Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
Neurologmottagningen
- Differentialdiagnostiska svårigheter
- Fall där avgiftning inte har lyckats och kvarvarande oklarhet finns kring diagnos
Remissrutiner
Neurologmottagningen
- Differentialdiagnostiska svårigheter för hjälp med bedömning
- Fall där avgiftning inte har lyckats och kvarvarande oklarhet finns kring diagnos
Remissinnehåll
- Tydlig frågeställning. Vilken hjälp önskas?
- Sammanfatta för dig känd relevant bakgrundsinformation kring patientens tidigare sjukdomar, ev. relevanta behandlingar. Alternativt en uppdaterad medicinsk historik.
- Beskriv resultat av hittills genomförd utredning och provtagning. Beakta särskilt förekomst av hypertoni, sömnapné, riskbruk av alkohol, psykiatriska diagnoser.
- Beskrivning av aktuell situation som föranleder remissen. Symtom, duration, frekvens och effekt av behandling, bifoga huvudvärksdagbok.
- Aktuella läkemedel
- Kliniskt status. Dina statusfynd är av stor vikt för prioritering av remissen. Genomför om möjligt rutinnervstatus samt andra adekvata delar ur somatiskt status, även nackstatus och blodtryck.
- Finns andra patientrelaterade omständigheter som är viktiga för oss att känna till vid prioritering av remissen?
Om hälsotillståndet
Orsaken till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk är frekvent användning av smärtstillande läkemedel inklusive triptaner mot den primära huvudvärken som i sin tur orsakar en ökning av huvudvärksfrekvens och svårighetsgrad. Huvudvärken liknar vanligen en mildare form av den primära huvudvärken i sin karaktär.
Definition
Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk är en kronisk huvudvärk hos patienter med känd huvudvärksdiagnos, oftast spänningshuvudvärk eller migrän. Den orsakas av hög användning av läkemedel som syftar till att lindra smärtan.
Förekomst
Prevalensen för läkemedelsöveranvändningshuvudvärk ligger på 1–2 %. Insjuknandet sker oftast i 40–50-årsåldern och är vanligast hos kvinnor. Migrän har störst tendens att orsaka tillståndet.
Orsaker
Etiologin är oklar men omfattar troligen genetisk känslighet samt sensitisering av centrala smärtbanor kopplat till regelbunden exponering för läkemedel mot huvudvärk.
Riskfaktorer
- Rökning.
- Högt koffeinintag.
- Depression, ångest.
Utlösande faktorer
Överanvändning av läkemedel som behandlar huvudvärk.
Utredning
Symtom
- Omväxlande migrän och/eller spänningshuvudvärk med varierande smärtintensitet.
- Huvudvärken finns ofta vid uppvaknandet.
Anamnes
- Noggrann läkemedelsgenomgång.
- Huvudvärksdagbok.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta, blodtryck.
- Övrigt status efter behov.
Handläggning vid utredning
Om grunddiagnos är ställd och basal utredning för huvudvärk gjord, behövs ingen ytterligare utredning.
Diagnoskriterier
Alla tre kriterier (A, B och C) krävs:
A. Huvudvärk närvarande i minst 15 dagar per månad hos en patient med en existerande känd primär huvudvärk.
B. Regelbunden överkonsumtion av läkemedel i mer än 3 månader:
- minst 15 dagar per månad för paracetamol eller NSAID (inklusive ASA), eller
- minst 10 dagar per månad för triptaner eller övriga läkemedel*
C. Inte bättre förklarat av en annan diagnos.
*till dessa räknas även kombinationspreparat (till exempel innehållande koffein), preparat som inte rekommenderas överhuvudtaget mot huvudvärk (exempelvis kodein) och en kombination av läkemedel från olika grupper.
Behandling
Handläggning vid behandling
Abrupt utsättning kan med fördel användas. Gradvis utsättning är ett alternativ som kräver tätare kontakt och rekommenderas vid beroendeframkallande läkemedel.
Inför utsättning kan profylaktisk läkemedelsbehandling mot migrän eller spänningshuvudvärk övervägas.
Ett regelbundet intag av smärtstillande läkemedel mot huvudvärk mer än 2 gånger per vecka innebär en risk för att tillståndet återkommer.
Var god se respektive Kunskapsstöd för de diagnoserna
Abrupt utsättning
- Informera om att huvudvärken först förvärras, för att sedan förbättras 1–2 veckor efter utsättandet.
- Symtom på abstinens är illamående, magont, diarré, svettningar, skakighet, hjärtklappning och sömnsvårigheter.
- De flesta har abstinenssymtom under 2–10 dagar. Stäm gärna av med patienten.
- Planera för uppföljning efter 1–3 månader.
Gradvis utsättning
- Gör en individuell planering med successiv nedtrappning under flera veckor.
- Informera patienten om att följa planeringen oavsett symtom.
Uppföljning
Om läkemedelsutsättning inte lyckas, överväg om psykiatrisk eller beroendeproblematik dominerar, och rekommendera behandling för relevant tillstånd.
Om patienten trots läkemedelsutsättning har kronisk huvudvärk, bör ny bedömning av diagnosen göras.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Sjukskrivning 1–2 veckor kan behövas vid abrupt utsättning.