Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Frusen skuldra

Frusen skuldra

Om hälsotillståndet

Definition

Frusen skuldra (adhesiv kapsulit) är ett smärtsamt tillstånd i axeln med progressiv aktiv och passiv rörelseinskränkning.

Förekomst

Prevalensen är vanligast i åldern 40-60 år. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.

Orsaker

Frusen skuldra innebär en tilltagande fibrotisering och kontraktur av den glenohumorala ledkapseln och kan vara:

  • primär – idiopatisk
  • sekundär – efter trauma eller immobilisering.

Riskfaktorer

  • Diabetes
  • Hypotyreos

Utredning

Symtom

Smärta och stelhet som förändras under 3 faser:

  • fas 1 (0-6 månader) – tilltagande smärta i rörelse och vila samt rörelseinskränkning
  • fas 2 (4-18 månader) – avtagande smärta med kvarstående rörelseinskränkning
  • fas 3 (8-36 månader) – ökande rörlighet och utläkning.

Anamnes

  • Smärta – lokalisation, duration, intensitet, rörelsekorrelation
  • Riskfaktorer
  • Bakomliggande orsaker

Status

Bilateralt axelstatus:

  • inspektion – asymmetri, muskelatrofi
  • rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång
  • palpation
  • distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.

Fynd vid frusen skuldra

  • Smärta – både vid aktiv och passiv rörelse utifrån symtomduration (särskilt fas 1-2)
  • Kapsulärt mönster – initialt inskränkning vid utåtrotation, därefter även vid abduktion och sist vid inåtrotation

Handläggning vid utredning

  • Frusen skuldra är primärt en klinisk diagnos.
  • I tidigt skede kan diagnosen vara svårbedömd, upprepa bedömningen efter 2-3 veckor vid osäkerhet.
  • Överväg slätröntgen endast vid oklar diagnos eller inför konsultation med specialiserad vård.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg glukos, CRP och TSH.

Differentialdiagnoser

  • Impingement i axelled
  • Rotatorkuffruptur
  • Luxation i axelled
  • Akromioklavikularledsskada/-artros
  • Artros i axelled
  • Artrit
  • Kalkaxel
  • Bursit
  • Nackrelaterad smärta

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Smärtlindring – COX-hämmare (NSAID) eller paracetamol peroralt kan provas vid behov.
  • Fysioterapi – rekommenderas för att bibehålla rörlighet och minska muskelatrofi.
  • Kortisoninjektion intraartikulärt – kan övervägas för att minska smärta och öka rörlighet.
  • Kirurgisk behandling – kan övervägas i sällsynta fall för mobilisering eller kapsellösning.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll