Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Schizofreni

Schizofreni

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid misstanke om diagnos schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och avslutas om diagnosen avskrivs. En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Vårdnivå och samverkan

Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kan upptäckas i

  • primärvården
  • beroendevården
  • socialtjänsten
  • elev- eller studenthälsan
  • ungdomsmottagningar
  • somatisk akutsjukvård
  • rättsväsende
  • specialistpsykiatrin.

Det är viktigt att det i dessa verksamheter finns kunskap om hur tecken på psykos yttrar sig, hur man ska bemöta individ och närstående samt hur och var man ska hänvisa för vidare vård och stöd.

Många som får schizofreni och schizofreniliknande tillstånd behöver omfattande, samordnade och individanpassade insatser med hög tillgänglighet, både från socialtjänst och hälso- och sjukvård, periodvis eller kontinuerligt under livet. Återhämtning är målet med vård och stöd för alla individer med schizofreni och liknande tillstånd.

Under de första 3-5 åren efter det första insjuknandet ges insatser med den intensitet, samordning och tillgänglighet som utmärker verksamhet med särskilt uppdrag för förstagångsinsjuknade i psykos. För mer information om sådan verksamhet, se:  

Vårdförloppet omfattar insatser från olika verksamheter som till exempel socialtjänst och specialiserad psykiatrisk öppen samt sluten vård. Vårdförloppet beskriver dels vilka insatser som bör erbjudas och dels vilka insatser som individen själv ska bidra med. Vårdförloppet beskriver när insatserna ska ges.

Vårdförloppet är ett komplement till det nationella vård- och insatsprogrammet (VIP) för schizofreni som beskriver hur olika insatser bör utföras. Vårdförloppet kan vara aktuellt även för barn- och ungdomspsykiatrin i de fall tecken på psykos förekommer före 18 års ålder. Dock är texterna ännu inte anpassade till omyndiga individer eller deras närstående.

Relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd inkluderar flera olika diagnoser: schizofreni, schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom, korta och övergående psykoser samt ospecificerad icke-organisk psykos vilket motsvarar ICD F20-F29. Den allvarligaste och vanligaste formen av tillståndet är schizofreni. Ovan nämnda diagnoser kommer fortsättningsvis benämnas schizofreni och liknande tillstånd. (1)

Förekomst

Knappt en halv procent av befolkningen är diagnostiserade med schizofrenidiagnos (DSM-IV - schizofreni, schizofreniform psykos och schizoaffektivt syndrom) vilket motsvarar cirka 50 000 individer. Förekomsten är högre i storstadsområden, bland utrikesfödda och i socioekonomiskt utsatta områden.

Cirka 1500–2 000 individer i Sverige insjuknar varje år i schizofreni . Det är vanligast att insjukna mellan 18 och 30 års ålder, enstaka fall av insjuknanden hos yngre tonåringar förekommer.

Om alla schizofreniliknande tillstånd som omfattas av vårdförloppet inkluderas, till exempel vanföreställningssyndrom, psykos utan närmare specifikation (UNS) samt drogutlöst psykos, är incidensen och prevalensen högre. Det är dock svårt att få fram tillförlitliga siffror avseende incidens och prevalens för alla schizofreniliknande tillstånd.

Samsjuklighet

Skadligt bruk och beroende av droger är vanligt. Det är en komplicerande faktor som också behöver identifieras och insatser behöver ges integrerat med övrig behandling. 

Rökning, stillasittande och ogynnsamma levnadsvillkor ökar risken för somatisk ohälsa såsom hjärt-/kärlsjukdomar och diabetes.
(2)

Utöver en förhöjd risk för suicid är de vanligaste dödsorsakerna hjärt-, kärl- och cancersjukdomar som ofta diagnostiseras sent i sjukdomsförloppen. Individer med schizofreni har cirka 15 år kortare livslängd jämfört med befolkningen i övrigt.

Sjukdomsförlopp

De vanligaste symtomen vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, koncentrationssvårigheter, desorganiserat beteende eller tänkande, förändrat känsloliv och passivitet.

Vid det första insjuknandet i psykos är det svårt att på förhand säga hur sjukdomen kommer att utveckla sig, det vill säga vilka som kommer att få schizofreni eller annan diagnos.

Psykotiska symtom i samband med annan sjukdom, tillfällig användning av droger eller kortvarig psykos kräver oftast en kortare behandlingsinsats än diagnoser som schizofreni och schizoaffektivt syndrom.

Många behöver omfattande insatser, från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, periodvis eller kontinuerligt under livet. En del individer får andra psykiatriska symtom före insjuknandet i psykos och andra insjuknar direkt med psykotiska symtom. Kvinnor insjuknar oftast något senare i livet än vad män gör.

Sjukdomen drabbar individer på olika sätt. Med behovsanpassad behandling och stöd tillfrisknar cirka 10–15 procent helt från sjukdomen, men de flesta har kvarstående problem i varierande grad och behov av vård och stöd livet ut.

(2)

Minst 30 procent kan med hjälp av vård och stöd hantera sjukdomen och dess symtom och leva ett liv med fungerande sociala relationer och arbete. Ungefär hälften har kvarstående allvarliga problem som kräver omfattande vård- och stödinsatser.

(2)

De flesta (uppskattningsvis 60–70 procent) som får vård och stöd har kvarstående symtom och funktionsnedsättning. Denna påverkar vardagslivet, möjligheter till att ingå i sociala sammanhang samt tillgång till arbete eller studier. Sjukdomens svårighetsgrad varierar ofta över tid.

Allmänt om insatser

I sjukdomens tidiga skede beskriver vårdförloppet att insatserna ska vara intensiva för alla patienter men i vårdförloppets senare del används indelning i svårighetsgrader för att behovsanpassa de insatser individen behöver. Allvarlig försämring av individens tillstånd ska resultera i beslut om akuta, mer omfattande och intensiva insatser ska ges inom öppen eller sluten vård.

En kombination av antipsykotiska läkemedel och psykosociala insatser, som löpande utvärderas tillsammans med individen och närstående, är avgörande för att undvika återinsjuknande i psykos, minska symtom och möjliggöra återhämtning. Det är också viktigt att individen får stöd till att klara sitt dagliga liv med boende, arbete och sociala relationer.

(2)

Insatser för att upptäcka riskfaktorer för fysisk ohälsa och sjukdom och i kombination med stöd till livsstilsförändringar är viktiga. Likaså är stödjande insatser för att säkerställa att individen får adekvat vård vid fysisk ohälsa betydelsefullt.  Sysselsättning är en del av en god livskvalitet för alla människor och att återgå i arbete eller studier är en viktig del i återhämtningen. 

(2)

Komplikationer

Självstigma kan påverka återhämtning och sjukdomsförlopp negativt. Individer med schizofreni lever 10-15 år kortare än befolkningen i övrigt pga kroppsliga sjukdomar.

(2)

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet sker vid misstanke om psykos. Misstanke om psykos kan uppstå under besök i

  • primärvård
  • elev- eller studenthälsa
  • ungdomsmottagning
  • socialtjänst
  • specialiserad psykiatrisk
  • vård för annat hälsotillstånd
  • utanför besök i vård och omsorg.

Misstanke föreligger om något av följande kriterier är uppfyllda:

  • vanföreställningar
  • hallucinationer 
  • tankestörningar
  • koncentrationssvårigheter 
  • desorganiserat beteende eller tal
  • förändrade känslouttryck (kan vara mer eller mindre)
  • social tillbakadragenhet
  • förändrat beteende
  • nytillkomna svårigheter att klara av sitt vardagliga liv.

