Finansiering för hållbar utveckling

Mål 1: Ingen fattigdom

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annatäven brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Man brukar tala om multidimensionell fattigdom. Vissa grupper i samhället kan vara särskilt utsatta för fattigdom, till exempel kvinnor och flickor.

Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varjedag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.

Mål 1 inom region Jämtland Härjedalen

Inom region Jämtland Härjedalen vill vi minska fattigdom genom att minska andelen invånare med låg inkomst, säkerställa jämlika levnadsvillkor samt stärka det samiska samhället. Vi vill även bygga upp motståndskraften hos människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

Detta mål handlar om att lyfta de som är särskilt utsatta i vårt samhälle. Vi lyfter dem genom att bidra till att förbättra deras ekonomiska situation, deras hälsa, deras möjlighet att ha inflytande avseende den egna situationen eller samhället i stort, eller genom möjlighet att utvecklas, till exempel genom utbildning.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Sysselsätter en betydande andel människor som står långt ifrån arbetsmarknaden
• Bidrar till inkludering av grupper som står utanför samhället
• Bidrar med stöd till människor som befinner sig i fattigdom i Sverige
• Bygger upp motståndskraft mot till exempel klimatförändringar och andra händelser som kan påverka regionens näringar negativt, med fokus på särskilt sårbara näringar såsom livsmedel, samiska näringar, med flera.

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Att projektet/företaget på ett uppenbart sätt försätter människor i en sämre situation än de befann sig i innan, till exempel genom att de marginaliseras ytterligare, att deras försörjningsmöjligheter nu eller i framtiden försämras, eller att deras hälsa påverkas negativt.
• Att projektet/företaget bidrar till ökad arbetslöshet

Direkta målkonflikter:

• Framsteg i mål 1 kan ha en svagt begränsande påverkan på framsteg i mål 12

Delmål, mål 1:

1.1 UTROTA DEN EXTREMA FATTIGDOMEN
Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag*.

*År 2015 var gränsen för extrem fattigdom 1.25 USD/dag. Siffran har sedan dess justerats till 1.90 USD/dag.

1.2 MINSKA FATTIGDOMEN MED MINST 50 %
Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner.

1.3 INFÖR SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM
Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grund- skydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta.

1.4 LIKA RÄTT TILL EGENDOM, GRUNDLÄGGANDE TJÄNSTER, TEKNOLOGI OCH EKONOMISKA RESURSER
Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, till gång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter.

1.5 BYGG MOTSTÅNDSKRAFT MOT EKONOMISKA, SOCIALA OCH MILJÖKATASTROFER
Till 2030 bygga upp mot ståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

Mål 2: Ingen hunger

Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Genom att främja ett hållbart jordbruk med modern teknik och rättvisa distributionssystem kan vi säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.

Livsmedelsförsörjning är särskilt beroende av välfungerande handel och marknader liksom av väl fungerande infrastruktur för transport och förvaring. Tryggad livsmedelsförsörjning främjas genom öppen och transparent handel, liksom rättssäkert, jämställt och jämlikt tillträde till marknader, forskning och innovation, finansiella tjänster, information och adekvat rådgivning, där den privata sektorn kan spela en viktig roll. Samtidigt är livsmedelssvinn och livsmedelsförluster längs hela värdekedjan ett stort problem.

Mål 2 inom region Jämtland Härjedalen

Inom region Jämtland Härjedalen är mat- och livsmedelsproduktion viktigt. Inte bara för att mätta länets befolkning och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen utan också regionalekonomiskt och som identitetsskapare för ett län med gastronomiska ambitioner.

Region Jämtland Härjedalen ska inom jordbruket producera bas- och spetsprodukter till våra kök, samt mjölk och kött från betande djur i vårt landskap. Man vill se att flera odlar egna rotfrukter och grönsaker.

Med hjälp av digitalisering och artificiell intelligens ska länets produktion av grönsaker, mejeriprodukter och kött genom ekologiska metoder öka. Maten som produceras ska bli ännu hälsosammare, för en förbättrad hälsa. Företagen i länet ska odla och producera till lokal-, regional och utomregional handel och bidra till världens försörjning av livsmedel. Förädling inom länet sker i stor del genom besöksnäring, lokala mathantverkare samt restauranger.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Minskar livsmedelssvinn och/eller livsmedelsförluster
• Främjar hälsosamma matvanor för att förebygga livsstilssjukdomar
• Möjliggör för privatpersoner att odla eget
• Utvecklar och/eller nyttjar hållbara tillverkningsmetoder
• Ökar kunskap om näring och hälsa i regionen

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Tekniker som inte bedöms som hållbara, t.ex. framställning av produkter och tjänster med negativ påverkan på miljön
• Missgynnande av småskalig eller samisk mat och gastronomiutveckling

Direkta målkonflikter:

Framsteg i mål 2 har en begränsand påverkan på framsteg i mål 6 och, en svagt begränsande påverkan på framsteg i mål 7 och 14.

Delmål, mål 2:

2.1 TILLGÅNG TILL SÄKER OCH NÄRINGSRIKTIG MAT FÖR ALLA
Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om

2.3 FÖRDUBBLA SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUCENTERS PRODUKTIVITET OCH INTÄKTER
Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket.

2.4 HÅLLBAR LIVSMEDELSPRODUKTION OCH MOTSTÅNDSKRAFTIGA JORDBRUKSMETODER
Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark och jordkvaliteten.

2.5 BEVARA DEN GENETISKA MÅNGFALDEN I LIVSMEDELSPRODUKTIONEN
Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal.

2.1 TILLGÅNG TILL SÄKER OCH NÄRINGSRIKTIG MAT FÖR ALLA
Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om.

2.2 UTROTA ALLA FORMER AV FELNÄRING
Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov.

2.3 FÖRDUBBLA SMÅSKALIGA LIVSMEDELSPRODUCENTERS PRODUKTIVITET OCH INTÄKTER
Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket.

2.4 HÅLLBAR LIVSMEDELSPRODUKTION OCH MOTSTÅNDSKRAFTIGA JORDBRUKSMETODER
Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark och jordkvaliteten.

2.5 BEVARA DEN GENETISKA MÅNGFALDEN I LIVSMEDELSPRODUKTIONEN
Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal.

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och mål 3 inkluderar alla dimensioner och människor i alla åldrar. Investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem är en återinvestering i samhällets utveckling i stort. Därtill är bästa möjliga hälsa, inklusive nödvändig hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien och läkemedel, grundläggande rättigheter.

