonting som vi måste satsa på, någonting som måste skruvas någonstans för att göra något annat eller? Men jag tänker att det är ju en bild om inte annat så är det här en pusselbit av flera, tänker jag. Det finns andra undersökningar och annan data också såklart att titta på när man gör den typen av analyser så.

Anna
Då finns det ett underlag för politiker och tjänstemän och så. Är din roll också att vara ute och berätta om resultatet och ha en dialog med bland annat politiker eller tjänstemän?

Hanna
Jamen till viss del är det så klart, att sprida den här kunskapen vidare. Sedan tänker jag att kommunerna sitter själva på hur det ser ut i sina kommuner utifrån den data som de samlar in så kan jag vara stöd i hur och så där.

Pausmusik

Anna
Grunden för den här rapporten är Hälsosamtalet i skolan. Vill du berätta lite mer om den metoden?

Hanna
Det kan jag göra. I skollagen står det ju att varje elev har rätt till att kontinuerligt under skolgången ha ett samtal med skolsköterska om levnadsvanor, dess betydelse för hälsan och i vårt län så genomför man de här hälsosamtal i förskoleklass, årskurs fyra, årskurs sju och år ett på gymnasiet. Och när man genomför de här samtalen så har man samma elevhälsoformulär när man utgår från att alla elever får samma frågor som gör att vi då kan sammanställa och få den här gemensamma länsbilden om hur det ser ut.

Det viktiga är ju egentligen är tillfället som ges mellan skolsköterska och elev och prata om vilken betydelse ens levnadsvanor har för hälsa och även andra delar av livet som spelar in när man upplever skolstress. Om man har någon vuxen att prata om det som är viktigt för en och så vidare. Jag tycker det är kärnan i det här och sedan att vi har möjlighet att få data utifrån det och sammanställa det är en positiv biprodukt. Men det viktigaste är ändå den här möjligheten mellan elev och skolsköterska.

Anna
Och någonting som är väldigt viktigt för hälsan. Det är ju mat.

Hanna
Ja.

Anna
Och nu är det lunchtid. Ska vi gå och käka lite lunch?

Hanna
Ja, gärna.

Anna
Vad har du i din lunchlåda idag?

Hanna
Köttbullar och makaroner.

Anna
Det är inte alls fy skam. Jag har en riktig härlig köttgryta med potatis.

Hanna
Det lät gott.

Anna
Och så var det där med sallad 500 gram.

Hanna
Jag kör på min morot till lunchen som jag har med mig.

Anna
Ja, det låter bra och jag har en apelsin så vi jobbar på det där med 500 gram frukt och grönt, eller hur? Som är rekommendationerna. Men det får bli ett annat program lite längre fram. Tack Hanna!

Hanna
Tack!

Jingel

Anna
Om du vill läsa hela rapporten som vi pratade om i detta poddavsnitt eller komma i kontakt med Hanna Lindestig hittar ni både rapport och kontaktuppgift på www.regionjh.se/folkhals/folkhalsoraportering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. . Om ni vill veta mer om Hälsosamtalet i skolan som rapporten är grundad på, se vardgivarwebb.regionjh.se/halsosamtaletiskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Detta poddavsnitt spelades in vintern 2025.

Linda
Att vara efterlevande eller att ha ett suicid i familjen eller i sin bekantskapskrets kan medföra ett stigma. Jag skulle vilja skicka med vad viktigt det är med att prata om och lyfta frågan. Vet man att det har hänt, var inte rädd att fråga. Hur mår du? Man kan säga, jag vet vad som har hänt. Hur har du det nu?

Jingel

Anna
Hej och välkommen till ett nytt poddavsnitt av Hälsa i Jämtlands län. En poddserie som lyfter vad som är på gång inom folkhälsan i länet. Stort som smått. Jag heter Anna Swanson och arbetar som kommunikatör på Regionens Folkhälsoenhet. Än en gång hjärtligt välkomna!

I detta avsnitt ska vi prata om psykisk hälsa, suicidprevention och specifikt efterlevandes stöd. Vad efterlevande stöd är och vad som görs i länet.

Hej Linda!

Linda
Hej Anna!

Anna
Vill du berätta vem du är och vad du jobbar med?

Linda
Ja, jag jobbar på Folkhälsoenheten med psykisk hälsa och då främst efterlevandestöd.

Anna
Och vad är då efterlevande stöd och vad ingår det?

