Om diagnosklassificering

Primär klassificering (ICD)

Vid primärklassificering beskrivs patientens vårdkontakt (exempelvis vårdtillfälle eller besök) utifrån vårdkontaktens medicinska innehåll och de åtgärder som utförts. Det medicinska innehållet beskrivs med ICD-10-SE (Svensk version av internationell klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem) och åtgärder beskrivs med KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder).

Dessa uppgifter ger tillsammans med kostnadsuppgifter, exempelvis från KPP (kostnad per patient), möjlighet att på ett mer övergripande sätt beskriva innehållet i utförd vård med DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper).

Syftet med ICD

Det primära syftet med sjukdomsklassifikationen ICD (International Statistical Classification of Deseases and Related Health Problems), är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården. Förutom traditionella diagnoser måste klassifikationen därför omfatta ett brett spektrum av symtom, onormala fynd, besvär och sociala förhållanden.

ICD är i första hand en statistisk klassifikation och inte en nomenklatur, dvs en förteckning över riktiga eller rekommenderade beteckningar eller termer. Klassifikationens språk är alltså inte bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation.

ICD (WHO)

Den internationella klassifikationen ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, har funnits i cirka hundra år. Sedan 1948 ansvarar Världshälsoorganisationen (WHO) för underhållet av ICD. Den 18 juni 2018 lanserade WHO ICD-11 i form av ett digitalt klassifikationssystem Länk till annan webbplats.. Socialstyrelsen som ansvarar för översättningen av ICD-11 från engelska till svenska beräknar kunna publicera den svenska versionen på WHO:s plattform under 2025. Det innebär dock inte att regionerna går över till att rapportera diagnoser enligt ICD-11 då, det kommer dröja ytterligare några år innan det är möjligt då man bland annat behöver anpassa journalsystem och utbilda inom ICD-11 innan man lämnar ICD-10.

Läs om vårt arbete med diagnoskoder (ICD-11) Länk till annan webbplats.

Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av vårdåtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är obligatoriska att rapportera till Socialstyrelsens hälsodataregister.

KVÅ utgör en sammanslagning av Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) och de så kallade icke-kirurgiska åtgärdskoderna (KMÅ). KVÅ har två kodstrukturer, dels åtgärder hämtade från KKÅ (koder med tre bokstäver och två efterföljande siffror) och dels icke-kirurgiska åtgärder med KMÅ-struktur (koder med två bokstäver och tre efterföljande siffror).

Lathundar för Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) Länk till annan webbplats.

I Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) ser man numera tecknet (i) i slutet av kodtexten vid samtliga "icke-kirurgiska" koder som har en beskrivningstext. Detta (i)-tecken är tillagt för att uppmärksamma dig på att du bör läsa den beskrivningstext som hittas i den fullständiga KVÅ då beskrivningstexten innehåller ytterligare information om vad koden innebär, vad som eventuellt inkluderas eller kanske exkluderas. Denna text hjälper dig alltså att använda rätt åtgärdskod vid rätt tillfälle. Beskrivningstexten finns oftast inte med i de journalsystem/informationssystem som används och många har inte för vana att titta i den fullständiga KVÅ. Alla beskrivningstexter (t.ex. inklusioner, exklusioner, hänvisningar) till de "kirurgiska" KVÅ-koderna finns inte med i KVÅ.

Sekundär klassificering (DRG)

Sekundär klassificering innebär att en vårdkontakt inordnas i en viss kategori (DRG) med hjälp av data från en eller flera primärklassifikationer (diagnoser och åtgärder). Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix) mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder.

Primärvård

Kodning i primärvården ska ske enligt ICD-10-SE. Utförda åtgärder kodas med KVÅ-kod.

Med klassifikationer kan personal i vård och omsorg dokumentera information om patienter, klienter och brukare på ett systematiskt och enhetligt sätt.

Socialstyrelsen har ansvaret för flera nationella och internationella hälsorelaterade klassifikationer. Klassifikationer är system för indelning av objekt i grupper som har likartade egenskaper.

Klassifikationerna behövs för att man ska kunna följa orsakerna till att människor kontaktar vården eller socialtjänsten, vilka åtgärder som vidtas och vilka resultat de ger samt hur spridda olika sjukdomar är. Målet är att olika professioner och verksamheter i vård och omsorg ska använda gemensamma klassifikationer, begrepp och termer så långt det är möjligt.

Här kan du ladda ner Socialstyrelsens nu gällande klassifikationer av diagnoser, funktionstillstånd och funktionshinder, vårdåtgärder samt socialtjänstens insatser och aktiviteter. Här finns även kodningsanvisningar och information om hur du går tillväga vid önskemål om nya koder i ICD-10-SE och KVÅ.

Kodning inom primärvård - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.