Mål 3 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen betyder hälsa och välbefinnande att vi lever längre tack vare en god folkhälsa och att vi har mer tid för tanke och reflektion. Vi anammar kontinuerligt ny teknik för att bli ännu ”smartare” i vårt samhälle, men vi gör det utifrån våra förutsättningar samt behov och på ett sätt som inte äventyrar vår hälsa, trygghet och säkerhet. Folkbildning samt det ideella föreningslivet inom kultur och idrott är en väsentlig del av den lokala kraften som organiserar och samlar människor, vilket skapar identitet, sociala mötesplatser, en bättre folkhälsa samt bidrar till platsers utveckling och dess näringsliv. Kultur-, frilufts- och idrottsaktiviteter finns därmed i medborgarens närområde, vilket genererar en attraktiv livsmiljö och en aktiv fritid samt en god hälsa. Vi vill uppleva jämlika och jämställda levnadsvillkor oavsett var vi bor i länet och de påverkbara hälsoklyftorna ska arbetas bort.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Skapar lösningar för att kunna genomföra hälsa- och sjukvård på distans
• Utvecklar välfärdsteknologi som underlättar vardagen för länets invånare
• Skapar hälsofrämjande livsmiljöer genom att främja idrottsaktiviteter, förbättra möjligheter till friluftsliv eller öka tillgången till kulturliv
• Genomför insatser för att öka kunskap och medvetenhet kring bättre hälsa, såväl psykiskt som fysiskt
• Identifierar lämpliga insatser för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård utifrån samiska behov
• Stärker regionens beredskap, motståndskraft och/eller möjligheter att effektivt hantera epidemier och smittsamma sjukdomar
• Minskar/hanterar utsläpp av farliga kemikalier till miljön, till exempel utsläpp av PFAS till Lillsjön och Storsjön.
• Ökar vaccinationsgraden i regionen
• Ökar trafiksäkerheten

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Verksamheter med utsläpp som allvarligt påverkar människors hälsa i lokalsamhället
• Högre risker i trafiken
• Ökad ohälsa till följd av användning av skadliga kemikalier
• Insatser som begränsar tillgång till hälsa- och sjukvård för olika grupper

Direkta målkonflikter

• Framsteg i mål 3 har en svagt begränsande påverkan på framsteg i mål 7

Delmål, mål 3:

3.1 MINSKA MÖDRADÖDLIGHETEN
Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn.

3.2 FÖRHINDRA ALLA DÖDSFALL SOM HADE KUNNAT FÖREBYGGAS BLAND BARN UNDER FEM ÅR
Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda.

3.3 BEKÄMPA SMITTSAMMA SJUKDOMAR
Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar.

3.4 MINSKA ANTALET DÖDSFALL TILL FÖLJD AV ICKE SMITTSAMMA SJUKDOMAR OCH FRÄMJA MENTAL HÄLSA
Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

3.5 FÖREBYGG OCH BEHANDLA DROGMISSBRUK
Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk.

3.6 MINSKA ANTALET DÖDSFALL OCH SKADOR I VÄGTRAFIKEN
Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen.

3.7 TILLGÄNGLIGGÖR REPRODUKTIV HÄLSOVÅRD, FAMILJEPLANERING OCH UTBILDNING FÖR ALLA
Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program.

3.8 TILLGÄNGLIGGÖR SJUKVÅRD FÖR ALLA
Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet.

3.9 MINSKA ANTALET SJUKDOMS- OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV SKADLIGA KEMIKALIER OCH FÖRORENINGAR
Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.

Mål 4: God utbildning för alla

Utbildningssystem måste möta människors behov under hela livet – från tillgång till förskola och grundskoleutbildning till att alla unga personer ges möjlighet till gymnasie-, yrkes- och högre utbildning. Alla könsbaserade skillnader i tillgång till utbildning måste avskaffas och alla, inklusive personer med funktionsnedsättning, måste ges likvärdig tillgång till alla utbildningsnivåer och möjlighet till livslångt lärande.

2030-agendan inkluderar tydligt utbildningens kvalitativa innehåll inklusive tillgången på kvalificerade lärare. Utbildningsfrågor ska ses utifrån behovet av kunskapsinhämtning under hela livet och då särskilt kopplat till möjligheten till deltagande i arbets- och samhällsliv. All utbildning ska främja värderingar, kunskaper och färdigheter, som bidrar till hållbar utveckling.

Mål 4 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen finns ett behov av att öka antalet unga som klarar grundskolan och att skapa jämlika förutsättningar för utbildning i hela länet. Det finns stora skillnader, dels mellan kommuner, dels mellan kön, i huruvida invånarna har genomgått yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, och det råder en kompetensbrist i relation till efterfrågan på arbetskraft i länet.

Utbildning inom hållbar utveckling är en förutsättning för att aktörer på alla nivåer i samhället ska kunna bidra till en hållbar omställning och utveckling.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Ökar tillgång till- och/eller delaktighet i yrkesutbildningar och/eller högre utbildningar
• Skapar praktikplatser och arbetsstudieprogram
• Ökar tillgång till kvalificerade lärare
• Ger stöd till unga som upplever utmaningar i grundskolan
• Ökar tillgång till utbildning i delar av länet där detta saknas, till exempel genom tekniska lösningar såsom distansutbildning.
• Ökar delaktighet i skola
• Hjälper särskilt utsatta grupper att vidareutbilda sig, utbilda sig i språk, med mera.
• Ökar kompetensen inom området hållbar utveckling bland olika målgrupper

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Skolor tvingas stänga ned på grund av infrastrukturprojekt eller samhällsplanering
• Kvalificerade lärare lämnar områden där brist på lärare råder
• Minskad tillgänglighet till eftergymnasial utbildning för alla eller för vissa grupper.

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 4:

4.1 AVGIFTSFRI OCH LIKVÄRDIG GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIEUTBILDNING AV GOD KVALITET

Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper.

4.2 LIKA TILLGÅNG TILL FÖRSKOLA AV GOD KVALITET

Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan.

4.3 LIKA TILLGÅNG TILL YRKESUTBILDNING OCH HÖGRE UTBILDNING AV GOD KVALITET

Senast 2030 säkerställa att alla kvinnor och män har lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.

4.4 ÖKA ANTALET PERSONER MED FÄRDIGHETER FÖR EKONOMISK TRYGGHET

Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap.

4.5 UTROTA DISKRIMINERING I UTBILDNING

Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.

4.6 ALLA MÄNNISKOR SKA KUNNA LÄSA, SKRIVA OCH RÄKNA

Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna.

4.7 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH GLOBALT MEDBORGARSKAP

Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Mål 5: Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.

Den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män av det obetalda hem- och hushållsarbetet utgör ett stort hinder för kvinnors och flickors möjlighet att utbilda sig och delta på arbetsmarknaden och i samhället på samma villkor som pojkar och män. Ett samhälles välstånd ökar då kvinnor och flickor kan bidra på lika villkor som män och pojkar genom sina resurser och kunskaper. Att tillvarata kvinnors förmågor och initiativkraft är en viktig drivkraft för utveckling. Fattigdomen minskar och ekonomisk produktivitet och tillväxt ökar när kvinnor deltar i ekonomin och på arbetsmarknaden, har tillgång till resurser och tillträde till fungerande marknader.