Ingång i vårdförloppet ska inte ske om individer har ospecifika symtom som

  • likgiltighet
  • nedstämdhet
  • ångest
  • oro
  • koncentrationssvårigheter
  • initiativlöshet
  • svårigheter att klara av sitt vardagliga liv relaterat till problem med struktur och planering

men samtidigt inte har tecken på

  • vanföreställningar
  • hallucinationer
  • desorganiserat tal och beteende.

Dessa symtom kan tyda på ett förstadium till flera olika tillstånd, inklusive prodromalfas till psykos. Det är viktigt att om ovanstående individer inte inkluderas i vårdförloppet behöver de oftast ha fortsatt vård enligt annat vårdförlopp eller relevanta nationella riktlinjer och insatser från socialtjänsten efter behov.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp sker för individer där diagnos schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, diagnos F20-29.9 enligt ICD-10-SE, avskrivs och individen erbjuds vård och stöd utifrån sina behov, utanför detta vårdförlopp.

(1)

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschemat är en grafisk beskrivning av de åtgärder som ingår i vårdförloppets. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Flödesschema för åtgärder i vårdförlopp Schizofreni

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet schizofreni och liknande tillstånd. Åtgärderna som beskrivs ska ses som en sammanhållen vårdprocess. Förstagångsinsjuknande ska erbjudas insatser i verksamhet med särskilt uppdrag upp till tre till fem år efter första insjuknandet med den intensitet, samordning och tillgänglighet som utmärker verksamhet med särskilt uppdrag för förstagånginsjuknande. 

Centralt för vårdförloppet Schizofrenis senare del, är den sammanvägda bedömning som ligger till grund för ett beslut om individen vid bedömningstillfället har lindrig till måttlig, måttlig till svår eller svår till extremt svår sjukdom och funktionsnedsättning. Vårdförloppet tydliggör vilka insatser som kan vara aktuella vid de olika svårighetsgraderna och vilka som är gemensamma för olika svårighetsgrader. De olika svårighetsgraderna är inte absoluta.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Lyssna, visa empati, informera, ge stöd och andra omvårdnadsinsatser utifrån behov. Samarbeta med och ge information och stöd till närstående. Anpassa bemötandet efter individens besvär och situation. Skapa förutsättningar för individen och närstående att vara delaktiga. Närstående kan få information och stöd utan att involveras direkt i vården.

Arbeta enligt metoden delat beslutsfattande för att säkerställa att individen själv, berörd personal och närstående tar gemensamma beslut kring vård och stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Samarbeta med personal
  • Fråga om något är oklart
  • Be om att få mer information vid behov
  • Ta ställning till samtycke om att personalen ger insatser och information till närstående
  • Be om tolkhjälp vid behov
  • Beskriva behov och önskemål och vilka insatser och stöd som är att föredra
  • Våga fråga om något är oklart
  • Ta eget ansvar i behandling genom att genomföra de aktiviteter som är överenskomna
  • Delta aktivt och gärna involvera närstående i beslutsprocessen
  • Säga ifrån vid upplevelse av att beslut fattas utan ditt samtycke
  • Be om att få mer information vid behov
  • Delta i uppföljning

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kan ske med hjälp av remiss men en personlig kontakt rekommenderas.

Frågeställning ”misstanke om psykos”. Remissen bör innehålla:

  • Social situation
  • Förekomst av specifika symtom och tecken vid psykossjukdom som
    • hallucinationer
    • vanföreställningar
    • tankestörningar
    • kognitiva problem.
  • Beskrivning av sjukdomsförloppet och utvecklingen av symtom över tid.
  • Uppmärksamma tecken på alkohol eller drogmissbruk.
  • Beskrivning av eventuell funktionsnedsättning som påverkar det vardagliga livet, till exempel hygien, ekonomi, boende, studier, arbete, eller annan sysselsättning.
  • Andra pågående vård- och stödinsatser, till exempel socialtjänstkontakt.
  • Beskriv om det finns tecken på att individen kan vara en fara för sig själv eller andra.

Socialtjänsten använder ej remiss.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följ upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en case manager/vård- och stödsamordnare som samordnar och tar ansvar för att individen får tillgång till integrerade behandlings- och stödinsatser som bidrar till återhämtning och ökad självständighet från olika aktörer. Case manager/vård- och stödsamordnare kan utses i både hälso-och sjukvården och i socialtjänsten.

  • Erbjud tät kontakt – vårdkontakt minst 2 gånger i veckan den första månaden därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
  • Beskriva behov av kontakt med vården
  • Involvera närstående i beslut
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ska genomföras för att säkerställa att det, om behov finns, vidtas insatser i syfte att skydda patienten från att vara farlig för sin egen hälsa eller annans personliga säkerhet eller hälsa. Exempelvis kan patienten behöva hindras från att lämna vårdinrättningen innan läkarbedömning genomförts, vissa patienter bör inte heller lämnas ensamma.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Innefattar bedömning av risk för suicid (KVÅ-kod: AU118, Strukturerad suicidriskbedömning) och våld samt frågor om barn, unga eller djur finns i hemmet. Innefattar även drogscreening och kontroll av körkort och vapenlicens.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvären så som de upplevs
  • Berätta om det finns barn, unga eller djur i hemmet
  • Delta i undersökningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013,Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124 upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010, Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Finns behov av psykosvård?

  • Ja eller oklart: fortsätt till (D) eller (E) beroende på situation
  • Nej: utgång, beskrivning av insatser i vårdförlopp avslutas.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

 
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följa upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en case manager/vård- och stödsamordnare som samordnar och tar ansvar för att individen får tillgång till integrerade behandlings- och stödinsatser som bidrar till återhämtning och ökad självständighet från olika aktörer. Case manager/vård- och stödsamordnare kan utses i både hälso-och sjukvården och i socialtjänsten.

  • Erbjud tät kontakt – vårdkontakt minst 2 gånger i veckan den första månaden därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
  • Beskriva behov av kontakt med vården
  • Involvera närstående i beslut
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Innefattar bedömning av risk för suicid (KVÅ-kod: AU118, Strukturerad suicidriskbedömning) och våld samt frågor om barn, unga eller djur finns i hemmet. Innefattar även drogscreening och kontroll av körkort och vapenlicens.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvären så som de upplevs
  • Berätta om det finns barn, unga eller djur i hemmet
  • Delta i undersökningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid allvarlig försämring, erbjud snabbt en kontakt där individen befinner sig. Kartlägg situationen, ge stöd, gör en krisplan, informera och ge insatser utifrån behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär så som de upplevs
  • Berätta om den aktuella situationen och akuta behov
  • Ta ställning till samtycke om att närstående får involveras för att ge en så bra bild av situationen som möjligt
  • Vid behov efterfråga stöd till närstående (till exempel hemmavarande barn)
  • Närstående kan få stöd utan att involveras direkt i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följ upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomför moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Innefattar bedömning av risk för suicid (KVÅ-kod: AU118, Strukturerad suicidriskbedömning) och våld samt frågor om barn, unga eller djur finns i hemmet. Innefattar även drogscreening och kontroll av körkort och vapenlicens.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriv besvären så som de upplevs
  • Berätta om det finns barn, unga eller djur i hemmet
  • Delta i undersökningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid allvarlig försämring, erbjud snabbt en kontakt där individen befinner sig. Kartlägg situationen, ge stöd, gör en krisplan, informera och ge insatser utifrån behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär så som de upplevs
  • Berätta om den aktuella situationen och akuta behov
  • Ta ställning till samtycke om att närstående får involveras för att ge en så bra bild av situationen som möjligt
  • Vid behov efterfråga stöd till närstående (till exempel hemmavarande barn)
  • Närstående kan få stöd utan att involveras direkt i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera gemensamt för utskrivning med individ, närstående, öppen vård och vid behov socialtjänst och andra aktörer. Säkerställ att vård- och stödinsatser fortsätter och följs upp genom att öppen vård/socialtjänst tar personlig kontakt med individen innan utskrivning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med personalen
  • Berätta om behov och önskemål
  • Delta i möten med öppenvården och delta aktivt i planering av fortsatt vård
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att rutiner kring information och stöd till individen finns, är tydliga och följs. Målsättningen är alltid att individen ska ta emot vård frivilligt. Var särskilt noga med att visa empati, respekt för individens situation och upplevelse samt erbjuda samtal.

