Ramprojekt som förmedlar företagsstöd
Genom så kallade ramprojekt får Region Jämtland Härjedalen utökade resurser att använda till företagsstöd. Inom ramprojekten beslutar vi om företagsstöd som delfinansieras av EU-medel. Det ställer lite högre krav på redovisningen men gör att vi kan förmedla ännu mer medel för strategiska utvecklingssatsningar i företag.
Under förra programperioden för Europeiska regionala utvecklingsfonden (2014-2020) drev Region Jämtland Härjedalen fyra olika ramprojekt. Det första var ett "breddprogram" som pågick 2016-2019 och förmedlade över 50 miljoner till företag. Övriga ramprojekt har varit tematiserade och beskrivs mer nedan.
Det är bara regioner och vissa statliga myndigheter som kan vara ramprojektägare. En förutsättning är nämligen att det finns en godkänd stödordning som möjliggör att ramprojektägaren kan bevilja stöd direkt till företagen. I den nya programperioden 2021-2027 är det förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar och förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag som utgör Region Jämtland Härjedalens stödordning för att driva ramprojekt.
Pågående projekt:
Ramprojekt för cirkulär omställning
Inom detta ramprojekt beviljar Region Jämtland Härjedalen företagsstöd med syftet att främja små och medelstora företags cirkulära omställning. På så sätt bidrar ramprojektet till att affärsmodeller och produktionsprocesser anpassas till ett cirkulärt förhållningssätt och att fler företag involveras i cirkulära resursflöden. Effekten av företagens omställning blir exempelvis att restavfall från produktionsprocesser minimeras, resursanvändningen effektiviseras och till att innovationer för cirkulär omställning utvecklas.
Målgruppen är små (inklusive mikro) och medelstora företag med registrerat arbetsställe i Jämtlands län. Ingen avgränsning finns avseende bransch. Både tjänste- och varuproducerande företag och alla bolagsformer kan komma i fråga för stöd.
Projektet pågår 2024–2027 och finansieras med medel från Europeiska Regionalfonden samt statliga medel för regional utveckling (anslag 1:1).
Avslutade projekt:
Ramprojekt för energieffektivisering
Perioden 2018-2022 drevs ramprojektet Energieffektiva företag - Jämtland Härjedalen med inriktning mot energieffektivisering. Genom ramprojektet förmedlades över 25 miljoner EU-medel till företag för energieffektivitetsåtgärder.
Läs mer om ramprojektet för energieffektivisering
Ramprojekt för att mildra coronakrisens negativa effekter
När Covid 19-pandemin bröt ut 2020 påverkades marknadsförutsättningarna och företagen ställdes inför helt nya förutsättningar. Region Jämtland Härjedalen sökte och beviljades då två nya ramprojekt för att kunna erbjuda fler företag ekonomiskt stöd till åtgärder/investeringar som behövde göras med anledning av pandemins effekter.
Inom dessa ramprojekt för "coronastöd" erbjöd Region Jämtland Härjedalen företagsstöd som var särskilt framtagna för att kunna finansiera investeringar som behövdes med anledning av pandemins effekter på näringslivet och det enskilda företaget.
Ramprojektet Ökad konkurrens-och investeringskraft för små och medelstora företag i Jämtlands län orsakat av covid- 19 delfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet Mellersta Norrland. Det erbjöd ett icke branschspecifikt företagsstöd till omställning för stärkt konkurrenskraft.
Ramprojektet Särskilt investeringsstöd till besöksnäringen utifrån Corona-pandemin/CV19 delfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden, nationella regionalfondsprogrammet. Det erbjöd företagsstöd till kompetenshöjande insatser för besöksnäringen.
Läs mer om Länk till annan webbplats.företag som sökt och beviljats "coronastöd" Pdf, 393.2 kB.
Krav med anledning av EU-stödet
Det ställs lite extra krav på företag som beviljas stöd finansierade inom ramprojekt när det gäller att informera om varifrån stödet kommer. Det beror på att stödet är finansierat av EU-medel. Här hittar du information om sådant som gäller utöver ordinarie krav/villkor för regionala företagsstöd.