Mål 5 i region Jämtland Härjedalen

Jämtland Härjedalen ska vara ett tolerant samhälle som är jämställt, jämlikt, mångkulturellt och sammanhållande. Vi ska uppleva jämlika och jämställda levnadsvillkor oavsett var vi bor i länet och de påverkbara hälsoklyftorna ska inte längre finnas.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan kön. När vi pratar jämställdhet är det viktigt att också ha ett intersektionalitetsperspektiv. Ordet intersektionalitet kommer från engelskans intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Det används för att beteckna hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra. Det är till exempel stor skillnad på vilka förutsättningar en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Det är därför viktigt att se skillnader inom gruppen ”kvinnor”.

Jämställdhet är även en viktig del i arbetet med att stärka det samiska folket och samhället.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Arbetar aktivt med att öka jämställdhet på alla nivåer i organisationen
• Till mer än 50% drivs av det underrepresenterade könet i branschen
• Ökar tillgång till utbildning i delar av länet där detta saknas, till exempel genom tekniska lösningar såsom distansutbildning.
• Främjar samiska kvinnors rättigheter/egenmakt
• Främjar utlandsfödda kvinnors rättigheter/egenmakt
• Främjar kvinnors rättigheter/egenmakt
• Ökar kvinnors deltagande i sammanhang som typiskt sett är mansdominerade
• Adresserar mäns våld mot kvinnor
• Ökar kunskap om diskriminering och jämställdhet

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Fortsatt ensidigt främjande av priviligierade grupper i samhället, dvs. upprätthållande icke-inkluderande maktordningar

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 5:

5.1 UTROTA DISKRIMINERING AV KVINNOR OCH FLICKOR

Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.

5.2 UTROTA VÅLD MOT OCH UTNYTTJANDE AV KVINNOR OCH FLICKOR

Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.

5.3 AVSKAFFA TVÅNGSÄKTENSKAP OCH KÖNSSTYMPNING

Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.

5.4 VÄRDESÄTT OBETALT OMSORGSARBETE OCH FRÄMJA DELAT ANSVAR I HUSHÅLLET

Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt.

5.5 SÄKERSTÄLL FULLT DELTAGANDE FÖR KVINNOR I LEDARSKAP OCH BESLUTSFATTANDE

Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.

5.6 ALLMÄN TILLGÅNG TILL SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER

Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser.

Mål 6: Rent vatten och sanitet

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för en hållbar utveckling. En mycket stor andel individer som lever i fattigdom saknar tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet. Orenat avlopp från industri och hushåll leder till att vatten förorenas och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom.

Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och därmed kan brist på vatten bli orsak till konflikt. Integrerad och transparent vattenförvaltning både inom och mellan stater är en förutsättning för långsiktigt hållbar vattenanvändning. Effekterna av klimatförändringarna visar sig tidigt och tydligt i förändrad vattentillgång. Restaurering av ekosystemens vattenhållande förmåga är en nödvändig anpassningsinsats.

Mål 6 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen ser vi vårt rena vatten som en resurs att värna om, som är drickbart och som också är en förutsättning för livskraft och hållbar utveckling. Våra fjäll- och vattenmiljöer skapar stora värden för våra näringar och för oss som bor här, samt även för besökare. De goda förutsättningarna för fiske och vattenbruk gör att vi har god tillgång till fisk och exporterar förädlade produkter utanför länet.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Skapar innovativa lösningar för minskad vattenanvändning i verksamhetslokaler
• Ökar kunskap om minskat vattenslöseri
• Minskar nedskräpning i anslutning till vatten
• Tar fram lösningar för att minska föroreningar till vatten
• Bevarar och stärker fjäll- och vattenmiljöer i regionen

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Att verksamhetens utsläpp förorenar eller riskerar att förorena fjäll- och vattenmiljöer
• Hög vattenförbrukning
• Nedskräpning i anslutning till vattenmiljöer

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 6:

6.1 SÄKERT DRICKSVATTEN FÖR ALLA

Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla

6.2 SÄKRA TILLGÅNGEN TILL SANITET, HYGIEN OCH TOALETTER FÖR ALLA

Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer.

6.3 FÖRBÄTTRA VATTENKVALITET OCH AVLOPPSRENING SAMT ÖKA ÅTERANVÄNDNING

Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

6.4 EFFEKTIVISERA VATTENANVÄNDNING OCH SÄKER VATTENFÖRSÖRJNING

Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

6.5 INTEGRERAD FÖRVALTNING AV VATTENRESURSER

Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete.

6.6 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL VATTENRELATERADE EKOSYSTEM

Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar.

Mål 7: Hållbar energi för alla

Tillgång till hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag som fattigdom, klimatförändringar och en inkluderande tillväxt. En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till el, samtidigt som efterfrågan på energi globalt väntas öka med 37 procent till år 2040.

En stor andel våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi, men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.

Mål 7 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen finns stor potential att ta kliv framåt som nationell och internationell bärare och utvecklare av hållbar energi. Våra geografiska förutsättningar ger kraftfulla forsar som länge bidragit till att förse Sverige med förnybar och driftsäker el. Vindmässigt gynnsamma förhållanden har på senare tid inneburit att produktionen av förnybar energi vuxit ordentligt i och med vindkraftens intåg. Strax utanför Östersund finns länets första solcellspark som när den invigdes 2021 var en av Sveriges största, och fler är att vänta. Våra skogar är en värdefull resurs och skogsindustrin är en av länets basnäringar – här finns goda förutsättningar för framställning av biobaserade material, hållbara drivmedel och värmeenergi. För att bidra till målet inom region Jämtland Härjedalen, så är hållbar energi en kraft för regional utveckling.

Ni kan bidra till målet genom att aktivt välja fossilfria och förnybara energilösningar till verksamheten, till exempel genom att installera solpaneler i anslutning till verksamheten. Ni kan även se till att arbetsplatsen inte slösar med elektricitet. Se till att ingen elektricitet eller värme går till spillo, och ha en lagom temperatur inomhus både på vintern och på sommaren. Isolera verksamhetslokaler för att göra energianvändningen mer effektiv. Mindre slöseri med elektricitet är bättre för miljön på hela jorden, och dessutom sparar företaget pengar. Ni kan även ersätta gammal elektronik med energieffektivare modeller och glödlampor, släcka lampor när dessa inte behövs och ständigt försöka minska användningen av utrustning som kräver mycket energi.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet:

• Skapar förutsättningar för övergång till exempelvis solenergi- eller elektrifiering.
• Möjliggör energilagring

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Utvecklar nya innovativa metoder/produkter för att effektivisera och minska energiförbrukning inom den specifika branschen/industrin
• Har kartlagt sin energiförbrukning och har en tydlig strategi för energieffektivisering
• Bedriver sin verksamhet med 100 % förnybar el

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Energiintensiva verksamheter
• Att projektet/företaget är starkt beroende av fossila bränslen
• Att projektet/företaget förhindrar etableringar av till exempel solcells- eller vindkraftsparker.
• Minskad generell energitillgång till alla i länet

Direkta målkonflikter:

• Framsteg i mål 7 kan ha e nstarkt begränsande påverkan på framsteg i mål 6, samt
• En begränsande påverkan på framsteg i mål 15

Delmål, mål 7:

7.1 TILLGÅNG TILL MODERN ENERGI FÖR ALLA

Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster.