Om tvångsåtgärder är oundvikliga ska de genomföras med största möjliga hänsyn till individens integritet, av personal med hög omvårdnadskompetens. Ett uppföljningssamtal ska erbjudas efter genomgångna tvångsåtgärder där individen får möjlighet att delge sin upplevelse, med syfte att lindra eventuellt trauma och undvika framtida tvångsåtgärder.

Om individen efter slutenvårdsvistelse fortsatt motsätter sig vård som bedöms nödvändig kan öppen vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta vid uppföljningssamtal och beskriva tvångsåtgärden som den upplevdes
  • Berätta vad som hade kunnat göras för att undvika tvång
  • Berätta hur personalen kan göra för att skapa trygghet och minska lidande
  • Reflektera tillsammans med vårdpersonal kring vad som kan göras för att undvika tvångsåtgärder i framtiden
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppfölning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Uppfyller individen diagnoskriterierna för psykos?

  • Ja eller oklart: fortsätt till (G)
  • Nej: utgång, beskrivning av insatser i vårdförlopp avslutas.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär
  • Delta i undersökningar
  • Om möjligt, svara på de frågor som vårdpersonalen ställer

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Har patienten ett förstagångsinsjuknande i psykossjukdom?

  • Ja eller oklart: fortsätt till (H) eller (I) beroende på situation
  • Nej: fortsätt till (P)
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär
  • Delta i undersökningar
  • Om möjligt, svara på de frågor som vårdpersonalen ställer

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samtliga insatser under åtgärd (D) med undantag för "Initial utredning schizofreni och liknande tillstånd" är fortsatt aktuella att erbjuda i detta skede av vårdförloppet.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta uppsökande, förebyggande och motiverande. Gör täta försök att skapa kontakt och samarbete på individens villkor. Lyssna på, visa empati och respekt för individens upplevelse. Erbjud vård- och stödinsatser för besvär som individen upplever.

Samarbeta med närstående. Var uppmärksam på om individen är så allvarligt sjuk att hen är en fara för sin egen eller annans säkerhet och motsätter sig vård trots upprepade försök att motivera till frivillig vård. En vårdintygsbedömning behöver då göras skyndsamt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva situationen
  • Förklara olika val och handlingar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge stödjande insatser som fokuserar på att stärka individen, praktiskt och socialt, så att hen kan leva ett mer självständigt liv, i bostaden och ute i samhället.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med och ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följa upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga ytterligare stöd
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud anpassad bostad med bemanning och särskild service för individer som har stora svårigheter att klara ett självständigt liv. Erbjud egen bostad med anpassat stöd för individer som är hemlösa.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om behov i hemmet och fundera över olika bostadsalternativ
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Föreslå en ansökan till kommunen om daglig aktivitet utanför hemmet, för att öka livskvaliteten och skapa struktur i vardagen, till individer som för tillfället inte kan eller vill arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera kring och berätta om vad som skulle vara meningsfullt att göra om dagarna
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I syfte att säkerställa korrekt diagnos och behandling, samt möjliggöra utvärdering.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär
  • Delta i undersökningar
  • Om möjligt, svara på de frågor som vårdpersonalen ställer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Uppmärksamma och kartlägga levnadsvanor, fysisk hälsa och munhälsa exempelvis genom Hälsosamtal (KVÅ-kod DV030). Bedöm behov av och motivation till att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Erbjud, planera, genomför och följ upp stödjande, rådgivande och motiverande insatser för god hälsa. Med god hälsa avses levnadsvanor, fysisk hälsa och munhälsa.

När behov av vård, risk för fysisk sjukdom eller bristande munhälsa uppmärksammas, ge stöd för att säkerställa att individen får adekvat vård. Stödet kan innebära att individen får hjälp att formulera och beskriva sina besvär, ta kontakt med vården, förbereda sig inför och komma iväg till besök för undersökning, behandling eller screening. Involvera primärvård och tandvård vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Se över levnadsvanor och ta ställning till vilka förändringar som skulle kunna vara möjliga att genomföra för att främja hälsa
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds för att främja hälsa
  • Våga prova
  • Beskriva kroppsliga besvär och problem med mun och tänder
  • Ta ställning till vilken form av aktivitet som passar och som kan vara till bäst hjälp för att exempelvis bli mer fysiskt aktiv (exempelvis promenadgrupper, gymträning, promenader och så vidare).
  • Vara medveten om att en liten förändring än ingen förändring alls
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en snabb första bedömning vid försämring.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt med vården vid försämring
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med beroendevård och socialtjänst vid skadligt bruk eller beroendetillstånd och säkerställ att insatser ges utifrån behov för båda tillstånden samtidigt och integrerat.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Våga ta hjälp och samarbeta med personalen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

En case manager/vård- och stödsamordnare arbetar aktivt uppsökande, har tät kontakt med ett färre antal individer och säkerställer tillgång till, och samordning av, integrerade behandlings- och stödinsatser från olika aktörer. Tillgång till ett team där fler yrkesfunktioner från olika aktörer inkluderas efter individens behov och önskemål, är en del av insatsen. Teamet har ett delat ansvar för behandling och stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud kognitiv träning enligt programmet IPT- (integrerad psykologisk terapi) eller digitala träningsprogram.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriv situationen.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöm utifrån behov, situation och önskemål om psykologisk behandling kan ges individuellt eller i grupp. Individuell behandling rekommenderas.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utbilda individen och närstående om möjligt tillsammans, enskilt eller i grupp kring sjukdomen, tillgängliga vård- och stödinsatser samt strategier för att hantera sjukdomen. Utbildningen ska vara strukturerad, anpassad efter individens förmågor och behov samt innehålla interaktiva moment.

