Ganglion är en godartad förändring som utgår från synovialvävnaden och innehåller ledvätska.

Ett ganglion på DIP-leder benämns mukös cysta.

Ganglion är vanligast bland unga vuxna kvinnor. Tillståndet förekommer dock i alla åldrar och utgör den vanligaste mjukdelsresistensen i handen.

Orsaken bakom ganglion är ofullständigt känd. Följande faktorer kan inverka:

• trauma
• överansträngning av led/sena
• artros.

Ett ganglion skiftar ofta i storlek över tid och kan försvinna spontant.

Vanliga besvär är:

Parestesier och pareser kan vara tecken på tryck på nervus ulnaris eller nervus medianus.

Ganglion förekommer ofta handrygg men även volart, på fingrar och fotrygg.

Typiska statusfynd är:

Diagnosen ganglion ställs oftast kliniskt. Vid behov komplettera utredningen med ultraljud. För att utesluta annan ledåkomma komplettera med röntgen.

Vid mukösa cystor och volara handledsganglier hos patienter i medelåldern och uppåt, misstänk artros.

Ultraljud respektive slätröntgen är standard i de fall bilddiagnostik är indicerat.

• andra mjukdelsresistenser (till exempel fibrom, aterom eller tumör)  
• carpal bossing (benpålagring över II-III metakarpalbenbasen) – hårdare konsistens och är mer distalt belägen 
• synovit utgående från led eller sena
• SL- ligamentskada (ruptur i ligament mellan skafoideum och lunatum).

Ge råd om vila. Informera patienten om att ganglion kan försvinna spontant efter några månader. Vid besvär kan arbetsterapeut utprova ortos, till exempel handledsstöd i kombination med träning av handledsmuskulaturen.

Om gangliet beror på artros behandla artrossjukdomen.

Vid funktionsinskränkning eller uttalade och långvariga besvär kan kirurgisk behandling vara indicerad. Dock är recidivrisken tämligen hög vid volart handledsganglion. (1)

Vid punktion och kortisoninjektion av dorsala ganglion finns en recidivrisk på 60 procent.

Ganglion, 1177