7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN

Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen.

7.3 FÖRDUBBLA ÖKNINGEN AV ENERGIEFFEKTIVITET

Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Idag befinner sig mer än hälften av världens arbetstagare i osäkra anställningar, ofta med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Under de kommande 20 åren väntas dessutom den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor vilket kräver stora ansträngningar för att skapa nya jobb som också är hållbara för människa och miljö.

Anständiga arbetsvillkor främjar en hållbar ekonomisk tillväxt och är en positiv kraft för hela planeten. Vi måste skydda arbetstagarnas rättigheter och en gång för alla stoppa modernt slaveri, människohandel och barnarbete. Genom att skapa goda förutsättningar för innovation och entreprenörskap samt säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla gynnas en hållbar ekonomisk tillväxt som inkluderar hela samhället.

Mål 8 i region Jämtland Härjedalen

Region Jämtland Härjedalen vill se en robust och hållbar samhällsutveckling. Vi vill ha ett diversifierat näringsliv där vi genom entreprenöriella skickligheter, i kombination med kreativitet och förnyelseförmåga och bra samverkan mellan akademi, civilsamhälle, offentlig och- privat sektor, tar tillvara möjligheterna med nya slags affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering. Vi vill stärka hållbar produktionstillväxt och innovation i regionen och skapa ansvarsfull förädling av våra näringar, nya digitala lösningar, och forskning- och utveckling för en hållbar ekonomisk tillväxt.

Vi vill stärka, bevara eller utveckla nya samiska verksamheter eller främja gynnsam och hållbar turism. Vi vill se att det skapas nya arbetstillfällen, mentorskapsprogram, eller praktikplatser, i regionen. Ni bidrar till exempel till målet genom att skapa arbetstillfällen för personer som generellt har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, såsom unga, personer på landsbygden eller personer med funktionsnedsättning. Vi ser även positivt på verksamheter som skapar arbetstillfällen som möjliggör för människor, särskilt unga, att bo kvar i glesbygd. Arbetstillfällen ska erbjudas med anständiga arbetsvillkor och med en trygg och säker arbetsmiljö.

Vi vill främja affärsmodeller och arbetssätt som säkerställer så liten negativ påverkan i leverantörskedjor som möjligt. Med negativ påverkan avses negativ påverkan på mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter (t.ex. barnarbete, tvångsarbete, dåliga arbetsvillkor, diskriminering) eller negativ påverkan på klimatet eller miljön. Detta kan till exempel åstadkommas genom att endast handla från företag som använder hållbara material, bryr sig om miljön och behandlar sina anställda rättvist.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Hittar nya sätt att tillverka/framställa produkter och tjänster på ett hållbart och effektivt sätt
• Utvecklar nytänkande strategier för att handla hållbart och säkerställa hållbara leverantörskedjor
• Stärker småföretagandet i regionen
• Hjälper unga människor, eller andra grupper, att ta sig in på arbetsmarknaden genom att anordna mentorskapsprogram, praktik eller anställning.
• Skapar arbetstillfällen (väsentligt antal) i regionen

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Regleringar eller andra marknadsmekanismer som missgynnar småföretagande
• Negativ påverkan i leverantörskedjor
• Arbetstillfällen i regionen går förlorade
• Undermåliga arbetsvillkor för arbetstagare

Direkta målkonflikter

• Framsteg i mål 8 har en begränsande påverkan på framsteg i mål 12, 13 och 14

Delmål, mål 8:

8.1 HÅLLBAR EKONOMISK TILLVÄXT

Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna.

8.2 FRÄMJA EKONOMISK PRODUKTIVITET GENOM DIVERSIFIERING, TEKNISK INNOVATION OCH UPPGRADERING

Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.

8.3 FRÄMJA POLITIK FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN OCH ÖKAD FÖRETAGSAMHET

Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster.

8.4 FÖRBÄTTRA RESURSEFFEKTIVITETEN I KONSUMTION OCH PRODUKTION

Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

8.5 FULL SYSSELSÄTTNING OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR MED LIKA LÖN FÖR ALLA

Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

8.6 FRÄMJA UNGAS ANSTÄLLNING, UTBILDNING OCH PRAKTIK

Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.

8.7 UTROTA TVÅNGSARBETE, MÄNNISKOHANDEL OCH BARNARBETE

Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025.

8.8 SKYDDA ARBETSTAGARES RÄTTIGHETER OCH FRÄMJA TRYGG OCH SÄKER ARBETSMILJÖ FÖR ALLA

Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.

8.9 FRÄMJA GYNNSAM OCH HÅLLBAR TURISM

Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

8.10 TILLGÅNG TILL BANK- OCH FÖRSÄKRINGSTJÄNSTER SAMT FINANSIELLA TJÄNSTER FÖR ALLA

Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

En fungerande och stabil infrastruktur är grunden för alla framgångsrika samhällen. För att möta framtida utmaningar som vi människor och vår planet står inför måste våra industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara.

Innovation och teknologiska framsteg är nyckeln till att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar. Det bidrar dessutom till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

Mål 9 i region Jämtland Härjedalen

Inom region Jämtland Härjedalen vill vi skapa en digital och fysisk infrastruktur som ger oss möjligheten att bo, leva och verka utifrån våra egna livsval. Nyttjandet av digital infrastruktur möjliggör för nya slags arbetsplatser och för en delningsekonomi som fungerar även där människor bor i byar med längre avstånd mellan bostäderna. Vi vill fortsätta att vara nytänkande och utveckla en grön transportinfrastruktur. Digital infrastruktur och transportinfrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi, ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning. Vi ser bland annat behov av bredbandsutbyggnad i länet, förbättrad tillgång till kollektivtrafik, eller hållbara transportlösningar för såväl tunga och långväga transporter som för passagerartrafik.