Erbjud vid behov manualbaserade psykopedagogiska program enligt ESL (Ett självständigt liv) eller IMR (Illness Management and Recovery) i grupp eller enskilt. Erbjud utbildning enligt NECT (Narrative Enhancement and Cognitive Therapy) för att minska, och ge verktyg för att handskas med självstigmatisering. Programmen är utformade för att anpassas efter deltagarnas olika förmågor och behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i utbildningstillfällen (vid behov använd hjälpmedel eller ta hjälp av personal)
  • Göra eventuella hemuppgifter och övningar
  • Bidra i gruppsammanhang
  • Informera om behov av extra stöd från socialtjänst för att kunna delta
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Individen kan behöva stöd i att tillvarata sina egna intressen. Informera individen om möjlighet till stöd av ett personligt ombud. Gör vid större behov en ansökan om god man tillsammans med individen. God man är frivilligt och individen behåller sin rättshandlingsförmåga. I fall där god man är otillräckligt, kan ansökan om förvaltare göras, vilket är en mer ingripande insats.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Be om hjälp med ekonomi med mera utifrån behov
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge stöd och miljöanpassningar för att kompensera för kognitiva svårigheter i syfte att få vardagslivet att fungera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva i vilka situationer det blir krångligt i vardagen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge individanpassat stöd till arbete enligt metoden Individual Placement and support (IPS). Det ska erbjudas alla och ges till de som uttryckt önskan att arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera och berätta om önskemål kring arbete eller studier
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att rutiner kring information och stöd till individen finns, är tydliga och följs. Målsättningen är alltid att individen ska ta emot vård frivilligt. Var särskilt noga med att visa empati, respekt för individens situation och upplevelse samt erbjuda samtal.

Om tvångsåtgärder är oundvikliga ska de genomföras med största möjliga hänsyn till individens integritet, av personal med hög omvårdnadskompetens. Ett uppföljningssamtal ska erbjudas efter genomgångna tvångsåtgärder där individen får möjlighet att delge sin upplevelse, med syfte att lindra eventuellt trauma och undvika framtida tvångsåtgärder.

Om individen efter slutenvårdsvistelse fortsatt motsätter sig vård som bedöms nödvändig kan öppen vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta vid uppföljningssamtal och beskriva tvångsåtgärden som den upplevdes
  • Berätta vad som hade kunnat göras för att undvika tvång
  • Berätta hur personalen kan göra för att skapa trygghet och minska lidande
  • Reflektera tillsammans med vårdpersonal kring vad som kan göras för att undvika tvångsåtgärder i framtiden.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriva situationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Uppföljningen ligger till grund för justeringar av planer för vård och omsorg utifrån sjukdomsgrad, funktionsförmåga och behov.

Genomför årligen:

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var aktiv i vårdens uppföljning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Fyll i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriv situationen

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följa upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I syfte att säkerställa korrekt diagnos och behandling, samt möjliggöra utvärdering.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär
  • Delta i undersökningar
  • Om möjligt, svara på de frågor som vårdpersonalen ställer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriv situationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid allvarlig försämring, erbjud snabbt en kontakt där individen befinner sig. Kartlägg situationen, ge stöd, gör en krisplan, informera och ge insatser utifrån behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär så som de upplevs
  • Berätta om den aktuella situationen och akuta behov
  • Ta ställning till samtycke om att närstående får involveras för att ge en så bra bild av situationen som möjligt
  • Vid behov efterfråga stöd till närstående (till exempel hemmavarande barn)
  • Närstående kan få stöd utan att involveras direkt i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen.
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera gemensamt för utskrivning med individ, närstående, öppen vård och vid behov socialtjänst och andra aktörer. Säkerställ att vård- och stödinsatser fortsätter och följs upp genom att öppen vård/socialtjänst tar personlig kontakt med individen innan utskrivning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med personalen
  • Berätta om behov och önskemål
  • Delta i möten med öppenvården och delta aktivt i planering av fortsatt vård
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge individanpassat stöd till arbete enligt metoden Individual Placement and support (IPS). Det ska erbjudas alla och ges till de som uttryckt önskan att arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera och berätta om önskemål kring arbete eller studier
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att rutiner kring information och stöd till individen finns, är tydliga och följs. Målsättningen är alltid att individen ska ta emot vård frivilligt. Var särskilt noga med att visa empati, respekt för individens situation och upplevelse samt erbjuda samtal.

Om tvångsåtgärder är oundvikliga ska de genomföras med största möjliga hänsyn till individens integritet, av personal med hög omvårdnadskompetens. Ett uppföljningssamtal ska erbjudas efter genomgångna tvångsåtgärder där individen får möjlighet att delge sin upplevelse, med syfte att lindra eventuellt trauma och undvika framtida tvångsåtgärder.

Om individen efter slutenvårdsvistelse fortsatt motsätter sig vård som bedöms nödvändig kan öppen vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta vid uppföljningssamtal och beskriva tvångsåtgärden som den upplevdes
  • Berätta vad som hade kunnat göras för att undvika tvång
  • Berätta hur personalen kan göra för att skapa trygghet och minska lidande
  • Reflektera tillsammans med vårdpersonal kring vad som kan göras för att undvika tvångsåtgärder i framtiden
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriva situationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Gör en sammanvägd bedömning utifrån strukturerade skattningar av symtom, funktion och behov samt en klinisk bedömning. Det kan vara till hjälp för beslut om sjukdomens aktuella svårighetsgrad. Väg även in individens och närståendes upplevelse av situationen. Omprövning av tillståndets svårighetsgrad görs

  • kontinuerligt och i enlighet med aktuell vårdplan i hälso- och sjukvården, - och genomförandeplan i kommunen och eventuellt en eller i kombination med samordnad individuell plan (SIP)
  • årligen vid årsuppföljningen som utöver psykiatrisk bedömning och bedömning av behov också inkluderar kontroll av fysisk hälsa och läkemedelsgenomgång
  • vid behov då försämring uppmärksammats.

Bedömningen ligger till grund för vilka insatser som kan vara aktuella i öppenvård och socialtjänst. Observera att tidigt i sjukdomsförloppet är denna indelning svår att tillämpa, insatser ges då enligt vårdförloppet för förstagångsinsjuknande.

Lindrig till måttlig sjukdom och funktionsnedsättning:

  • Individer som bedöms vara i remission, har lindriga symtom, hög funktionsnivå och låg risk för allvarlig försämring.

Måttlig till svår sjukdom och funktionsnedsättning:

  • Individer som bedöms ha kvarstående symtom och funktionsnedsättning som påverkar livssituationen märkbart men bedöms ha låg risk att försämras allvarligt.

Svår till extremt svår sjukdom och funktionsnedsättning:

  • Individer som bedöms ha omfattande symtom och funktionsnedsättning som påverkar livssituationen i mycket hög grad. De har hög risk att fara illa, oroa sin omgivning och inte vilja ta emot vård och stöd.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fråga om något är oklart
  • Efterfråga mer information vid behov

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge stödjande insatser som fokuserar på att stärka individen, praktiskt och socialt, så att hen kan leva ett mer självständigt liv, i bostaden och ute i samhället.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med och ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följa upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga ytterligare stöd
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Uppmärksamma och kartlägga levnadsvanor, fysisk hälsa och munhälsa exempelvis genom Hälsosamtal (KVÅ-kod DV030). Bedöm behov av och motivation till att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Erbjud, planera, genomför och följ upp stödjande, rådgivande och motiverande insatser för god hälsa. Med god hälsa avses levnadsvanor, fysisk hälsa och munhälsa.

När behov av vård, risk för fysisk sjukdom eller bristande munhälsa uppmärksammas, ge stöd för att säkerställa att individen får adekvat vård. Stödet kan innebära att individen får hjälp att formulera och beskriva sina besvär, ta kontakt med vården, förbereda sig inför och komma iväg till besök för undersökning, behandling eller screening. Involvera primärvård och tandvård vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Se över levnadsvanor och ta ställning till vilka förändringar som skulle kunna vara möjliga att genomföra för att främja hälsa
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds för att främja hälsa
  • Våga prova
  • Beskriva kroppsliga besvär och problem med mun och tänder
  • Ta ställning till vilken form av aktivitet som passar och som kan vara till bäst hjälp för att exempelvis bli mer fysiskt aktiv (exempelvis promenadgrupper, gymträning, promenader och så vidare)
  • Var medveten om att en liten förändring än ingen förändring alls.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en snabb första bedömning vid försämring.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt med vården vid försämring
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med beroendevård och socialtjänst vid skadligt bruk eller beroendetillstånd och säkerställ att insatser ges utifrån behov för båda tillstånden samtidigt och integrerat.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Våga ta hjälp och samarbeta med personalen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utbilda individen och närstående om möjligt tillsammans, enskilt eller i grupp kring sjukdomen, tillgängliga vård- och stödinsatser samt strategier för att hantera sjukdomen. Utbildningen ska vara strukturerad, anpassad efter individens förmågor och behov samt innehålla interaktiva moment.

Erbjud vid behov manualbaserade psykopedagogiska program enligt ESL (Ett självständigt liv) eller IMR (Illness Management and Recovery) i grupp eller enskilt. Erbjud utbildning enligt NECT (Narrative Enhancement and Cognitive Therapy) för att minska, och ge verktyg för att handskas med självstigmatisering. Programmen är utformade för att anpassas efter deltagarnas olika förmågor och behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i utbildningstillfällen (vid behov använd hjälpmedel eller ta hjälp av personal)
  • Göra eventuella hemuppgifter och övningar
  • Bidra i gruppsammanhang
  • Informera om behov av extra stöd från socialtjänst för att kunna delta
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Individen kan behöva stöd i att tillvarata sina egna intressen. Informera individen om möjlighet till stöd av ett personligt ombud. Gör vid större behov en ansökan om god man tillsammans med individen. God man är frivilligt och individen behåller sin rättshandlingsförmåga. I fall där god man är otillräckligt, kan ansökan om förvaltare göras, vilket är en mer ingripande insats.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Be om hjälp med ekonomi etc. utifrån behov
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge stöd och miljöanpassningar för att kompensera för kognitiva svårigheter i syfte att få vardagslivet att fungera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva i vilka situationer det blir krångligt i vardagen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge individanpassat stöd till arbete enligt metoden Individual Placement and support (IPS). Det ska erbjudas alla och ges till de som uttryckt önskan att arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera och berätta om önskemål kring arbete eller studier
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en case manager/vård- och stödsamordnare som samordnar och tar ansvar för att individen får tillgång till integrerade behandlings- och stödinsatser som bidrar till återhämtning och ökad självständighet från olika aktörer. Case manager/vård- och stödsamordnare kan utses i både hälso-och sjukvården och i socialtjänsten.

  • Erbjud tät kontakt – vårdkontakt minst 2 gånger i veckan den första månaden därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
  • Beskriva behov av kontakt med vården
  • Involvera närstående i beslut
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud kognitiv träning enligt programmet IPT- (integrerad psykologisk terapi) eller digitala träningsprogram.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöm utifrån behov, situation och önskemål om psykologisk behandling kan ges individuellt eller i grupp. Individuell behandling rekommenderas.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta uppsökande, förebyggande och motiverande. Gör täta försök att skapa kontakt och samarbete på individens villkor. Lyssna på, visa empati och respekt för individens upplevelse. Erbjud vård- och stödinsatser för besvär som individen upplever.

Samarbeta med närstående. Var uppmärksam på om individen är så allvarligt sjuk att hen är en fara för sin egen eller annans säkerhet och motsätter sig vård trots upprepade försök att motivera till frivillig vård. En vårdintygsbedömning behöver då göras skyndsamt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva situationen
  • Förklara olika val och handlingar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud anpassad bostad med bemanning och särskild service för individer som har stora svårigheter att klara ett självständigt liv. Erbjud egen bostad med anpassat stöd för individer som är hemlösa.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om behov i hemmet och fundera över olika bostadsalternativ
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en case manager/vård- och stödsamordnare som samordnar och tar ansvar för att individen får tillgång till integrerade behandlings- och stödinsatser som bidrar till återhämtning och ökad självständighet från olika aktörer. Case manager/vård- och stödsamordnare kan utses i både hälso-och sjukvården och i socialtjänsten.

  • Erbjud tät kontakt – vårdkontakt minst 2 gånger i veckan den första månaden därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
  • Beskriva behov av kontakt med vården
  • Involvera närstående i beslut
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Föreslå en ansökan till kommunen om daglig aktivitet utanför hemmet, för att öka livskvaliteten och skapa struktur i vardagen, till individer som för tillfället inte kan eller vill arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera kring och berätta om vad som skulle vara meningsfullt att göra om dagarna
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

En case manager/vård- och stödsamordnare arbetar aktivt uppsökande, har tät kontakt med ett färre antal individer och säkerställer tillgång till, och samordning av, integrerade behandlings- och stödinsatser från olika aktörer. Tillgång till ett team där fler yrkesfunktioner från olika aktörer inkluderas efter individens behov och önskemål, är en del av insatsen. Teamet har ett delat ansvar för behandling och stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud kognitiv träning enligt programmet IPT- (integrerad psykologisk terapi) eller digitala träningsprogram.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöm utifrån behov, situation och önskemål om psykologisk behandling kan ges individuellt eller i grupp. Individuell behandling rekommenderas.

    • KVÅ-kod: DU011, Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta uppsökande, förebyggande och motiverande. Gör täta försök att skapa kontakt och samarbete på individens villkor. Lyssna på, visa empati och respekt för individens upplevelse. Erbjud vård- och stödinsatser för besvär som individen upplever.

Samarbeta med närstående. Var uppmärksam på om individen är så allvarligt sjuk att hen är en fara för sin egen eller annans säkerhet och motsätter sig vård trots upprepade försök att motivera till frivillig vård. En vårdintygsbedömning behöver då göras skyndsamt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva situationen
  • Förklara olika val och handlingar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud anpassad bostad med bemanning och särskild service för individer som har stora svårigheter att klara ett självständigt liv. Erbjud egen bostad med anpassat stöd för individer som är hemlösa.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om behov i hemmet och fundera över olika bostadsalternativ
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Erbjud en case manager/vård- och stödsamordnare som samordnar och tar ansvar för att individen får tillgång till integrerade behandlings- och stödinsatser som bidrar till återhämtning och ökad självständighet från olika aktörer. Case manager/vård- och stödsamordnare kan utses i både hälso-och sjukvården och i socialtjänsten.

  • Erbjud tät kontakt – vårdkontakt minst 2 gånger i veckan den första månaden därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
  • Beskriva behov av kontakt med vården
  • Involvera närstående i beslut
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Föreslå en ansökan till kommunen om daglig aktivitet utanför hemmet, för att öka livskvaliteten och skapa struktur i vardagen, till individer som för tillfället inte kan eller vill arbeta eller studera.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fundera kring och berätta om vad som skulle vara meningsfullt att göra om dagarna
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

En case manager/vård- och stödsamordnare arbetar aktivt uppsökande, har tät kontakt med ett färre antal individer och säkerställer tillgång till, och samordning av, integrerade behandlings- och stödinsatser från olika aktörer. Tillgång till ett team där fler yrkesfunktioner från olika aktörer inkluderas efter individens behov och önskemål, är en del av insatsen. Teamet har ett delat ansvar för behandling och stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöm utifrån behov, situation och önskemål om psykologisk behandling kan ges individuellt eller i grupp. Individuell behandling rekommenderas.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Genomföra moment enligt planering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Uppföljningen ligger till grund för justeringar av planer för vård och omsorg utifrån sjukdomsgrad, funktionsförmåga och behov.