Linda
Efterlevande stöd är som en del av suicidpreventionsarbetet som görs i länet. Det är en insats som vi gör, kan man säga. Riktat förebyggande när ett suicid har inträffat i en familj till exempel. Hur tar vi då hand om de som är kvar? De efterlevande är där begreppet kommer ifrån. Hur stödjer vi då de anhöriga och närstående, de efterlevande?

Anna
Jobbar du då med familjer som har förlorat en eller stödjer ni stödjer personal?

Linda
Folkhälsoenhetens roll är att ha ett länsövergripande ansvar för det här arbetet. För vi ser ju att efterlevandestöd kan göras på väldigt många olika ställen, inte bara inom till exempel hälso- och sjukvård, utan skolan kan ha en del i det här, även civilsamhället. Blåljuspersonal, räddningstjänst är också en viktig del i det akuta skedet av efterlevandestödet. Så vi har en samordnande funktion i det här arbetet.

Anna
Hur ser det ut med suicidtallen i länet?

Linda
Jämtland ligger över lag rätt högt i suicidtal. Sen ser det olika ut i olika kommuner, men överlag högt. Och en efterlevande är också en identifierad riskgrupp för egen psykisk ohälsa och eget suicid senare i livet. Därav är det viktigt att vi hittar de här människorna och ger dem ett stöd från precis när det har inträffat till och följa dem under en längre period för att se till att man får den hjälp man behöver.

Anna
Vill du ge något exempel på hur en arbetsdag skulle kunna se ut för dig i det här arbetet?

Linda
Ja, mitt arbete innebär ju mycket att ta kontakt med folk som kan utföra det här efterlevandes stödet. Vi har varit mycket i kontakt med en blåljuspersonal, allt från att stötta SOS alarm, ambulans, polis, räddningstjänst och försöka komma fram till och med dem, vad är det ni ska göra som är först på plats för de personerna? Och det blir också mycket upp till respektive verksamhet att hitta sina egna rutiner. Att hur ska vi göra? Vi kan komma in med kunskapen om att det här har man sett funkar så här jobbar andra län. Och det är något som också varit efterfrågat från blåljuspersonalen är ju, vad gör vi om vi kommer till en situation där ett suicid har inträffat? Vem tar vid när vi åker därifrån? Vem tar hand om våra efterlevande?

Och att bara att de kan lämna över ett litet kort. En liten broschyr med information om att här finns det stöd. Någon kommer att kontakta dig. Om du vill prata. Så att blåljuspersonalen vet vad de ska göra. Vi har gjort lite kort som blåljuspersonal kan dela ut med information när det här har inträffat. Och ja, min dag i det här är med mycket kontakter helt enkelt och försöka sammanställa, hur ska vi göra det här? Hur kan vi ta fram någon slags riktlinje eller rutin för det här? För att inte varje situation ska vara som ny. Att det blir lite grann att man bygger planet medans det flyger. Så att inte varje situation blir som ny, att vi måste lösa det igen. Och hur gör vi den här gången utan att vi kan lära av varandra. För vi har mycket bra exempel ute i länet på hur man har hanterat var situationerna från att det inträffar till att hur skolan och elevhälsan har stöttat upp på skolan kallat ihop kristeam och det vill vi ska kunna funka vart man än bor i länet.

Anna
Och nationellt, hur jobbas det på andra ställen på samma sätt i andra regioner.

Linda
Det gör det. Man har tagit fram lite olika modeller i olika regioner för hur man jobbar med efterlevandestöd. Men det finns även andra regioner som har sina egna rutiner för de här i olika varianter. Hur då främst kontaktkedjorna ska se ut mellan aktörerna är väl det som kan skilja sig och det beror ju också på hur stort län har man? Hur mycket folk? Hur många stora städer är det det handlar om? Vi har ju en speciell situation i Jämtland med att vi behöver ta hänsyn till personer och situationer med extrem glesbygd, vilket man inte behöver i många andra län och regioner.

Anna
Vilken utmaning kan det medföra att vi är ett glest län?

Linda
Det kan vara just det du är långt ifrån närmsta vårdkontakt och att ha till exempel centraliserad vård på ett sjukhus som är på en ort timmar bort är kanske inte det vi behöver göra, utan vi behöver försöka hitta hälsocentraler och samarbeta med som ligger nära. Kanske även civilsamhällsorganisationer finns i närheten eller andra former av nätverk och samlingspunkter vi kan använda oss av i större utsträckning än vad man kanske gör på andra ställen. Att det blir en viktigare del. Och även trossamfund såklart.