Vi vill främja lösningar som till exempel innebär rena och miljövänliga tekniker eller industriprocesser, som gör industrier mer hållbara eller som skapar effektivare resursanvändning för verksamheter. Verksamheter ska ha motståndskraftig infrastruktur, en säker och trivsam arbetsmiljö, och ska säkerställa att den lokala miljön inte tar skada.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Utvecklar miljövänlig teknik inom en specifik industri/bransch
• Utvecklar mer hållbara lösningar till industriprocesser, eller på andra sätt bidrar till hållbar industri, forskning och teknik
• Bidrar till effektiv och jämlik användning av resurser
• Bidrar till att fler invånare i länet får tillgång till bredband
• Bidrar till att utöka kollektivtrafik
• Bidrar till smartare transportlösningar för tunga och långväga transporter i länet
• På andra sätt bidrar till en stabil och fungerande infrastruktur

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Nyttjande av industriprocesser som ger upphov till stor miljöpåverkan eller som på andra vis inte kan bedömas som hållbara
• Försvårar möjlighet för regionens invånare att få tillgång till bredband
• Försämrar hållbara transportmöjligheter
• Att resurser fördelas ojämlikt

Direkta målkonflikter

• Framsteg i mål 9 har en starkt begränsande påverkan på framsteg i mål 15

Delmål, mål 9:

9.1 SKAPA HÅLLBARA, MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH INKLUDERANDE INFRASTRUKTURER

Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla.

9.2 FRÄMJA INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR INDUSTRIALISERING

Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna.

9.3 UNDERLÄTTA TILLGÅNGEN TILL FINANSIELLA TJÄNSTER OCH MARKNADER

Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader.

9.4 UPPGRADERA ALL INDUSTRI OCH INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

9.5 ÖKA FORSKNINGSINSATSER OCH TEKNISK KAPACITET INOM INDUSTRISEKTORN

Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.

Mål 10: Minskad ojämlikhet

Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Globala målens ledord är Leave No One Behind och mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Även om många länder har haft en positiv ekonomisk utveckling med minskad fattigdom under de senaste decennierna, så har klyftorna ökat både inom och mellan länder. Jämlikhet minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.

Mål 10 i region Jämtland Härjedalen

Jämtland Härjedalen ska vara ett tolerant samhälle som är jämställt, jämlikt, mångkulturellt och sammanhållande. Vi ska uppleva jämställda levnadsvillkor oavsett var vi bor i länet och påverkbara hälsoklyftor ska inte finnas.

Alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Detta kan till exempel omfatta att stötta integrationen genom att ordna aktiviteter som för samman människor från olika grupper i samhället. Det kan också handla om att öka kunskapen om samiska förhållanden, historia, och rättigheter i samhället eller bland beslutsfattare.

Det är även viktigt att ni som företagare/projektägare arbetar med jämlikhet och inkludering på arbetsplatsen, genom att aktivt rekrytera från grupper som kan bedömas som marginaliserade, samt aktivt arbeta med inkludering på arbetsplatsen.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Ökar kunskaper om utsatta grupper och deras situation
• Ökar kunskaper om olika kulturer och religioner
• Motverkar alla former av diskriminering
• Ordnar aktiviteter där människor från olika grupper möts och samverkar
• Stöttar flyktingar och migranter
• Drivs av, eller anställer, personer ifrån utsatta grupper, eller på annat sätt aktivt arbetar med jämlikhetsfrågor internt i företaget.

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Risk för (fortsatt) ensidigt främjande av priviligierade grupper i samhället, dvs. upprätthålla icke-inkluderande maktordningar

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 10:

10.1 MINSKA INKOMSTKLYFTORNA

Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst.

10.2 FRÄMJA SOCIAL, EKONOMISK OCH POLITISK INKLUDERING

Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

10.3 SÄKERSTÄLL LIKA RÄTTIGHETER FÖR ALLA OCH UTROTA DISKRIMINERING

Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende.

10.4 ANTA SKATTE- OCH SOCIALSKYDDSPOLITIK SOM FRÄMJAR JÄMLIKHET

Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet.

10.5 FÖRBÄTTRA REGLERINGEN AV GLOBALA FINANSMARKNADER OCH INSTITUT

Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.

10.6 STÄRK UTVECKLINGSLÄNDERS REPRESENTATION I FINANSIELLA INSTITUTIONER

Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima.

10.7 FRÄMJA ANSVARSFULL OCH SÄKER MIGRATION

Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.

Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem.

Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver bland annat institutionell kapacitet, och ny teknik. Hållbar stadsutveckling kräver samarbete mellan sektorer och styrning på flera nivåer samtidigt (nationell, regional, kommunal och lokal nivå) inklusive utvecklade former för dialog med medborgare och näringsliv. Hållbar stadsutveckling bör särskilt ta hänsyn till kvinnors och flickors behov av infrastruktur och sanitet. Hänsyn bör också tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.

Mål 11 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen ska vi ha en miljö som är både nytänkande och hållbar att leva, verka och utvecklas i. Gränsen mellan landsbygd och stad är borta, det finns i stället en ömsesidig samverkan mellan landsbygder, tätorter samt städer. Samiska behov och intressen ska beaktas i samhällsplaneringsprocesser.

Det jämtländska kulturarvet och kulturmiljöerna är en motor för samhällsutveckling och skapar identitet och samhörighet. Samiska kulturarv är underrepresenterade vad gäller skydd. Kulturmiljöer behöver skyddas i högre grad från förstörelse vid exploatering av naturens resurser. Bristen på resurser till dokumentation av forn- och kulturlämningar ger effekten att kunskap och historien om den samiska kulturen förloras oåterkalleligt.

Vi ska ha ett sammanhängande transportsystem för förflyttning av varor och personer som ger fortsatta utvecklingsmöjligheter för olika platser och näringar i länet. Detta är oerhört viktigt för oss som bor och verkar här, men även för den som vill besöka oss. Vi vill se minskade utsläpp (minst) inom transportsektorn under perioden 2010–2030, vilket kan uppnås genom ändrade resvanor, en omställning till 100 procent förnybara drivmedel, elektrifiering av fordonsflottan, en välfungerande laddinfrastruktur, kollektiv arbets- och studiependling, gröna transportinfrastrukturella insatser som ökad järnvägskapacitet, kort- och långväga godstransporter och tillgänglighet till tåg, och utbyggnad av gång- och cykelstråk. Vi vill även skapa en ökad tillgång på infrastruktur och hållbara förnybara drivmedel.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Bidrar till transportsektorns gröna omställning
• Säkerställer tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster
• Skapar lösningar för till exempel samåkning i länet
• Skapar bättre tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla.
• Skyddar natur- och kulturarv i länet
• Tillgängliganpassar delar av samhället där detta tidigare inte gjorts
• Skapar områden för sport och rekreation för ett starkare och hälsosammare samhälle
• Bygger eller tillgängliggör bostäder till överkomliga priser
• Skapar förutsättning för effektiv avfallshantering

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Samhällsplanering som innebär en ökad segregering
• Samhällsplanering som innebär minskad tillgänglighet
• Borttagande av sport och rekreationsområden
• Generering av stora mängder avfall som inte omhändertas på ett ansvarsfullt vis
• Tunga transporter som drivs på fossila bränslen
• Skada på natur- och kulturarv

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 11:

11.1 SÄKRA BOSTÄDER TILL ÖVERKOMLIG KOSTNAD

Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.

