DRG – Diagnosrelaterade grupper

Logiken i DRG bygger på grundprincipen att medicinskt likartade och ungefär lika resurskrävande vårdkontakter sorteras in i samma diagnosrelaterade grupp.

Grupperingen görs utifrån vad som redan registreras i sjukvårdens patientadministrativa system, nämligen:

kod för huvuddiagnos
eventuella bidiagnos- och åtgärdskoder
patientens ålder och i vissa fall kön
utskrivningssätt (i slutenvård)
kontakttyp (i öppenvård)
vårdgivarpersonens yrkeskategori (i öppenvård).

Nord-DRG

Socialstyrelsen förvaltar och utvecklar NordDRG i Sverige. NordDRG-systemet, som är ett samarbete mellan de nordiska länderna, uppdateras årligen för att behålla aktualiteten i systemet.

Det är ett system för klassificering av vårdkontakter. Systemet består av cirka 1 900 grupper som gäller somatisk och psykiatrisk slutenvård och öppenvård samt primärvård.

Det är ett sekundärt patientklassificeringssystem, till skillnad från primära klassificeringssystem, till exempel ICD-10. Med sekundära patient-klassificeringssystem menas system där man aggregerar enskilda patienters vårdhändelser i större grupper utifrån både medicinsk synvinkel och efter hur resurskrävande de är.

NordDRG är baserat på ICD & KVÅ och innehåller både medicinsk och ekonomisk information. Årliga uppdateringar görs.

Till vad används NordDRG?

NordDRG används till

beskrivning av sjukvården för planering och uppföljning
kvalitetsinstrument
produktivitetsberäkningar
benchmarking
budgetering
ersättning för utförd vård.

Logiken i NordDRG

För att förstå logiken i NordDRG publicerar Socialstyrelsen årligen NordDRG Explorer Länk till annan webbplats.. NordDRG-statistik presenteras årligen med data från Socialstyrelsens patientregister.

Ytterligare information om DRG-statistik i form av årlig statistikrapport, pivottabell samt länk till Statistikdatabasen i slutenvård för NordDRG finns på Socialstyrelsens hemsida: Sekundär klassificering till diagnosrelaterade grupper (DRG) - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats. )

Huvuddiagnos och bidiagnos

Huvuddiagnosen styr DRG-grupperingen till rätt MDC och rätt DRG. Alla andra relevanta åkommor som en patient har, utöver huvuddiagnosen, kallas bidiagnoser. Förekomsten av en bidiagnos kan göra att ett vårdtillfälle grupperas till en närliggande s.k. komplikations-DRG. Antalet diagnoser har ingen betydelse och tillägg av fler bidiagnoser utöver den första leder vanligtvis inte till ytterligare ändring av DRG-grupp

Huvuddiagnos är det tillstånd som, efter utredning, visat sig vara den primära anledningen till vård. Om mer än ett tillstånd kan komma i fråga som huvuddiagnos bör det tillstånd väljas som tagit mest sjukvårdsresurser i anspråk. Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan som bidiagnoser registreras ett eller flera tillstånd som haft betydelse för det aktuella vårdtillfället.

Alla relevanta bidiagnoser ska registreras, men inte bidiagnoser som inte är relevanta för den aktuella vårdkontakten. Detta är mycket viktigt för att patientregister, nationellt och lokalt, ska hålla en hög kvalitet och därmed vara en tillförlitlig grund för olika sorters statistik och jämförelser, samt för epidemiologisk forskning. Vad som är relevanta bidiagnoser finns beskrivet i klassifikationsanvisningar på Socialstyrelsens webbsida.

Smärre åtgärder (KVÅ) har ingen inverkan på grupperingen i slutenvård och vårdtillfällen som enbart har denna typ av åtgärdskoder grupperas på samma sätt som ett vårdtillfälle utan åtgärder, dvs. till en konservativ DRG. I öppenvård kan dock dessa smärre åtgärder påverka grupperingen och leda till en åtgärds-DRG. Det finns ett antal åtgärder som bedöms vara så ringa resurskrävande att de inte alls påverkar grupperingen, inte ens i öppenvård. För operationer och andra DRG-påverkande åtgärder gäller att samma eller likartade åtgärder oftast grupperas till en och samma DRG oavsett orsaken till åtgärden, under förutsättning att huvuddiagnoserna är i samma MDC. Om man t.ex. har gjort en kolonresektion (borttagande av tjocktarm) på en i övrigt frisk patient så grupperas vårdtillfället till DRG F05E (Större tunn- och tjocktarmsoperationer, ej komplicerat) oavsett om operationen utfördes på grund av inflammation eller cancer.