Lumbal spinal stenos

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Smärta – långvarig, hos vuxna

Om hälsotillståndet

Förekomst

Lumbal spinal stenos förekommer oftast hos personer över 50 år. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.

Orsaker

Spinal stenos är en förträngning i spinalkanalen, oftast till följd av degenerativa förändringar i diskar, facettleder och ligamentum flavum. Förändringarna orsakar en central eller lateral mekanisk påverkan på nervrötter.

Riskfaktorer

Diskbuktning
Tidigare ryggoperation
Medfödd, trång spinalkanal
Spondylolistes
Uttalad spondylos

Utredning

Symtom

Diffus ryggsmärta, delvis med utstrålning och ofta symtom i benen.
Bensmärta, främst vid stående eller gående, ofta förenad med domningar.
Gång förvärrar eller utlöser ofta claudicatio-liknande symtom.
Trötthetskänsla, svaghet och dålig styrsel av benen.
Framåtböjning och sittande minskar symtomen till benen, patienten kan ofta cykla långa sträckor.
Böjning bakåt (extension) utlöser eller accentuerar symtomen.
Urinträngningar kan förekomma.

Central stenos ger oftast bilaterala symtom, medan lateral stenos ger mer ensidiga, ischiasliknande symtom.

Lumbal spinal stenos kan framskrida och symtomen kan progrediera långsamt över flera år.

Anamnes

Tidigare cancersjukdom
Tidigare trauma
Genomgången ryggkirurgi
Strukturell deformitet i ryggraden
Hjärt- och kärlsjukdom

Röda flaggor

Följande symtom kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom):

nytillkommen svårighet att kontrollera tarm eller blåsa
nytillkommen nedsatt känsel på insidan av låren, ändtarmen eller könsorganen
plötsligt påkommen sexuell dysfunktion.

Status

Allmäntillstånd, gång, rörelsemönster
Ryggstatus – nedsatt extensionsförmåga, extension kan provocera smärtan, annars normalt status
Pulsar – nedsatt puls i ljumskar och distalt kan tyda på vaskulär orsak.
Höftleder – nedsatt rörlighet kan tyda på höftledssjukdom

Alarmerande statusfynd

Följande fynd kan tala för cauda equina-syndrom:

Påverkan på de sakrala nervsegmenten med sensoriskt ridbyxanestesi och motoriskt nedsatt till upphävd plantarflexion.
Nedsatt eller obefintlig sfinktertonus.
Nytillkommen inkontinens eller blåsretention.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån symtom och status, om dessa talar starkt för spinal stenos behövs ingen ytterligare utredning.
Akut bedömning av ortoped rekommenderas vid röda flaggor eller alarmerande statusfynd som kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom).

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg Hb, SR, CRP, leukocyter och urinsticka, samt eventuellt andra prover för att utesluta differentialdiagnoser.

Undersökningar

Bilddiagnostik

I de fall röntgen är aktuellt används MR. Tvärsnittsyta på durasäcken <75 mm² bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

Vaskulär claudicatio
Diskbråck
Spondylos
Höftledsartros
Neuropatier
Posttraumatiskt tillstånd
Postoperativt tillstånd efter ryggoperation
Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen utgörs av en kombination av egenvård, läkemedelsbehandling och tidigt omhändertagande av fysioterapeut utifrån patientens behov.
Informera patienten om att symtomen oftast är oförändrade över flera år.
För att uppnå en god följsamhet, visa empati, lyssna till patienten och skapa en gemensam uppfattning om behandlingsstrategi.
Vid långvarig smärta, gör en smärtanalys.
Vid fortsatt tydlig nervpåverkan kan kirurgi vara indicerad.

Egenvård

Ge patienten råd om att

fortsätta röra på sig
träna sittande, till exempel genom att cykla
eventuell rörelsesmärta efter träning är ofarlig, smärtan mildras när patienten sätter sig igen.