Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Fotledsartros
Fotledsartros
Om hälsotillståndet
Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett. Sjukdomen ger symtom i form av smärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet.
Förekomst
Fotledsartros debuterar oftast i yngre medelåldern.
Orsaker
Orsakas ofta av trauma.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för fotledsartros är
- tidigare ankelskada
- ålder
- kvinnligt kön
- övervikt
- hereditet
- ensidig långvarig ledbelastning
- muskelsvaghet
- systemsjukdomar som reumatoid artrit, psoriasisartrit, hemofili och hemokromatos.
Utredning
Symtom
Typiska symtom är:
- stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter
- smärta - belastningssmärta, i senare skede även vilosmärta
- nedsatt funktion - instabilitet med eller utan felställning
- hälta.
Vid fotledsartros ökar även risken för andra fotledsbesvär och skador.
Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.
Status
Typiska statusfynd är:
- svullnad i ankelleden, ömhet vid palpation och nedsatt rörlighet
- oftast stel avveckling av steget
- muskelatrofi i vaden kan förekomma.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs i första hand kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status. Röntgenundersökning kan vara ett diagnosstöd.
Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.
Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Slätröntgen med belastade bilder i standardprojektioner är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.
Radiologiska fynd som talar för artros är:
- sänkning av ledspringan
- osteofyter
- ökad sklerosering och cystbildning i det subkondrala benet.
Differentialdiagnoser
- Trauma
- Impingement i fotleden
- Stressfraktur
- Instabilitet
- Reumatoid artrit
- Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasisartrit
- Osteochondral skada på talus
- Tumör
Behandling
Handläggning vid behandling
Grundbehandling bör anpassas individuellt och innebär utbildning och stöd samt råd kring fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis smärtlindrande behandling, hjälpmedelsutprovning, samtalsstöd samt anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.
Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört grundbehandling, egenvårdsinsatser samt röntgats.
Kirurgi kan vara aktuellt vid:
- oacceptabel smärta som inte svarar på analgetika
- uttalad smärta i vila samt nattetid
- svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
- kvarstående besvär trots grundbehandling.
Egenvård
Ge råd om
- rymliga skor med rullsula (jogging- och walkingskor)
- fotledsbandage
- inlägg
- klackförhöjning vid främre smärtor
- stötdämpande sula
- ortopedtekniska hjälpmedel
- specialanpassade inlägg
- ortos
Fysioterapi
Fysioterapeuter erbjuder rådgivning kring fysisk aktivitet och handledd och individanpassad träning. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden. Träningen inriktas på styrka, kondition och balans och kan förskrivas som fysisk aktivitet på recept (FaR).
Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.
Behandlingen bör följas upp och eventuellt justeras eller kompletteras till exempel med utprovning av hjälpmedel.
Träningen bör genomföras över tid och fortgå som optimering inför eller efter eventuell kirurgisk behandling.
Utbildning och stöd
Utbildning och stöd kan ske individuellt eller i grupp. Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:
- träning, ergonomi, smärthantering
- levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk
- vid behov stöd för viktminskning.
Rådgivning och stöd bör följas upp inom tre månader och eventuellt kompletteras.
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol
- COX-hämmare
- Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfällen vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring.
Kirurgisk behandling
När kirurgisk behandling är indicerad sker operation med supramalleolär tibiaosteotomi, fotledsprotes eller artrodes.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Specifikt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för fotledsartros saknas, information gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i beslutsstödet för vissa fotbesvär kan med fördel användas för fotledsartros.