Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Tjänsten Stöd och behandling på 1177.se – en resurs för dig som vårdpersonal

En av 1177:s tjänster heter Stöd och behandling. Där kan du som vårdpersonal dela stöd- eller behandlingsprogram med dina patienter. Den regionala förvaltningen för 1177 e-tjänster kan hjälpa dig att hitta passande program för din verksamhet. Här kan du också läsa om tre verksamheter som använder program i arbetsvardagen.

Marike Grinde och Sandra Cedervall på 1177 e-tjänster

Det finns i dagsläget omkring 50 stöd-och behandlingsprogram som vårdverksamheter i Jämtland Härjedalen använder sig av. Några exempel på program är: Leva med autism, Stöd till bättre matvanor, Min vårdplan cancer, Hörselvård för dig, PLUS- stöd för psykisk hälsa, Små barn stora känslor och IKBT-program.

Det finns en regional förvaltning för 1177 e-tjänster och det är dit du vänder dig om du vill veta mer om programmen.

– Vi kan hjälpa till med att se om befintliga program kan vara aktuella, men vi kan också hjälpa till att söka fram program som kan passa verksamheten, säger Marike Grinde, förvaltningsledare 1177 e-tjänster och fortsätter;

– Vi har tillgång till en nationell innehållskatalog där vi ser hela Sveriges utbud. Ofta kan vi få tillgång till andra regioners program genom att teckna nyttjanderättsavtal.

Det finns också program från privata aktörer som regionen har upphandlat, samt kostnadsfria program som tagits fram av Regionala Cancercentrum i samverkan (RCC).

– De flesta av programmen får användas av alla verksamheter, säger Marike.

Marike Grinde, förvaltningsledare 1177 e-tjänster

Marike Grinde, förvaltningsledare 1177 e-tjänster.

Programmen är olika utformade

– Det varierar hur långa programmen är och om de används fristående eller som ett komplement till annan behandling. Det är också olika vad programmen innehåller. Det kan vara exempelvis att patienten ska läsa texter, svara på frågor, titta på filmklipp eller lyssna på ljudfiler, säger Sandra Cedervall, Objektspecialist 1177 e-tjänster.

För att veta om programmet kommer att fungera behöver verksamheterna först testa program innan de köps in.

– Man kan kolla igenom och testa programmen i en särskild testmiljö innan man bestämmer sig, säger Sandra Cedervall och fortsätter;

– Viktigt att tänka på är att programmen behöver fungera med verksamhetens rutiner och arbetssätt och att man även tänker på att det behöver finnas rutin för hur pågående program ska hanteras om behandlaren slutar eller blir sjuk.

Sandra Cedervall, objektspecialist 1177 e-tjänster

Sandra Cedervall, objektspecialist 1177 e-tjänster.

Mer information om tjänsten Stöd och behandling finns på vårdgivarwebben

På sidan 1177 Stöd och behandling på Vårdgivarwebben hittar du information om vilka program som finns i regionen, hur processen att köpa in ett program går till, vilket ansvar verksamheten har och kontaktuppgifter till regionala förvaltningen för 1177 e-tjänster.

Tre verksamheter berättar om hur de använder Stöd- och behandlingsprogrammen

Artrosskolan

Lugnviks hälsocentral använder behandlingsprogrammet Artrosskolan.

– Det är ett program för patienter med ledbesvär, till exempel i händer, höfter eller knän. I artrosskolan får patienterna information om vad artros är, riskfaktorer, tillgänglig behandling och råd om egenvård, säger Annelie Olsson, sjukgymnast vid Lugnviks hälsocentral och fortbildningssamordnare för primärvårdens fysioterapeuter.

För att starta Artrosskolan behövs först ett fysiskt möte med patienten för att ställa diagnos eller utesluta andra orsaker till besvären.

– Därefter erbjuder vi artrosskolan, antingen fysiskt eller digitalt beroende på vad som passar patienten bäst. Väldigt många väljer digitalt. Vi har totalt haft närmare 2000 patienter som valt digital artrosskola, Säger Annelie Olsson.

Innehållet i artrosskolan följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för grundbehandling av artros.

– Deltagarna får lära sig att aktivitet är bra för leden och att en viss smärta under träning inte är farlig, avslutar Annelie Olsson.

 Anneli Olsson, sjukgymnast vid Lugnviks hälsocentral och fortbildningssamordnare för primärvårdens fysioterapeuter.

Anneli Olsson, sjukgymnast vid Lugnviks hälsocentral och fortbildningssamordnare för primärvårdens fysioterapeuter.

Internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi – iKBT

Zätagränds hälsocentral använder ett flertal program inom Internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi, iKBT.

– Jag använder dagligen iKBT-programmen i Stöd och behandling. De program vi använder är internethjälpen för: Att skapa bättre sömn, Stresshantering, Nedstämdhet och depression, Oro samt för Ångestproblematik, säger Annakarin Blomdahl, psykolog och samordnare för iKBT inom primärvården.

En fördel med digitala behandlingsprogram är att patienten kan utföra övningar på egen hand men ändå ha kontinuerlig kontakt och återkoppling med behandlaren.

– Om jag till exempel ska hjälpa en patient med social ångest, planerar vi in övningar där patienten gradvis får utmana sig i de sociala situationer som patienten upplever som obehagliga, till exempel att delta under ett jobbmöte. Patienten genomför övningen på egen hand och får sedan återkoppling och stöd av mig via behandlingsplattformen. Genom behandlingsprogrammet och kontakten kan patienten gradvis närma sig sina mål, bredda sitt livsutrymme och därmed må bättre, säger Annakarin Blomdahl.

En annan fördel med att behandlingsprogrammen är digitala är att patienten enklare kan skapa tid för delarna i behandlingen i det vardagliga livspusslet.

– Det känns toppen att kunna erbjuda ett digitalt och evidensbaserat alternativ som passar in i många patienters liv. Till exempel för de som har ett jobb som är svårt att komma ifrån, som har småbarn eller som bor långt ifrån sin hälsocentral. De kan då i stället göra sin behandling hemifrån vid tider där det passar dem bäst, säger Annakarin Blomdahl.

AnnaKarin Blomdahl, psykolog och samordnare för iKBT inom primärvården.

AnnaKarin Blomdahl, psykolog och samordnare för iKBT inom primärvården.

Råd om tandborstning för barn och egenvård vid muntorrhet

Folktandvården använder sig av tre stödprogram.

– Vi har börjat använda Råd om tandborstning för barn 0–5 år, Råd om tandborstning för barn 6–12 år och Egenvård vid muntorrhet, säger Frida Andersson, tandhygienist och verksamhetsutvecklare inom folktandvården.

Alla tre program är öppna. Det betyder att invånare kan komma åt dem i inloggat läge utan att ha fått dem tilldelade under en pågående behandling, men folktandvården kan också dela ut dem till patienter som har behov och vill delta.

– Vi vet att etablera goda tandborstvanor tidigt i livet är en av de viktigaste investeringarna för barnets framtida munhälsa och när det gäller muntorrhet så vet vi att tidiga förebyggande åtgärder förhindrar karies eller infektioner som kan orsaka stora besvär, säger Frida Andersson och fortsätter;

– Vi hoppas att Stöd och behandling kommer att vara ett verktyg för att kunna nå ut med information och stöd till fler personer än tidigare.

Sidinformation

Publicerad:
22 maj, 2026
Senast uppdaterad:
22 maj, 2026