Anna
Så om man sammanfattar lite det du har berättat. Det låter som att ni arbetar utvecklande med verksamhetsutveckling och också se till att det blir en rutin.

Linda
Ja, absolut. Det är målet att vi ska få till en rutin för det här länet. En länsövergripande rutin för efterlevandestöd.

Anna
Är det något som du skulle vilja skicka med den som lyssnar på den här podden?

Linda
Som sagt, efterlevandestöd är en del av suicidprevention och arbetet för att främja psykisk hälsa i länet. Att vara efterlevande eller att ha ett suicid i familjen eller i sin bekantskapskrets kan medföra ett stigma för de efterlevande. Jag skulle vilja skicka med vad viktigt det är med att prata om och lyfta frågan. Vet man att det har hänt, var inte rädd att fråga. Hur mår du? Man kan säga, jag vet vad som har hänt. Hur har du det nu? Våga fråga.

Anna
Ska vi ta lite kaffe nu.

Linda
Nu tar vi lite kaffe.

Anna
Dagens gäst var Linda Barkholt Nilsson på regionens Folkhälsoenhet som har pratat om efterlevandestödsarbetet i länet. Hur det går till och vikten av att ställa frågan till sin medmänniska. Hur mår du?

Tack för att du har lyssnat på podden Hälsa i Jämtlands län. Ta hand om dig.

Anna
Om du eller någon annan mår dåligt kontakta din hälsocentral eller ring 1177 sjukvårdsupplysningen. Du kan också ringa självmordslinjen på 90 101. Vid akut situation 112. Det finns hjälp att få.

Jingel

Anna
Om du vill ha kontakt med Linda eller någon annan på Folkhälsoenheten som jobbar med psykisk hälsa på verksamhetsnivå kan ni antingen maila till psykiskhalsa@regionjh.se eller läsa mer på Regionens vårdgivarwebb under vård och behandling, Folkhälsa och Psykisk hälsa.

Jessica
Det är väldigt viktigt att börja med de allra minsta barnen och vi vet att vi har stor påverkan tidigt i livet. Så vågar man lyfta samtalet och bara få till en liten förändring så kan det göra väldigt stor skillnad för hälsan. Det skulle behöva vara en större samverkan kring den frågan. Vi skulle behöva gå ihop och arbeta på bred front med det.

Jingel

Anna
Hej och välkommen till ett nytt poddavsnitt av Hälsa i Jämtlands län. En poddserie som lyfter vad som är på gång inom folkhälsan i länet. Stort som smått. Jag heter Anna Swanson och arbetar som kommunikatör på Regionens folkhälsoenhet. Än en gång hjärtligt välkomna!

Anna
Hej Jessica!

Jessica
Hej Anna!

Anna
Du jobbar ju med matvanor och barn och ungdomars hälsa på Folkhälsoenheten. Vill du berätta lite mer?

Jessica
Mitt namn är Jessica Wennlöf och mitt uppdrag på Folkhälsoenheten är egentligen goda matvanor. Mitt arbete har på senaste tiden framför allt varit inriktat till barn och unga. Det har visat sig att vi skulle behöva äta bättre än vad vi gör idag.

Anna
Bättre säger du? Hur mår vi då? Eller hur mår barn och ungdomar i länet idag?

Jessica
Det går att mäta på lite olika sätt. Rent hälsomässigt så uppskattar barn och unga att de mår bra rent generellt. Men man kan också se att matvanorna har försämrats över tid, både för barn och unga men också för oss vuxna. Och tittar man då främst på normalvikt, vilket jag har arbetat med. Det kanske inte är ett begrepp som alla använder sig av eller annars alla känner till. Utan undervikt eller övervikt pratar man ganska ofta om. Men för att ha en så hälsosam vikt som möjligt så är det ju normalvikt som vi vill att våra barn och unga ska kunna hektar så länge som möjligt, även upp i vuxen ålder. Så tittar man på våra skolbarn så är det ungefär 25 procent av dem som räknas som överviktiga eller obesa idag och den siffran skulle vi såklart vilja minska.

Och tittar man på vuxna i Jämtlands län så är det ungefär 55 procent som är överviktiga eller obesa. Så den där siffran stiger ju bara med åldern. Men vi vet också att kan vi bromsa siffran tidigt så kan också goda vanor hålla i hela livet. Vi har tittat på Hur kan vi hjälpa barn och unga att behålla en hälsosam vikt genom livet?