Genomför årligen:

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var aktiv i vårdens uppföljning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Fyll i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriv situationen

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Behov anses föreligga när symtom har förvärrats avsevärt och individen själv eller närstående upplever att situationen är akut.

Utifrån en sammanvägd bedömning av situationen och överenskommelse med individ och eventuellt närstående beslutas om insatser. Om omvårdnadsbehoven bedöms vara så omfattande att de inte kan tillgodoses i öppenvården är sluten vård aktuellt. Om individen motsätter sig frivillig vård och bedöms vara farlig för annans personliga säkerhet eller sin egen fysiska eller psykiska hälsa kan vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

  • Om akuta och intensiva åtgärder ej är aktuella, fortsätt till (J)
  • Om akuta och intensiva åtgärder inom öppenvård är aktuellt: Fortsätt till (Q)
  • Om akut eller intensiv vård inom slutenvård är aktuellt: Fortsätt till (R)
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt med vården vid försämring
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Beskriva situationen
  • Beskriva aktuella behov

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följ upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

En case manager/vård- och stödsamordnare arbetar aktivt uppsökande, har tät kontakt med ett färre antal individer och säkerställer tillgång till, och samordning av, integrerade behandlings- och stödinsatser från olika aktörer. Tillgång till ett team där fler yrkesfunktioner från olika aktörer inkluderas efter individens behov och önskemål, är en del av insatsen. Teamet har ett delat ansvar för behandling och stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med case manager/vård- och stödsamordnare
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid allvarlig försämring, erbjud snabbt en kontakt där individen befinner sig. Kartlägg situationen, ge stöd, gör en krisplan, informera och ge insatser utifrån behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär så som de upplevs
  • Berätta om den aktuella situationen och akuta behov
  • Ta ställning till samtycke om att närstående får involveras för att ge en så bra bild av situationen som möjligt
  • Vid behov efterfråga stöd till närstående (till exempel hemmavarande barn)
  • Närstående kan få stöd utan att involveras direkt i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att rutiner kring information och stöd till individen finns, är tydliga och följs. Målsättningen är alltid att individen ska ta emot vård frivilligt. Var särskilt noga med att visa empati, respekt för individens situation och upplevelse samt erbjuda samtal.

Om tvångsåtgärder är oundvikliga ska de genomföras med största möjliga hänsyn till individens integritet, av personal med hög omvårdnadskompetens. Ett uppföljningssamtal ska erbjudas efter genomgångna tvångsåtgärder där individen får möjlighet att delge sin upplevelse, med syfte att lindra eventuellt trauma och undvika framtida tvångsåtgärder.

Om individen efter slutenvårdsvistelse fortsatt motsätter sig vård som bedöms nödvändig kan öppen vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta vid uppföljningssamtal och beskriva tvångsåtgärden som den upplevdes
  • Berätta vad som hade kunnat göras för att undvika tvång
  • Berätta hur personalen kan göra för att skapa trygghet och minska lidande
  • Reflektera tillsammans med vårdpersonal kring vad som kan göras för att undvika tvångsåtgärder i framtiden
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriva situationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomföra kartläggning av sociala-/psykosociala levnadsförhållanden, akut och långsiktigt behov inom bland annat:

  • barn, varav minderåriga
  • bostad och boendeförhållanden (ensamboende eller samboende med annan vuxen)
  • djur
  • ekonomi
  • sjukskrivning eller andra intyg.

Etablera en kontakt med socialtjänst om det finns akuta behov.

Akut

Orosanmälan till socialtjänsten – Om misstanke eller kännedom finns om att barn far illa ska det anmälas till socialtjänsten i den kommun som barnet bor i syfte att trygga barnets behov.

Fortsatt stöd till rehabilitering och återhämtning

Genomföra en fortsatt fördjupad kartläggning av sociala och psykosociala behov. Etablera kontakt med socialtjänst för ansökan om insatser och samordning av insatser, SIP.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om akuta problem i hemsituationen: ekonomi, boendemiljö, husdjur, hemmavarande barn eller ungdomar
  • Be om och ta emot hjälp och stöd
  • Samarbeta med boendestödjare
  • Ingå överenskommelser med boendestödjare
  • Upprätta och följ upp scheman tillsammans med boendestödjare
  • Genomföra moment enligt planering
  • Vid behov, efterfråga särskilt stöd för minderåriga barn
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samarbeta med, ge utbildning och stöd till familj och närstående. Närstående kan få stöd utan att involveras i vården. Om individen har minderåriga barn erbjuds även stöd i föräldraskapet och anpassade insatser. Överväg orosanmälan till socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till samtycke till att personalen får informera närstående. Ett samtycke underlättar att ge närstående stöd.
  • Närstående kan få stöd utan att involveras i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Arbeta aktivt med att skapa förtroendefulla relationer till individen, säkerställa tidiga insatser vid försämring och ha fungerande rutiner för en trygg och meningsfull sluten vård. Anpassa förhållningssätt och bemötande för att dämpa eventuell frustration och ilska i syfte att hindra att situationer uppstår som kan leda till behov av tvångsvård och tvångsåtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om frustration och ilska som du känner
  • Kontakta personalen om något orsakar ilska eller upprördhet
  • Beskriva hur och varför personalen kan förbättra situationen
  • Visa hänsyn till andra individer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utred och bedöm arbetsförmåga och varaktighet i den eventuella nedsättningen samt anpassa sjukskrivning med hjälp av kriterier och vägledning. Planera för uppföljning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till det stöd och hjälp som erbjuds
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid allvarlig försämring, erbjud snabbt en kontakt där individen befinner sig. Kartlägg situationen, ge stöd, gör en krisplan, informera och ge insatser utifrån behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriva besvär så som de upplevs
  • Berätta om den aktuella situationen och akuta behov
  • Ta ställning till samtycke om att närstående får involveras för att ge en så bra bild av situationen som möjligt
  • Vid behov efterfråga stöd till närstående (till exempel hemmavarande barn)
  • Närstående kan få stöd utan att involveras direkt i vården.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta en skriftlig plan tillsammans med individ och närstående, där risksituationer, individuella tecken på försämring, insatser och ansvarsfördelning vid ett återinsjuknande beskrivs.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta kontakt vid försämring
  • Samarbeta med personalen
  • Genomföra förberedelser inför upprättande av krisplan genom att tänka tillbaka på tidigare försämring/insjuknanden
  • Försöka identifiera och sätta ord på tidiga tecken
  • Ta hjälp av närstående som kan ha sett när försämring i sjukdomen uppstod
  • Komma överens med personalen om vad som ska stå i krisplanen
  • Ta ställning till vad som kan göras när vid eventuell försämring
  • Beskriva vad andra (personal och närstående) kan göra för att stötta vid eventuell försämring
  • Beskriva behov vid ett eventuellt återinsjuknande
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Välj antipsykotiska läkemedel och administrationssätt i samråd med individen och närstående enligt delat beslutsfattande. Ta hänsyn till situation, ålder och riskfaktorer. Vid svårbehandlad sjukdom eller vid suicidrisk, erbjud Klozapin. Vid risk för avbrott i behandlingen och vid samtidig beroendesjukdom, erbjud depotinjektion. Eftersträva långsam insättning, monoterapi och lägsta effektiva dos. Var uppmärksam på biverkningar och gör täta utvärderingar. Ge tydlig information och individanpassat stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om läkemedel och ställa frågor
  • Berätta om funderingar kring läkemedelsbehandling och om olika alternativ (både administrationssätt och preparat)
  • Gärna involvera närstående
  • Beskriva nuvarande och tidigare läkemedelsanvändning
  • Beskriva upplevd effekt och biverkningar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att individens behov av mat, vätska, sömn, hygien, aktivitet, vila och trygghet är tillgodosedda. Utgå ifrån individens behov, önskemål och resurser och kom tillsammans överens om omvårdnadsinsatser.

