Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

SLE

SLE

Om hälsotillståndet

Definition

Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) är en autoimmun inflammatorisk systemsjukdom.

Sjukdomen kan drabba flera olika organsystem så som:

  • muskuloskeletala system
  • hud- och slemhinnor
  • blodbildande organ
  • njurar
  • hjärta
  • lungor
  • blodkärl
  • nervsystem.

Förekomst

Det finns uppskattningsvis 7 000 patienter med SLE i Sverige. Incidensen är cirka 3 per 100 000. Tillståndet är flerfaldigt vanligare hos kvinnor, cirka 9:1. SLE kan debutera i alla åldrar, men vanligast är vid 30–50 års ålder.

Orsaker

Etiologin är i grunden okänd men hormonella och hereditära faktorer bidrar.

Utlösande faktorer

Faktorer som kan trigga skov av SLE är:

  • UV-ljus från sol och solarium
  • läkemedel
  • graviditet
  • infektioner.

Samsjuklighet

Det är vanligt med samsjuklighet vid SLE.

Bland annat följande sjukdomar förekommer oftare hos patienter med SLE:

  • Hjärt-kärlsjukdom – förekommer dubbelt så ofta hos patienter med SLE oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
  • Metabolt syndrom – hypertension och dyslipidemi förekommer hos ungefär hälften av patienter med SLE.
  • Antifosolipidantikroppar – förekommer hos en av tre patienter med SLE, ungefär hälften av dessa utvecklar arteriella och venösa tromboser samt graviditetskomplikationer (antifosfolipidsyndrom, APS).
  • Sekundärt Sjögrens syndrom – förekommer hos en av fyra.
  • Fibromyalgi – förekommer hos uppskattningsvis en av tio.

Utredning

Symtom

Muskuloskeletala besvär är ofta första tecken på sjukdomen tillsammans med symtom från hud och slemhinnor. Symtomen kommer ofta i skov. 

Muskuloskeletala symtom kan vara:

  • artrit eller artralgi – migrerande, ofta symmetrisk och i flera leder
  • tenosynovit – framför allt i händer
  • muskelvärk och morgonstelhet mer än 30 minuter.

Symtom från hud och slemhinnor kan vara:

  • fjärilsexantem – erytem över kindknotor men inte i nasolabialfåran
  • diskoida utslag – erytem med keratotiska fjäll, ärrbildande, ofta på solutsatt hud
  • subakut kutan lupus – multipla rodnade ringar med central uppklarning på hals, överarmar och bål
  • fotosensibilitet – onormala hudutslag vid solexposition
  • afte – vanligen i gommen
  • håravfall – diffust eller som lämnar kala fläckar.

SLE kan ge symtom i många andra organsystem, bland annat:

  • hjärta – perikardit, myokardit
  • lungor – pleurit
  • njurar – hematuri, proteinuri, njursvikt
  • kärl – Raynauds fenomen, vaskulit
  • blod – anemi (inklusive hemolys), leukopeni, trombocytopeni
  • nervsystem – central och perifer påverkan, exempelvis epilepsi eller psykos.

Allmänna symtom är:

  • återkommande eller långvarig feber
  • sjukdomskänsla och fatigue
  • viktnedgång.

Anamnes

Efterfråga symtom som kan ge misstanke om SLE och ta anamnes med avseende på följande:

  • hereditet
  • samsjuklighet
  • andra sjukdomar, speciellt autoimmuna
  • aktuella läkemedel, särskilt nyinsatta.

Status

Undersök följande:

  • allmäntillstånd
  • lymfkörtlar
  • mun
  • hud
  • hjärta
  • lungor
  • blodtryck
  • leder
  • buk
  • EKG vid behov
  • övrigt utifrån symtom och anamnes.

Handläggning vid utredning

Utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid förekomst av positiva antinukleära antikroppar (ANA) samt vid:

  • tecken på systemsjukdom med engagemang av åtminstone två organsystem
  • frånvaro av annan diagnos som bättre kan förklara patientens symtom.

Provtagning och bedömning av provsvar

Prover som rekommenderas är:

  • blodstatus
  • sänka (SR)
  • CRP
  • urinsticka
  • ANA – ska bara tas när det finns anamnestiska och kliniska fynd som stöder SLE misstanke, inte som screening
  • ytterligare prover utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Laboratoriefynd som kan tala för SLE är:

  • positiva antinukleära antikroppar (ANA) – finns hos nästan alla med SLE men är även vanligt hos friska
  • stegrade inflammationsmarkörer – ofta hög SR och normal till måttlig CRP
  • proteinuri och ibland hematuri – vid nefrit
  • lymfopeni, trombocytopeni eller anemi.

Behandling

Handläggning vid behandling

SLE behandlas och följs via specialiserad vård.

Patienter med SLE bör också följas och vid behov behandlas avseende riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom.   

Dessutom bör följande beaktas:

  • Bröstsmärta hos patient med SLE kan vara kranskärlssjukdom, även hos en ung person utan andra kardiovaskulära riskfaktorer.
  • Nytillkomna andningskorrelerade smärtor kan vara serosit eller lungembolism.
  • Vaccin mot säsongsinfluensa och pneumokocker bör ges.
  • En del läkemedel kan trigga skov exempelvis sulfapreparat.

Levnadsvanor

Erbjud hjälp med:

  • rökstopp vid tobaksbruk
  • viktnedgång vid övervikt.

Komplikationer

Med behandling kan många patienter med SLE leva ett normalt liv även om det finns en ökad risk för följande komplikationer:

  • infektioner
  • osteoporos (vanligt) – bidragande orsaker är både sjukdom och läkemedelsbehandling
  • arteriella och venösa tromboser – även vid avsaknad av antifosfolipidantikroppar
  • kranskärlssjukdom – kan förekomma även i ung ålder.

På grund av hög andel samsjuklighet med framför allt hjärt-kärlsjukdom och infektioner föreligger förhöjd mortalitet.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Om innehållet

Nationellt innehåll