Ljud av lekande barn

Anna
Men hur kan då regionen stötta? Jag förmodar att det är inte bara barnen utan det är hela familjen, eller hur? Hur ser ni på det?

Jessica
Jamen precis. Många kan ju tycka att det är väl individens val vad man väljer att äta och vad man väljer att köpa hem. Men. Det som regionen skulle kunna göra är ju framför allt att göra det tillgängligt med goda matvanor och goda, näringsrika alternativ som man kan välja just där barn och unga är.

Anna
Och kan ge ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

Jessica
Det skulle behöva vara en större samverkan kring den frågan. Vi skulle behöva gå ihop och arbeta på bred front med det. Dels så är det ju redan i förskola skola och vi har ju gratis skollunch till exempel till våra elever i Sverige. Det ser inte ut så i resten av världen. De är ganska unika i det med näringsberäknad mat. Men tänker man då, är just i miljöer där barn och unga vistas, kanske i sporthallar eller i simhallen eller i kiosk eller skol cafeteria. Då skulle jag verkligen vilja att man belyser näringsrik mat. Man har gjort rapporter där det visar sig att ungefär 25 procent av det totala energi intaget och kalorierna kommer ifrån socker, söta drycker, bakverk och annat näringsfattig.Vi skulle ju verkligen behöva öka frukt och grönt och mera fibrer och fullkorn till exempel.

Anna
Men det du berättar nu, det handlar ju också väldigt mycket om beteendeförändring kan jag tänka. Är det så än att bara att kunna erbjuda bättre matvanor? Så hur kan man jobba med det?

Jessica
Precis. Men till att börja med så måste vi ju ha val. Vi måste kunna göra hälsosamma val och det ska bli enklare att göra de valen. Går man i en mataffär idag? Jag tänker jag har två barn som är fem och sex år och kliver vi in så når båda dem väldigt lätt upp till godishyllan. Det är nästan gjort för barn.

De har nått upp till den där godishyllan från de har varit ett och ett halvt år och kunnat gå men upp till frukthyllan når de knappt upp till. Så det handlar mycket om också hur vi väljer att lägga fram saker och hur man väljer rätt. Aktivt erbjuda. Tänker man på erbjudanden så kanske man också ser tre för två. Då tänker vi inte på frukter utan där tänker vi chokladkakor.

Anna
Ja verkligen.

Jessica
En så det krävs både större arbete med det här men också i det lilla. Till exempel att vi vågar prata om matvanor. Många tycker att det är svårt och speciellt barnfamiljer och man vill ha tips och råd och hjälp med att ändra sina vanor.

Anna
Du berättar i stora drag vad man kan göra. Det är ju ganska stora förändringar samhällsförändringar som du pratar om. Hur jobbar folkhälsoenheten med att ta utvecklingen åt det hållet?

Jessica
Precis. Det behöver arbetas bredare och det behövs verkligen mycket samverkan i den här frågan och när jag har haft dialoger med olika verksamheter så är det just det ordet som kommer upp. Samverkan Vi behöver jobba tillsammans. Men Regionen har ju väldigt mycket arbete ska jag lyfta som är förebyggande och främjande. Allt ifrån hälsosamtal på BVC och Elevhälsan som arbetar förebyggande och främjande.

Men vi behöver göra mer. Utvecklingen går åt fel håll så jag tänker att alla bäckar små. Kan man göra någonting. Kan alla fylla på utifrån det så kommer vi att komma längre i den här frågan.

Anna
Och vi kommer in då på just din arbetsroll på Folkhälsoenheten och i Regionen. Skulle du kunna ge ett exempel på hur en dag skulle se ut hos dig?

Jessica
Ja, det ser väldigt, väldigt olika ut. Men jag har framförallt arbetat med samordning så det handlar om att jamen alla då som jobbar i Regionen utifrån mödrahälsovården, barnhälsovården, elevhälsan, primärvården och specialistvården får sätta sig tillsammans och diskutera den här frågan och titta på Hur ser det ut idag? Vad gör vi som fungerar bra och vad skulle vi behöva förändra så att man hittar en samsyn i den här frågan och kan arbeta tillsammans?

Anna
Vilka professioner kan hjälpa till i det här arbetet inom hälso och sjukvården?