11.2 TILLGÄNGLIGGÖR HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM FÖR ALLA

Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING

Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.

11.4 SKYDDA VÄRLDENS KULTUR- OCH NATURARV

Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

11.5 MILDRA DE NEGATIVA EFFEKTERNA AV NATURKATASTROFER

Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN

Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

11.7 SKAPA SÄKRA OCH INKLUDERANDE GRÖNOMRÅDEN FÖR ALLA

Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är därför även en förutsättning för att ställa om till en grön ekonomi och för en hållbar utveckling. Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga som kompletterar andra mål.

Mål 12 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen arbetar vi aktivt med samhällsomställning. Vi ska dela och tänka cirkulärt genom att ta del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar våra kommande generationers framtid. Allt vi producerar och tillverkar ska återföras in i systemen för att tas tillvara på och få nytt liv. Vi ska skapa förutsättningar för fler företag att producera cirkulärt. Vi ska särskilt beakta samiska behov och intressen i samband med prioriteringar för hur marker och resurser ska nyttjas och förvaltas.

I region Jämtland Härjedalen behöver vi bli bättre på att hantera hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling. Vi ska säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling.

Vad är cirkularitet? Cirkularitet innebär att en vara får nytt liv efter att det nyttjats enligt sitt första användningsområde, eller att materialet återvinns och på nytt blir råvara till nya produkter.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Etablerar cirkulära affärsmodeller och resursflöden
• Uppmuntrar hållbara livsstilar i harmoni med naturen, till exempel utifrån samiska värderingar och levnadssätt
• Bidrar till en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
• Bidrar till second hand-marknaden
• Minskar matsvinn
• Ökar tillgång/efterfrågan på miljömärkta produkter
• Erbjuder lösningar som minskar plastanvändningen i samhället
• Utvecklar metoder för hållbar upphandling
• Utvecklar och implementerar verktyg för en hållbar turism

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Aktiviteter som upprätthåller system med linjära affärsmodeller och resursflöden
• Ineffektiv användning av resurser
• Produkter som leder till hög plastanvändning
• 
  

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 12:

12.1 IMPLEMENTERA DET TIOÅRIGA RAMVERKET FÖR HÅLLBARA KONSUMTIONS- OCH PRODUKTIONSMÖNSTER
Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.

12.2 HÅLLBAR FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV NATURRESURSER
Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

12.3 HALVERA MATSVINNET I VÄRLDEN
Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

12.4 ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL
Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT
Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

12.6 UPPMUNTRA FÖRETAG ATT TILLÄMPA HÅLLBARA METODER OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

12.7 FRÄMJA HÅLLBARA METODER FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING
Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.

12.8 ÖKA ALLMÄNHETENS KUNSKAP OM HÅLLBARA LIVSSTILAR
Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Den 12 december 2015 i Paris togs ett historiskt beslut av världens ledare om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader med sikte på 1,5 grader. Alla världens länder ska agera mot detta gemensamma mål genom att ta fram och genomföra klimatplaner som sammantaget leder till målet.

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.

Effekterna är redan nu synliga och kommer att bli katastrofala såvida vi inte agerar nu. Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi.

Mål 13 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen ska vi arbeta proaktivt inom miljö- och klimatarbete och leva inom ramarna för den koldioxidbudget som vi har. Vi ska anpassa våra näringar utifrån det förändrade klimatet som är och som väntar.

Jämtlands län har arbetat mot målbilden fossilbränslefritt 2030 under många år. Målbilden innebär ett län där fossila bränslen inte längre används. Det är ett ambitiöst mål som kräver ändrade resvanor, en omställning till 100 procent förnybara drivmedel, och elektrifiering av fordonsflottan. Målet är högre ställt än det nationella målet: 70 procent minskade utsläpp inom transportsektorn under perioden 2010–2030.

Jämtlands län har även ett mål om minst 10 procent minskade utsläpp av växthusgaser varje år under perioden 2020–2030. Målet understryker att utsläppen av antropogena växthusgaser måste minska varje år. Målet gäller oavsett om utsläppen räknas som territoriella (alla utsläpp inom länsgränsen) eller som konsumtionsbaserade (alla utsläpp som orsakas av svensk konsumtion, oavsett när och var i produktionsprocessen som utsläppen sker). Målet kopplar till det globala 1,5-gradersmålet och de nationella målen Nettonollutsläpp år 2045 och 70 procent minskade utsläpp inom transportsektorn år 2010–2030.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Ökar medvetenhet om klimatförändringar och dess effekter.
• Erbjuder lösningar till marknaden som innebär minskade koldioxidutsläpp per invånare, t.ex. miljöbilar, fossiloberoende personbilar eller alternativa lösningar till transport med bil
• Har kartlagt var i verksamheten/projektet (inklusive i leveranskedjor) som koldioxidutsläpp är störst och har tydliga strategier för hur man avser att minska dessa för att vara i linje med 1,5-gradersmålet (eventuellt grundläggande ansvar för vissa verksamheter)
• Bidrar med lösningar för att skapa motståndskraft mot och anpassning till klimatrelaterade faror
• Ökar den samiska motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Att projektet/företaget leder till höga koldioxidutsläpp som inte är i linje med regionens målsättningar inom området

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 13:

13.1 STÄRK MOTSTÅNDSKRAFTEN MOT OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGAN TILL KLIMATRELATERADE KATASTROFER

Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

13.2 INTEGRERA ÅTGÄRDER MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR I POLITIK OCH PLANERING

Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

13.3 ÖKA KUNSKAP OCH KAPACITET FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Mål 14: Hav och marina resurser

Världens hav – deras temperatur, kemi, strömmar och liv – driver globala system som gör jorden beboelig för mänskligheten. Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.

Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Visste du till exempel att åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år? Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem.

SDG 14 genomförs i svenska havsområden genom arbetet med miljökvalitetsmålen “Hav i balans samt levande kust och skärgård” samt “Ingen övergödning”. Övergödning uppstår när tillförseln av näringsämnen till naturen blir alltför stor. Källor till övergödningen är till exempel gödsel från jordbruket eller utsläpp av avloppsvatten. Detta påverkar såväl hav som sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten negativt.

Vidare måste effekterna av klimatförändringarna och havsförsurningen minimeras. Måluppfyllelse innebär bland annat att nå god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet och god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet, samt gynnsam bevarandestatus för arter och livsmiljöer.