Informera om EU-stödet
Företag som beviljas stöd som helt eller delvis finansieras av EU-medel ska synliggöra att EU-medel har erhållits. Det görs genom att en särskild affisch med informationstext och EU-logotyp sätts upp hos företaget. Information om att stöd har erhållits bör även läggas ut på företagets egen webbsida.
Inköp enligt principen om LOU
Alla företag som söker och beviljas stöd inom ett ramprojekt ska kunna visa dokumentation på att alla större inköp har gjorts enligt principen om offentlig upphandling (LOU), d.v.s icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidighet.
Belopp för direktupphandling
Från 1 januari 2020 är beloppet för direktupphandling 615 312 kronor.
Köp under beloppet för direktupphandling
- För köp under beloppet för direktupphandling krävs ingen konkurrensutsättning, men det företag som tar emot företagsstöd ska ändå handla kostnadseffektivt.
- Vid köp som överstiger 100 000 kronor ska stödmottagare skriftligen dokumentera vad parterna kommit överens om. Dokumentationen, som kan vara i form av e-post, ska innehålla parternas namn, pris, beskrivning av varan/tjänsten och tid för leverans.
Köp över beloppet för direktupphandling
- Köp över beloppet för direktupphandling ska konkurrensutsättas. Ni som stödmottagare ska ställa en skriftlig offertförfrågan till minst två potentiella leverantörer. Samma underlag ska skickas till samtliga leverantörer.
- Offertförfrågan och svar från potentiella leverantörer ska vara skriftliga.
- Ni som stödmottagare ska skriftligen dokumentera vad parterna kommit överens om. Dokumentationen, som kan vara i form av e-post, ska innehålla parternas namn, pris, beskrivning av varan/tjänsten och tid för leverans.
Beskrivning av principerna
Icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en leverantör på grund av omständigheter som exempelvis nationalitet.
Likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer ska till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen leverantör gynnas framför någon annan.
Exempel på när en situation kan strida mot principen för likabehandling är när en tidigare anställd eller företrädare för köparen går över till en av leverantörerna, eller om en anställd eller företrädare för köparen har en anhörig som företräder en av leverantörerna eller sitter i leverantörens styrelse. Samma gäller om en anställd eller företrädare för en leverantör sitter i köparens styrelse.
Även en nära vänskap eller tidigare köp mellan köpare och säljare kan ligga till grund för att en situation kan anses strida mot likabehandlingsprincipen.
Öppenhet innebär att köparen är skyldig att skapa öppenhet och förutsebarhet om köpet och lämna information om hur köpet ska gå till rent praktiskt. Det innebär bland annat att offertförfrågan ska vara tydlig och innehålla samtliga krav som anställs.
Proportionalitet innebär att kraven på leverantören och på varan eller tjänsten ska ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som ska köpas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med köpet.
Ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat, som utfärdats av en myndighet i en EU-medlemsstat, ska vara giltiga också i övriga EU-länder.
Särredovisa stödet
Företaget som får stöd, där en del av stödsumman kommer från EU-medel, ska i sin bokföring särredovisa kostnaderna. Särredovisning innebär att företaget har ett särskilt kostnadställe eller projektnummer för den investering/åtgärd som stödet avser.
Bevara handlingar i 10 år
Företag som har beviljats företagsstöd med delfinansiering från EU ska hålla handlingar och uppgifter som kan ge upplysningar om investering och verksamhet inklusive räkenskapsinformation, tillgängliga för Tillväxtverket, nationella revisions- och kontrollorgan, EU-kommission och Europeiska revisionsrätten, eller annan av dessa organ utsedd person fram till den 31 december 10 år efter att Region Jämtland Härjedalen fattat beslut om slutbetalning.
Granskningsrätt
Region Jämtland Härjedalen, Tillväxtverket, Ekonomistyrningsverket, Övervakningskommittén och Strukturfondspartnerskapet för Mellersta Norrland, har rätt att på begäran få insyn i hur EU-medlen har använts. Det inkludrar att ta del av alla handlingar, inklusive redovisning och bokföring, vilka kan ge upplysning den investering/åtgärd som stödet avsåg.