Mindfulness

Det är bra att ibland släppa taget om tankar som skapar oro, bekymmer och missnöje. Hjärnan har svårt att skilja på det som är verkligt och det som är påhittat. Därför gör den inte skillnad mellan det du tänker och det du upplever i verkligheten. Det innebär att om du tänker tankar som gör att du blir orolig eller stressad, så reagerar kroppen som om det verkligen vore så.

Genom att uppmärksamma tankar - som just tankar och inte fakta - är det lättare att få ett avstånd till dem. Då kan till exempel oroande och negativa tankar få finnas där utan att du styrs lika mycket av dem.

En viktig del i mindfulness är att utveckla en mer accepterande hållning mot oss själva och andra.

Mindfulness handlar inte om att vi ska uppnå något speciellt tillstånd, utan snarare att ta emot och förhålla oss till ofrånkomliga otillräckligheter som vi finner - såväl i oss själva som i vår omvärld - med varsamhet och en god vilja. Vi lär oss att hålla våra inre reaktioner, ett ögonblick i taget, med utrymme och medkännande medvetenhet, istället för att döma eller kämpa emot det vi upplever.

Självmedkänsla handlar om att hitta ett icke-dömande och accepterande förhållningssätt till oss själva. Det hjälper oss att hantera livet i motgång och att ge dig själv tröst när livet är svårt, i stället för att nedvärdera och kritisera dig själv för att du inte uppfyller dina förväntningar. Självmedkänsla kan göra det lättare att hantera självkritik, och att hitta vägar till att uppmuntra och stötta dig själv på ett konstruktivt sätt. Att du ser mer vänligt och ömsint på dig själv - eller i alla fall skapar en neutral självbild - har stor betydelse för att du ska må bra. Om du övar dig i att behandla dig själv med vänlighet och respekt, blir du bättre rustad till att stå upp för dina egna värderingar och behov, och att genomföra viktiga förändringar i ditt liv.

Metoden för mindfulness är enkel, men kräver regelbunden övning för att ge bästa resultat. Det är mer effektfullt att öva 3 minuter varje dag än att öva 45 minuter en gång i veckan.

Du kan öva på medveten närvaro genom att lyssna på mindfulnessövningar, eller genom att bara stanna upp och uppleva din andning eller din omgivning genom dina sinnen. Prova gärna just nu och tillåt dig att uppleva några vardagliga saker:

• Kan du uppleva dina fötter? Kanske kan du känna dina fotsulor mot golvet?

• Kan du höra ljuden som finns runt omkring dig just nu?

• Vilka färger eller former ser du runt omkring dig om du lyfter blicken bort från skärmen?

Mindfulness innebär inte bara skön avslappning, det kan också vara svårt och jobbigt. När du stannar upp och är närvarande i stunden kan du möta både positiva och negativa tankar och känslor. Obehagliga känslor och minnen kan bli mer tydliga. Det är inte farligt i sig, men det är viktigt att du får stöd och guidning i din övning och att du vågar tala om för din behandlare om något inte känns bra. Självklart är det också viktigt att din behandlare har en gedigen kunskap gällande mindfulnessträning och har legitimerad utbildning för just din problematik/ditt sjukdomstillstånd.

Mindfulness används idag inom sjukvården för att öka förmågan att hantera stress, smärta sömnproblem, ångest och depression. På senare tid har undersökningar gjorts inom fler områden där mindfulness kan vara till hjälp. Olika typer mindfulnessträning har visat sig ha en effekt på upplevd smärta och psykologiskt välbefinnande hos patienter med långvarig smärtproblematik. Metoden har även visat sig vara till hjälp, inom ramen för olika evidensbaserade behandlingsprogram, t.ex. gällande depression, drogberoende och ätstörningar.

Hjärnan påverkas av det vi uppmärksammar. Försök att lägga märke till saker som du mår bra av, till exempel en människas leende, skönt väder, en vänlig gest, eller varmvattnet mot kroppen när du tar en dusch. Då lär sig hjärnan att lättare fånga upp liknande information i framtiden. Efterhand kan du få lättare att hitta sådant som ger glädje och tillfredsställelse i livet och bereda plats för mer positiva upplevelser i ditt liv.