Se till individens behov av:

  • att känna hopp om att återhämtning är möjlig
  • hälsosamma levnadsvanor, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga.

Ge stödjande och motiverande insatser som syftar till:

  • ökad kunskap om tillståndet
  • fungerande allmän daglig livsföring (ADL)
  • att hantera besvärande symtom som till exempel röster, stress, oro och sömnsvårigheter.

Erbjud dagliga omvårdnadssamtal enligt överenskommelse med individen i syfte att öka delaktighet och trygghet. Var uppmärksam på biverkningar och effekt av läkemedel. Utvärdera insatser gemensamt och kontinuerligt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta för personalen vad som skapar trygghet
  • Bidra aktivt i att formulera egna mål
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera gemensamt för utskrivning med individ, närstående, öppen vård och vid behov socialtjänst och andra aktörer. Säkerställ att vård- och stödinsatser fortsätter och följs upp genom att öppen vård/socialtjänst tar personlig kontakt med individen innan utskrivning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samarbeta med personalen
  • Berätta om behov och önskemål
  • Delta i möten med öppenvården och delta aktivt i planering av fortsatt vård
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att rutiner kring information och stöd till individen finns, är tydliga och följs. Målsättningen är alltid att individen ska ta emot vård frivilligt. Var särskilt noga med att visa empati, respekt för individens situation och upplevelse samt erbjuda samtal.

Om tvångsåtgärder är oundvikliga ska de genomföras med största möjliga hänsyn till individens integritet, av personal med hög omvårdnadskompetens. Ett uppföljningssamtal ska erbjudas efter genomgångna tvångsåtgärder där individen får möjlighet att delge sin upplevelse, med syfte att lindra eventuellt trauma och undvika framtida tvångsåtgärder.

Om individen efter slutenvårdsvistelse fortsatt motsätter sig vård som bedöms nödvändig kan öppen vård med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara aktuell.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta vid uppföljningssamtal och beskriva tvångsåtgärden som den upplevdes
  • Berätta vad som hade kunnat göras för att undvika tvång
  • Berätta hur personalen kan göra för att skapa trygghet och minska lidande
  • Reflektera tillsammans med vårdpersonal kring vad som kan göras för att undvika tvångsåtgärder i framtiden
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om möjligt, vara aktiv i vårdens utredning genom att delta i samtal och besvara frågor som personalen ställer
  • Beskriva besvär och hur de upplevs
  • Fylla i eventuella skattningar, delta i undersökningar och beskriva situationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upprätta och kommunicera tillsammans med individ och närstående planer, där överenskommelser om insatser, uppföljning och ansvarsfördelning tydliggörs.

  • Se VIP: Vårdplan
    • KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan, AW015 Uppföljning av vårdplan samt XU041 Upprättande av vårdplan vid tvångsvård
  • Se VIP: SIP, samordnad individuell plan
    • KVÅ-kod AU124, upprättande av samordnad individuell plan; KVÅ-kod AU125, Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning; KVÅ-kod AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP) samt KVÅ-kod XU042 Upprättande av samordnad plan vid tvångsvård
  • Se VIP: Genomförandeplan
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta aktivt i möten (ta hjälp av personal vid behov)
  • Beskriva olika besvär och funderingar och ta ställning till olika alternativ om behandling och stöd
  • Beskriva behov och önskemål
  • Ta ställning till vilka personer som ska involveras
  • Formulera mål, med stöd av personal vid behov
  • Delta i uppföljning

Patientmedverkan och kommunikation

Uppsökande, relationsskapande och motiverande insatser är centrala. Insatserna är även viktiga i de fall tvångsvård och eventuellt tvångsåtgärder inte kan undvikas.

Närstående har ofta värdefull information som kan förbättra möjligheterna att ge vård och stöd. Med behovsanpassade vård- och stödinsatser kan symtomen mildras och bästa möjliga funktionsförmåga med en god livskvalitet uppnås.

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering är beaktat i flödesschema och åtgärdsbeskrivning. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

I vårdförloppet är det viktigt att ta fram en gemensam överenskommelse mellan individ och vårdpersonal om den fortsatta vården, ett så kallat patientkontrakt, så att delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan kan uppnås. Vård- och omsorgsplanen och/eller den samordnade individuella planen är verktyg för att uppnå detta.

Individens berättelse och preferenser samt önskemål ska vara i fokus när den gemensamma överenskommelsen om vård och behandling skapas. Den ska skapas i dialog och syftar till att öka delaktigheten i vård och stöd samt tydliggöra ansvarsområden för individen själv, för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

I vårdförloppet återkommer upprättandet av vårdplan, genomförandeplan och i de fall då personen behöver insatser från flera aktörer även samordnad individuell plan (SIP). I planerna ska överenskommelser om insatser, ansvarsfördelning, tid för genomförande och uppföljning tydliggöras.

Delat beslutsfattande

Delat beslutsfattande är både en evidensbaserad metod och ett arbetssätt som förutsätter att individ och närstående får tillräcklig information och är aktiva i beslutsprocessen. Information till och kommunikation med individ och närstående är därför en central insats genom hela vårdförloppet.

Det innebär att individ, personal och gärna närstående gör gemensamma överenskommelser om vård och stödinsatser som dokumenteras i vård och omsorgsplan, krisplan och vid behov SIP.

Case manager/vård- och stödsamordnare och fast vårdkontakt

Case manager, vård och stödsamordnare eller kontaktperson är olika namn för en funktion som utgår ifrån den, i nationella riktlinjer, högt prioriterade insatsen case management. Case management är ett arbetssätt som påminner om en fast vårdkontakts roll och kan ges inom ramen för olika organisationsmodeller med vissa gemensamma principer.

Alla individer i vårdförloppet ska tidigt erbjudas en case manager/vård- och stödsamordnare för att säkerställa att behovet av samordning, kontinuitet, tillgänglighet och intensitet i vård och omsorg efterlevs

Stöd och information för patient och närstående

Utöver att närstående ofta påverkas av individens tillstånd har de en viktig roll i individens liv och kan bidra med kunskap till personalen. Därför är samarbete med och stöd till närstående viktigt.

1177:

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter i början av sjukdomen har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • behandling erbjuds inte i tid
  • situationer där tvång används
  • bristande delaktighet
  • bristande samordning och samarbete.

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter i senare delen av sjukdomen har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • att inte känna egenmakt och självständighet
  • bristande kontinuitet och tillgänglighet
  • brister i bemötande
  • bristande uppföljning
  • risk för påtagligt till extremt svår eller akut sjukdom och funktionsnedsättning
  • risk för kroppslig skada
  • risk för suicid.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter i början av sjukdomen

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med schizofreni och liknande tillstånd i början av sjukdomen.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder. 
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Illustration av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården och socialtjänsten hos individer med schizofreni eller liknande tillstånd

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter i senare delen av sjukdomen

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med schizofreni och liknande tillstånd i senare delen av sjukdomen.

  • I den vänstra ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid lindrig sjukdom
  • I den mittersta ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid måttlig/svår sjukdom
  • I den högra ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid extremt svår/akut sjukdom
  • I det orangea fältet beskrivs gemensamma utmaningar för samtliga svårighetsgrader.
Illustration av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården och socialtjänsten hos individer med schizofreni eller liknande tillstånd i senare delen av sjukdomen.

Vårdförloppets mål

Målsättningen är att individer som insjuknar i schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

  • får ett tidigt, samordnat och professionellt omhändertagande i samband med första insjuknandet
  • får tidiga insatser vid försämring för att främja snabb återhämtning
  • får vård- och stödinsatser utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidens, enligt sina behov och sin situation för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god prognos och snabb återhämtning
  • uppnår en högre funktionsnivå, får minskade symtom, ökad självständighet och minskad grad av isolering
  • finner sin väg till upplevd personlig återhämtning och känsla av hopp
  • är delaktiga i beslut om och planering av vården och stödinsatserna
  • har en uppdaterad, väl känd och tydlig vårdplan i hälso- och sjukvården, genomförandeplan i kommun och vid behov en samordnad individuell plan (SIP).
  • genom samtycke kan ge närstående möjlighet att involveras i vård- och stödprocessen samt själv kunna erbjudas stöd och insatser utifrån behov och situation
  • kommer ut i arbete, studier eller annan, för individen meningsfull, sysselsättning
  • uppnår ökad hälsa genom större möjlighet att förebygga och behandla fysisk sjukdom
  • i största möjliga mån kunna undgå psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder.
  • genomgår årliga uppföljningar av symtom, funktionsnivå, läkemedel och andra insatser, som fysisk hälsa, behov och livskvalitet
  • minskar antalet suicidförsök och fullbordade suicid.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Kvalitetsindikatorer

Resultatmått
  • Andel individer som haft minst 50 % försörjning i lönearbete under det senaste året
Processmått
  • Andel individer som fått psykiatrisk slutenvård någon gång under det senaste året
  • Andel individer som vårdats enligt LPT i slutenvård någon gång under det senaste året
  • Andel individer som haft samtidig substansbruksdiagnos någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått krisintervention (med eller utan närstående) någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått psykopedagogiska insatser vid minst två tillfällen (besök) under det senaste året
  • Andel individer som erhållit hälsosamtal någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad krisplan någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad vårdplan någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad samordnad individuell plan någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång någon gång under det senaste året
  • Andel individer som ordinerats antipsykotiska läkemedel någon gång under det senaste året
  • Andel av individer som ordinerats antipsykotiska läkemedel som ordinerats det i depotform någon gång under det senaste året
  • Andel individer som behandlats med kognitiv beteendeterapi under det senaste året
  • Andel individer som fått strukturerad bedömning av suicidrisk någon gång under det senaste året
  • Andel individer som erbjudits någon form av stöd med syfte att återgå i studier/arbete, till exempel IPS, SEd, arbetsmarknadsåtgärder någon gång under det senaste året
  • Andel individer som har fått en årsuppföljning någon gång under det senaste året
  • Insatser till förstagångsinsjuknade kan differentieras från de som vårdats mer än fem år för schizofreni och liknande tillstånd

Sammanfattning av vårdförloppet

Vårdförlopp schizofreni omfattar utredande och behandlande insatser från att det finns misstanke om psykos till dess att diagnosen avskrivs. Vårdförloppet beskriver vilka insatser som ska genomföras och när de ska utföras. Vårdförloppet är ett komplement till det nationella vård och insatsprogrammet (VIP) för schizofreni, som beskriver hur olika insatser ska utföras. 

I nuläget kan det dröja relativt länge innan individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd omhändertas på rätt vårdinstans och får rätt insatser. Detta riskerar att försämra prognosen. Många individer behöver också mer stöd än de erbjuds – ungefär hälften av de som drabbas av schizofreni lever med problem som kräver omfattande och kontinuerliga vård- och stödinsatser.

Den övergripande målsättningen med det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet är att öka tillgången till evidensbaserade vård- och stödinsatser för målgruppen och på så sätt göra det möjligt för fler att återhämta sig.

Vårdförloppet börjar med egen vårdbegäran, vårdbegäran från tredje part (exempelvis närstående) eller vid tecken på psykos inom vård och omsorg (exempelvis i primärvården, i socialtjänsten eller elev/studenthälsan). Därefter följer insatser, stödinsatser, utredning, behandling och utvärdering i flera stadier.

Vårdförloppet inkluderar individer i akuta respektive icke akuta tillstånd. För att följa upp vårdförloppet används indikatorer kopplade till bland annat vårdform och läkemedelsanvändning. 

I detta vårdförlopp används ofta benämningen individ i stället för patient. Benämningarna insats och åtgärd används synonymt, eftersom vårdförloppet i så hög grad innefattar socialtjänstinsatser och inte bara vård.

Individer ska erbjudas insatser i verksamhet med särskilt uppdrag under tre till fem år efter första insjuknandet oavsett sjukdomsgrad.

I nuläget får inte alla individer de insatser de behöver för att kunna leva med så lindrig sjukdom och hög funktionsnivå som möjligt. Många individer har kvarstående symtom och funktionsnedsättning som påverkar livssituationen och sjukdomen har ofta perioder av försämring.

Senare i vårdförloppet görs en sammanvägd bedömning utifrån strukturerade skattningar av symtom, funktionsnivå och behov som ligger till grund för ett beslut om individen har lindrig, måttlig till svår eller påtaglig till extremt svår sjukdom och funktionsnedsättning.

De olika svårighetsgraderna är inte absoluta. En individ kan exempelvis ha en sjukdomsbild som är blandad, med svår funktionsnedsättning i vissa aspekter samtidigt som hen uppfyller kriterierna för lindrig sjukdom utifrån andra aspekter. Indelningen i svårighetsgrader ska ses som vägledning och stöd för att kunna behovsanpassa de insatser individen behöver.

Omprövning av svårighetsgraden görs sedan kontinuerligt i enlighet med aktuell vård- och genomförandeplan eller i kombination med samordnad individuell plan (SIP) samt årligen genom årsuppföljningen. Försämring av individens tillstånd ska alltid uppmärksammas och resultera i en omprövning av sjukdomsgrad och ställningstagande till behov av akuta eller mer intensiva insatser i öppen eller sluten vård.

För att följa upp vårdförloppets mål beskrivs indikatorer kopplade till bland annat vårdform och läkemedelsanvändning. 

Självstigma kan påverka återhämtning och sjukdomsförlopp negativt. Individer med schizofreni lever 10-15 år kortare än befolkningen i övrigt pga kroppsliga sjukdomar.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Uppdatering och avstämning av patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen.

Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

(1)  https://klassifikationer.socialstyrelsen.se/ICD10SE

(2)

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationellariktlinjer/slutliga-riktlinjer/schizofreni/

(3) Nationella vård- och insatsprogram: Schizofreni och liknande tillstånd [Internet]. Stockholm: Uppdrag psykisk hälsa; 2019. [citerad december 2019]. Hämtad från: https://vardochinsats.se/