Mål 14 i region Jämtland Härjedalen

Inom region Jämtland Härjedalen är giftfri miljö ett av sju prioriterade miljömål i Länsstyrelsens åtgärdsprogram, där en av de uttalade utmaningarna är att minska antalet förorenade områden. Andra utmaningar och åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet rör exempelvis miljögifter. Då handlar det bland annat om att få mer kunskap om förekomst av miljögifter, minska exponeringen hos människor och minska utsläppen till i synnerhet sjöar och vattendrag.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Erbjuder lösningar för att minska spridning av miljögifter
• Erbjuder lösningar som minskar risken för- eller på annat vis adresserar problem med övergödning

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Att projektet/företaget bidrar till föroreningar
• Att projektet/företaget riskerar att bidra till övergödning

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 14:

14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN

Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

14.2 SKYDDA OCH ÅTERSTÄLL EKOSYSTEM

Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

14.3 MINSKA HAVSFÖRSURNINGEN

Minimera och åtgärda havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer.

14.4 FRÄMJA HÅLLBART FISKE

Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

14.5 BEVARA KUST- OCH HAVSOMRÅDEN

Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

14.6 AVSKAFFA SUBVENTIONER SOM BIDRAR TILL ÖVERFISKE

Senast 2020 förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner, med erkännande av att en ändamålsenlig och effektiv särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör vara en integrerad del av förhandlingarna om fiskesubventioner i Världshandelsorganisationen.

14.7 ÖKA DEN EKONOMISKA NYTTAN AV HÅLLBAR HANTERING AV MARINA RESURSER

Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser, bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, vattenbruk och turism.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. Visste du exempelvis att populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år? Vi är alla en del av jordens ekosystem och spelar alla en viktig roll för att bevara livsmiljöer som säkerställer överlevnad av växt- och djurarter på land.

Biologisk mångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår nuvarande och framtida välfärd vilar på denna grund, såsom framhålls i konventionen om biologisk mångfald. Naturresurser och ekosystemtjänster påverkas även negativt av klimatförändringar. Hållbar användning av skogsresurser inklusive minskning av avskogningen bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning. Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler, läkemedel och förnyelsebara råmaterial utan att undergräva biologisk mångfald och genom att hållbart nyttja ekosystemtjänster och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser är därför viktiga utmaningar.

Mål 15 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen ska den regionala utvecklingen ske inom de ramar som ekosystem och den biologiska mångfalden sätter och bidra till att förverkliga FN:s globala hållbarhetsmål.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över
2 000 arter riskerar att försvinna. Sverige har skyddsvärda skogar i hela landet. Sveriges sammanhängande fjällnära skogar har mycket höga naturvärden och i ett EU-perspektiv unika värden, med stor betydelse för biologisk mångfald och andra värdefulla ekosystemtjänster. De stora skogstillgångarna gör att skogsbruket är viktig för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Jämtlands län och bidrar till förädlingsvärden och exportnetto för skogsbaserade industrier. Här finns en stark entreprenörskultur och träförädlande företag bland annat i form av sågverk, hyvlerier, pelletstillverkning och trähusfabrikanter. Många skogsentreprenadsföretag, förädlingsföretag ger arbetstillfällen som är lokaliserade runt om i Jämtland Härjedalen och skapar förädlingsvärden både inom- och utomläns. En aktivt brukad skog bidrar som kolsänka till våra miljömål, till bevarandet av biologisk mångfald samt till minskad klimatpåverkan.

Vi ska värna renskötseln och samisk markanvändning och höja kunskapen om rennäringen och den samiska kulturen och dess betydelse för landskapet, för storsamhällets mångfald och för biologisk mångfald. Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Arbetar med hållbart brukande av skogar, att minska avskogning, att återställa utarmade skogar och öka nybeskogning och återbeskogning
• Bevarar bergsekosystem
• Bevarar naturliga livsmiljöer och/eller hejdar förlusten av biologisk mångfald, till exempel genom att förebygga utrotning av hotade arter
• Ökar efterfrågan/utbud av certifierade och ekologiska produkter
• Bevarar utrotningshotade arter

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• All typ av påverkan på biologisk mångfald genom utsläpp, markanvändning, buller, etc.

Direkta målkonflikter

• Framsteg i mål 15 har en begränsande påverkan på framsteg i mål 7

Delmål, mål 15:

15.1 BEVARA, RESTAURERA OCH SÄKERSTÄLL HÅLLBART NYTTJANDE AV EKOSYSTEM PÅ LAND OCH I SÖTVATTEN

Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser.

15.2 FRÄMJA HÅLLBART SKOGSBRUK, STOPPA AVSKOGNINGEN OCH ÅTERSTÄLL UTARMADE SKOGAR

Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.

15.3 STOPPA ÖKENSPRIDNING OCH ÅTERSTÄLL FÖRSTÖRD MARK

Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark

15.4 BEVARA BERGSEKOSYSTEM

Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling.

15.5 SKYDDA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH NATURLIGA LIVSMILJÖER

Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter.

15.6 FRÄMJA TILLTRÄDE TILL OCH RÄTTVIS VINSTDELNING AV GENETISKA RESURSER

Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal.

15.7 STOPPA TJUVJAKT OCH ILLEGAL HANDEL MED SKYDDADE ARTER

Vidta omedelbara åtgärder för att stoppa tjuvjakt på och handel med skyddade djur- och växtarter och inrikta åtgärderna på både utbudet av och efterfrågan på olagliga produkter från vilda djur och växter.

15.8 FÖRHINDRA INVASIVA FRÄMMANDE ARTER I LAND- OCH VATTENEKOSYSTEM

Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan på land- och vattenekosystem samt kontrollera eller utrota prioriterade arter.

15.9 INTEGRERA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD I NATIONELL OCH LOKAL FÖRVALTNING

Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. God samhällsstyrning och rättsstatens principer är grundläggande mål och medel för utveckling.

Mål 16 i region Jämtland Härjedalen

I region Jämtland Härjedalen vill vi ha en aktiv dialog och förankring mellan oss medborgare och samhällets olika aktörer. De som bor här ska känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen och få möjlighet att påverka i frågor som berör dem, vilket stärker demokratin. Detta ligger till grund för vårt samhällssystem, där tillit och förtroende mellan samhällsnivåer är framgångsfaktorer. Vi ska leva i ett tolerant samhälle, som är jämställt, jämlikt, mångkulturellt och sammanhållande. Det samiska samhället ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, Saepmi är en viktig del av samhällsutvecklingen i regionen.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Främjar fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling och se till att alla har tillgång till rättvisa
• Minskar former av våld, övergrepp och utnyttjande i samhället
• Minskar risker för korruption och mutor
• Effektiviserar institutioners arbete

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Höga risker för mutor och korruption
• Höga risker för förekomst av konflikter i samhället som en effekt av projektets/företagets verksamhet

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål 16: fredliga och inkluderande samhällen

16.1 MINSKA VÅLDET I VÄRLDEN

Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt.