Jessica
Alla som möter barn och unga, vare sig i vilken verksamhet som helst, har ju ett ansvar. Sedan är det ju mycket under de här samtalen om levnadsvanor blir lite debatterat, att det finns ingen evidens, ger vi råd kommer någon att förändra sina matvanor och det tar lång tid för beteendeförändringar. Så. Men samtidigt också att en liten förändring kan göra stor skillnad för hälsan. Så vågar man lyfta samtalet kan det göra väldigt stor skillnad för hälsan.

Ljud från lekande barn.

Jessica
Kanske det här att hålla i över tid, det är väldigt viktigt att börja med de allra minsta barnen och vi vet att vi har stor påverkan tidigt i livet. Men det gäller också att hålla i arbetet även när barnen blir till ungdomar.

Anna
Vad är fördelen med en normalvikt hos barn och ungdom?

Jessica
Ja, men dels så kan man tänka att det finns effekter som sker på lång sikt, alltså att man kan leva ett längre och friskare liv. Det minskar risken för olika typer av sjukdomar, till exempel diabetes typ två, hjärt och kärlsjukdomar, olika cancerformer. Men man kan också tänka på kort sikt bara på några dagar. Att goda matvanor om vi får i oss den näring vi behöver påverkar vår tillväxt. Det påverkar våran ork och energi. Vi orkar mera. Barn som går i skolan kan koncentrera sig bättre om man får i sig den näring man behöver. Ja, ni kanske har hört begreppet ät-hungry, vilket betyder att man är arg och hungrig. Det påverkar också vårat humör. Så äter vi regelbundet lagom mycket och mycket ifrån växtriket. Då kan vi veta att vi får i oss ungefär det vi behöver och det påverkar oss gott både på kort och på lång sikt.

Anna
Kan du ge några råd till de som ger råd till föräldrar och vad de kan titta efter i affären för att kunna handla bra matvaror?

Jessica
Ja, dels så kan man tänka lite grann kring någonting som kallas för matpyramiden, vilket visar vad vi behöver mer av och vad vi behöver lite mindre av. Visuella verktyg kan vara bra att tipsa om, men också till exempel Nyckelhålet som ju finns på alla möjliga livsmedel idag. Allt ifrån frukt och grönsaker. Också på restauranger börjar man märka det.Bröd och det visar ju på ett bättre alternativ och ofta är det en sådan sak som man kanske tror att alla känner till. Men det kan vara bra att repetera om jag.

Anna
Om jag jobbar inom hälso- och sjukvården eller någon annanstans i Regionen eller för den delen ute i samhället på en vis och vill lära mig mer om det här och vad jag kan göra i min roll. Finns det någon hemsida eller vart kan jag vända mig för att få mer information eller råd och stöd?

Jessica
Ja, men Livsmedelsverket är de som har väldigt bra koll på det här med goda matvanor och de har också kostråd som både hälso- och sjukvården arbetar med men som också går ut allmänt till befolkningen med. Och det kommer också släppas nya kostråd 2025. Så håll gärna lite koll på Livsmedelsverkets hemsida.

Anna
Hur ser det ut framåt med det här arbetet kommande år? Vad händer?

Jessica
Ja, men under 2025 - 2026 så kommer det att gå ett stort arbete, ett omtag i arbetet helt enkelt. Med levnadsvanor där goda matvanor är en del för att få arbetet att bli mera strukturerat och det ska finnas tydligare rutiner kring hur man arbetar med det här ute i verksamheterna.

Anna
Och vad kan det innebära för verksamheterna? Kommer de att märka det på något sätt?

Jessica
Det kan bara innebära att man ändrar sitt arbetssätt och tänker om, men också förhoppningsvis att det blir tydligare och att det blir tydligare hur man ska arbeta med den här frågan och vem som ska göra vad.

Anna
Är det något som du skulle vilja skicka med så här avslutningsvis?

Jessica
Då skulle jag vilja återkomma till just det här ordet Samverkan. Att vi är många som kan göra mycket och vi behöver förändra för att få till en förändring och det är våra barn och unga värda.

Ljud av lekande barn

Anna
Inspelningen med Jessica Wennlöf som pratade om vikten av bra levnadsvanor i tidig ålder och vikten av en bredd samverkan för att få till förutsättningar för den möjligheten. Spelades in som webbintervju vintern 25. Om du vill veta mer om vad Folkhälsoenheten gör inom verksamhetsutveckling i detta ämne, kan du gå in på vardgivarwebb punkt region JH punkt se snedstreck folkhalsa.