16.2 SKYDDA BARN MOT ÖVERGREPP, UTNYTTJANDE, MÄNNISKOHANDEL OCH VÅLD

Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.

16.3 FRÄMJA RÄTTSSÄKERHET OCH SÄKERSTÄLL TILLGÅNG TILL RÄTTVISA

Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla.

16.4 BEKÄMPA ORGANISERAD BROTTSLIGHET OCH OLAGLIGA FINANS- OCH VAPENFLÖDEN

Till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet.

16.5 BEKÄMPA KORRUPTION OCH MUTOR

Väsentligt minska alla former av korruption och mutor.

16.6 BYGG EFFEKTIVA, TILLFÖRLITLIGA OCH TRANSPARENTA INSTITUTIONER

Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer

16.7 SÄKERSTÄLL ETT LYHÖRT, INKLUDERANDE OCH REPRESENTATIVT BESLUTSFATTANDE

Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer.

16.8 STÄRK UTVECKLINGSLÄNDERS ROLL I DEN GLOBALA STYRNINGEN

Utvidga och stärka utvecklingsländernas deltagande i institutionerna för global styrning.

16.9 SÄKERSTÄLL JURIDISK IDENTITET FÖR ALLA

Senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering.

16.10 SÄKERSTÄLLA ALLMÄN TILLGÅNG TILL INFORMATION OCH SKYDDA DE GRUNDLÄGGANDE FRIHETERNA

Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Världen är idag mer sammankopplad än någonsin tidigare och Globala målen kan bara förverkligas genom globalt partnerskap och samarbete. Genomförandet av målen kräver global solidaritet, kapacitetsutveckling och mobilisering av ekonomiska resurser för att säkerställa att inget land eller någon grupp lämnas utanför i utvecklingen.

Vilken påverkan har projektet/företaget på målet?

Ett positivt bidrag till målet kan till exempel betyda att projektet/företaget:

• Samarbetar med till exempel ideella organisationer för att se hur man tillsammans kan uppnå lokala framsteg för att uppnå Globala målen.
• Söker partnerskap och skapar samarbeten som främjar hållbar utveckling, minskad ojämlikhet och/eller som bekämpar klimatförändringarna.

En negativ påverkan på målet kan till exempel omfatta:

• Projekt/företag som missgynnar rättvis handel

Direkta målkonflikter

• Inga direkta målkonflikter

Delmål, mål 17:

17.1 ÖKA INHEMSK KAPACITET FÖR SKATTE- OCH ANDRA INTÄKTER

Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter.

17.2 IMPLEMENTERA ALLA ÅTAGANDEN FÖR UTVECKLINGSBISTÅND

De utvecklade länderna ska fullt ut fullfölja sina åtaganden i fråga om offentligt utvecklingsbistånd, inklusive många utvecklade länders åtagande att nå målet att ge 0,7 procent av BNI till utvecklingsländer och 0,15–0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. De länder som ger offentligt utvecklingsbistånd uppmanas att överväga att fastställa ett mål om att ge minst 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna.

17.3 MOBILISERA FINANSIELLA RESURSER TILL UTVECKLINGSLÄNDER

Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor.

17.4 BISTÅ UTVECKLINGSLÄNDER MED ATT UPPNÅ HÅLLBAR SKULDSÄTTNING

Bistå utvecklingsländerna att uppnå en långsiktigt hållbar skuldsättning genom en samordnad politik som syftar till att, när så är lämpligt, främja skuldfinansiering, skuldlättnad och skuldomstrukturering samt åtgärda kraftigt skuldtyngda fattiga länders utlandsskuld för att minska skuldbördan.

17.5 INVESTERA I DE MINST UTVECKLADE LÄNDERNA

Anta och genomföra investeringsfrämjande regleringar för de minst utvecklade länderna.

17.6 SAMARBETA OCH DELA KUNSKAP KRING VETENSKAP, TEKNIK OCH INNOVATION

Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande.

17.7 FRÄMJA HÅLLBAR TEKNOLOGI I UTVECKLINGSLÄNDER

Främja utveckling, överföring och spridning av miljövänlig teknik till utvecklingsländerna på gynnsamma villkor, inklusive koncessions- och förmånsvillkor, på villkor som överenskommits mellan parterna.

17.8 STÄRKA DEN VETENSKAPLIGA, TEKNISKA OCH INNOVATIVA KAPACITETEN FÖR DE MINST UTVECKLADE LÄNDERNA

Senast 2017 fullt ut operationaliserat teknikbanken och mekanismen för kapacitetsuppbyggnad inom vetenskap, teknik och innovation för de minst utvecklade länderna samt öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik.

17.9 ÖKA KAPACITETEN FÖR IMPLEMENTERING AV GLOBALA MÅLEN I UTVECKLINGSLÄNDER

Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete.

17.10 FRÄMJA ETT MULTILATERALT HANDELSSYSTEM INOM RAMEN FÖR VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN

Främja ett universellt, regelbaserat, öppet, icke-diskriminerande och rättvist multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen, inklusive genom att slutföra förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha.

17.11 ÖKA UTVECKLINGSLÄNDERS EXPORT

Avsevärt öka utvecklingsländernas export, i synnerhet i syfte att fördubbla de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten till 2020.

17.12 AVVECKLA HANDELSHINDER FÖR DE MINST UTVECKLADE LÄNDERNA

Se till att alla de minst utvecklade länderna inom fastställda tidsramar bereds varaktigt tull- och kvotfritt marknadstillträde, i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens beslut, inklusive genom att säkerställa att preferentiella ursprungsregler som gäller för import från de minst utvecklade länderna är genomblickbara och enkla, samt bidra till att underlätta marknadstillträde.

17.13 ÖKA DEN MAKROEKONOMISKA STABILITETEN I VÄRLDEN

Öka den makroekonomiska stabiliteten i världen, bland annat genom politisk samordning och samstämmig politik

17.14 STÄRK POLITISK SAMSTÄMMIGHET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

17.15 RESPEKTERA NATIONELLT LEDARSKAP FÖR GENOMFÖRANDE AV POLITIK FÖR ATT UPPNÅ GLOBALA MÅLEN

Respektera varje lands politiska handlingsutrymme och ledarskap att fastställa och genomföra politik för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling.

17.16 STÄRK DET GLOBALA PARTNERSKAPET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

17.17 UPPMUNTRA EFFEKTIVA PARTNERSKAP

Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

17.18 STÖD INSAMLING OCH SPRIDNING AV TILLFÖRLITLIGA DATA

Till 2020 öka stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna, inklusive de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling, för att avsevärt öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter inkomst, kön, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, funktionsnedsättning, geografisk plats och andra nationellt relevanta aspekter.

17.19 UTVECKLA NYA SÄTT ATT MÄTA FRAMSTEG

Till 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna.