Schizofreni
Schizofreni
Omfattning av kunskapsstödet
Vårdförloppet inleds vid misstanke om diagnos schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och avslutas om diagnosen avskrivs. En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.
Vårdnivå och samverkan
Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kan upptäckas i
- primärvården
- beroendevården
- socialtjänsten
- elev- eller studenthälsan
- ungdomsmottagningar
- somatisk akutsjukvård
- rättsväsende
- specialistpsykiatrin.
Det är viktigt att det i dessa verksamheter finns kunskap om hur tecken på psykos yttrar sig, hur man ska bemöta individ och närstående samt hur och var man ska hänvisa för vidare vård och stöd.
Många som får schizofreni och schizofreniliknande tillstånd behöver omfattande, samordnade och individanpassade insatser med hög tillgänglighet, både från socialtjänst och hälso- och sjukvård, periodvis eller kontinuerligt under livet. Återhämtning är målet med vård och stöd för alla individer med schizofreni och liknande tillstånd.
Under de första 3-5 åren efter det första insjuknandet ges insatser med den intensitet, samordning och tillgänglighet som utmärker verksamhet med särskilt uppdrag för förstagångsinsjuknade i psykos. För mer information om sådan verksamhet, se:
Vårdförloppet omfattar insatser från olika verksamheter som till exempel socialtjänst och specialiserad psykiatrisk öppen samt sluten vård. Vårdförloppet beskriver dels vilka insatser som bör erbjudas och dels vilka insatser som individen själv ska bidra med. Vårdförloppet beskriver när insatserna ska ges.
Vårdförloppet är ett komplement till det nationella vård- och insatsprogrammet (VIP) för schizofreni som beskriver hur olika insatser bör utföras. Vårdförloppet kan vara aktuellt även för barn- och ungdomspsykiatrin i de fall tecken på psykos förekommer före 18 års ålder. Dock är texterna ännu inte anpassade till omyndiga individer eller deras närstående.
Relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd inkluderar flera olika diagnoser: schizofreni, schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom, korta och övergående psykoser samt ospecificerad icke-organisk psykos vilket motsvarar ICD F20-F29. Den allvarligaste och vanligaste formen av tillståndet är schizofreni. Ovan nämnda diagnoser kommer fortsättningsvis benämnas schizofreni och liknande tillstånd. (1)
Förekomst
Knappt en halv procent av befolkningen är diagnostiserade med schizofrenidiagnos (DSM-IV - schizofreni, schizofreniform psykos och schizoaffektivt syndrom) vilket motsvarar cirka 50 000 individer. Förekomsten är högre i storstadsområden, bland utrikesfödda och i socioekonomiskt utsatta områden.
Cirka 1500–2 000 individer i Sverige insjuknar varje år i schizofreni . Det är vanligast att insjukna mellan 18 och 30 års ålder, enstaka fall av insjuknanden hos yngre tonåringar förekommer.
Om alla schizofreniliknande tillstånd som omfattas av vårdförloppet inkluderas, till exempel vanföreställningssyndrom, psykos utan närmare specifikation (UNS) samt drogutlöst psykos, är incidensen och prevalensen högre. Det är dock svårt att få fram tillförlitliga siffror avseende incidens och prevalens för alla schizofreniliknande tillstånd.
Samsjuklighet
Skadligt bruk och beroende av droger är vanligt. Det är en komplicerande faktor som också behöver identifieras och insatser behöver ges integrerat med övrig behandling.
Rökning, stillasittande och ogynnsamma levnadsvillkor ökar risken för somatisk ohälsa såsom hjärt-/kärlsjukdomar och diabetes.
(2)
Utöver en förhöjd risk för suicid är de vanligaste dödsorsakerna hjärt-, kärl- och cancersjukdomar som ofta diagnostiseras sent i sjukdomsförloppen. Individer med schizofreni har cirka 15 år kortare livslängd jämfört med befolkningen i övrigt.
Sjukdomsförlopp
De vanligaste symtomen vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, koncentrationssvårigheter, desorganiserat beteende eller tänkande, förändrat känsloliv och passivitet.
Vid det första insjuknandet i psykos är det svårt att på förhand säga hur sjukdomen kommer att utveckla sig, det vill säga vilka som kommer att få schizofreni eller annan diagnos.
Psykotiska symtom i samband med annan sjukdom, tillfällig användning av droger eller kortvarig psykos kräver oftast en kortare behandlingsinsats än diagnoser som schizofreni och schizoaffektivt syndrom.
Många behöver omfattande insatser, från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, periodvis eller kontinuerligt under livet. En del individer får andra psykiatriska symtom före insjuknandet i psykos och andra insjuknar direkt med psykotiska symtom. Kvinnor insjuknar oftast något senare i livet än vad män gör.
Sjukdomen drabbar individer på olika sätt. Med behovsanpassad behandling och stöd tillfrisknar cirka 10–15 procent helt från sjukdomen, men de flesta har kvarstående problem i varierande grad och behov av vård och stöd livet ut.
(2)
Minst 30 procent kan med hjälp av vård och stöd hantera sjukdomen och dess symtom och leva ett liv med fungerande sociala relationer och arbete. Ungefär hälften har kvarstående allvarliga problem som kräver omfattande vård- och stödinsatser.
(2)
De flesta (uppskattningsvis 60–70 procent) som får vård och stöd har kvarstående symtom och funktionsnedsättning. Denna påverkar vardagslivet, möjligheter till att ingå i sociala sammanhang samt tillgång till arbete eller studier. Sjukdomens svårighetsgrad varierar ofta över tid.
Allmänt om insatser
I sjukdomens tidiga skede beskriver vårdförloppet att insatserna ska vara intensiva för alla patienter men i vårdförloppets senare del används indelning i svårighetsgrader för att behovsanpassa de insatser individen behöver. Allvarlig försämring av individens tillstånd ska resultera i beslut om akuta, mer omfattande och intensiva insatser ska ges inom öppen eller sluten vård.
En kombination av antipsykotiska läkemedel och psykosociala insatser, som löpande utvärderas tillsammans med individen och närstående, är avgörande för att undvika återinsjuknande i psykos, minska symtom och möjliggöra återhämtning. Det är också viktigt att individen får stöd till att klara sitt dagliga liv med boende, arbete och sociala relationer.
(2)
Insatser för att upptäcka riskfaktorer för fysisk ohälsa och sjukdom och i kombination med stöd till livsstilsförändringar är viktiga. Likaså är stödjande insatser för att säkerställa att individen får adekvat vård vid fysisk ohälsa betydelsefullt. Sysselsättning är en del av en god livskvalitet för alla människor och att återgå i arbete eller studier är en viktig del i återhämtningen.
(2)
Komplikationer
Självstigma kan påverka återhämtning och sjukdomsförlopp negativt. Individer med schizofreni lever 10-15 år kortare än befolkningen i övrigt pga kroppsliga sjukdomar.
(2)
Ingång och utgång
Ingång i vårdförloppet
Ingång i vårdförloppet sker vid misstanke om psykos. Misstanke om psykos kan uppstå under besök i
- primärvård
- elev- eller studenthälsa
- ungdomsmottagning
- socialtjänst
- specialiserad psykiatrisk
- vård för annat hälsotillstånd
- utanför besök i vård och omsorg.
Misstanke föreligger om något av följande kriterier är uppfyllda:
- vanföreställningar
- hallucinationer
- tankestörningar
- koncentrationssvårigheter
- desorganiserat beteende eller tal
- förändrade känslouttryck (kan vara mer eller mindre)
- social tillbakadragenhet
- förändrat beteende
- nytillkomna svårigheter att klara av sitt vardagliga liv.
Ingång i vårdförloppet ska inte ske om individer har ospecifika symtom som
- likgiltighet
- nedstämdhet
- ångest
- oro
- koncentrationssvårigheter
- initiativlöshet
- svårigheter att klara av sitt vardagliga liv relaterat till problem med struktur och planering
men samtidigt inte har tecken på
- vanföreställningar
- hallucinationer
- desorganiserat tal och beteende.
Dessa symtom kan tyda på ett förstadium till flera olika tillstånd, inklusive prodromalfas till psykos. Det är viktigt att om ovanstående individer inte inkluderas i vårdförloppet behöver de oftast ha fortsatt vård enligt annat vårdförlopp eller relevanta nationella riktlinjer och insatser från socialtjänsten efter behov.
Utgång ur vårdförloppet
Utgång ur påbörjat vårdförlopp sker för individer där diagnos schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, diagnos F20-29.9 enligt ICD-10-SE, avskrivs och individen erbjuds vård och stöd utifrån sina behov, utanför detta vårdförlopp.
(1)
Flödesschema för vårdförloppet
Flödesschemat är en grafisk beskrivning av de åtgärder som ingår i vårdförloppets. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen.
Vårdförloppets åtgärder
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet schizofreni och liknande tillstånd. Åtgärderna som beskrivs ska ses som en sammanhållen vårdprocess. Förstagångsinsjuknande ska erbjudas insatser i verksamhet med särskilt uppdrag upp till tre till fem år efter första insjuknandet med den intensitet, samordning och tillgänglighet som utmärker verksamhet med särskilt uppdrag för förstagånginsjuknande.
Centralt för vårdförloppet Schizofrenis senare del, är den sammanvägda bedömning som ligger till grund för ett beslut om individen vid bedömningstillfället har lindrig till måttlig, måttlig till svår eller svår till extremt svår sjukdom och funktionsnedsättning. Vårdförloppet tydliggör vilka insatser som kan vara aktuella vid de olika svårighetsgraderna och vilka som är gemensamma för olika svårighetsgrader. De olika svårighetsgraderna är inte absoluta.
Patientmedverkan och kommunikation
Uppsökande, relationsskapande och motiverande insatser är centrala. Insatserna är även viktiga i de fall tvångsvård och eventuellt tvångsåtgärder inte kan undvikas.
Närstående har ofta värdefull information som kan förbättra möjligheterna att ge vård och stöd. Med behovsanpassade vård- och stödinsatser kan symtomen mildras och bästa möjliga funktionsförmåga med en god livskvalitet uppnås.
Personcentrering och patientkontrakt
Personcentrering är beaktat i flödesschema och åtgärdsbeskrivning. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.
I vårdförloppet är det viktigt att ta fram en gemensam överenskommelse mellan individ och vårdpersonal om den fortsatta vården, ett så kallat patientkontrakt, så att delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan kan uppnås. Vård- och omsorgsplanen och/eller den samordnade individuella planen är verktyg för att uppnå detta.
Individens berättelse och preferenser samt önskemål ska vara i fokus när den gemensamma överenskommelsen om vård och behandling skapas. Den ska skapas i dialog och syftar till att öka delaktigheten i vård och stöd samt tydliggöra ansvarsområden för individen själv, för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
I vårdförloppet återkommer upprättandet av vårdplan, genomförandeplan och i de fall då personen behöver insatser från flera aktörer även samordnad individuell plan (SIP). I planerna ska överenskommelser om insatser, ansvarsfördelning, tid för genomförande och uppföljning tydliggöras.
Delat beslutsfattande
Delat beslutsfattande är både en evidensbaserad metod och ett arbetssätt som förutsätter att individ och närstående får tillräcklig information och är aktiva i beslutsprocessen. Information till och kommunikation med individ och närstående är därför en central insats genom hela vårdförloppet.
Det innebär att individ, personal och gärna närstående gör gemensamma överenskommelser om vård och stödinsatser som dokumenteras i vård och omsorgsplan, krisplan och vid behov SIP.
Case manager/vård- och stödsamordnare och fast vårdkontakt
Case manager, vård och stödsamordnare eller kontaktperson är olika namn för en funktion som utgår ifrån den, i nationella riktlinjer, högt prioriterade insatsen case management. Case management är ett arbetssätt som påminner om en fast vårdkontakts roll och kan ges inom ramen för olika organisationsmodeller med vissa gemensamma principer.
Alla individer i vårdförloppet ska tidigt erbjudas en case manager/vård- och stödsamordnare för att säkerställa att behovet av samordning, kontinuitet, tillgänglighet och intensitet i vård och omsorg efterlevs
Stöd och information för patient och närstående
Utöver att närstående ofta påverkas av individens tillstånd har de en viktig roll i individens liv och kan bidra med kunskap till personalen. Därför är samarbete med och stöd till närstående viktigt.
1177:
Utmaningar och mål
Patientens utmaningar
Utifrån patienters och närståendes erfarenheter i början av sjukdomen har följande övergripande utmaningar identifierats:
- behandling erbjuds inte i tid
- situationer där tvång används
- bristande delaktighet
- bristande samordning och samarbete.
Utifrån patienters och närståendes erfarenheter i senare delen av sjukdomen har följande övergripande utmaningar identifierats:
- att inte känna egenmakt och självständighet
- bristande kontinuitet och tillgänglighet
- brister i bemötande
- bristande uppföljning
- risk för påtagligt till extremt svår eller akut sjukdom och funktionsnedsättning
- risk för kroppslig skada
- risk för suicid.
Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter i början av sjukdomen
Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med schizofreni och liknande tillstånd i början av sjukdomen.
- I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
- I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
- I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
- I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter i senare delen av sjukdomen
Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med schizofreni och liknande tillstånd i senare delen av sjukdomen.
- I den vänstra ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid lindrig sjukdom
- I den mittersta ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid måttlig/svår sjukdom
- I den högra ringen beskrivs vanligt förekommande erfarenheter vid extremt svår/akut sjukdom
- I det orangea fältet beskrivs gemensamma utmaningar för samtliga svårighetsgrader.
Vårdförloppets mål
Målsättningen är att individer som insjuknar i schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
- får ett tidigt, samordnat och professionellt omhändertagande i samband med första insjuknandet
- får tidiga insatser vid försämring för att främja snabb återhämtning
- får vård- och stödinsatser utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidens, enligt sina behov och sin situation för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god prognos och snabb återhämtning
- uppnår en högre funktionsnivå, får minskade symtom, ökad självständighet och minskad grad av isolering
- finner sin väg till upplevd personlig återhämtning och känsla av hopp
- är delaktiga i beslut om och planering av vården och stödinsatserna
- har en uppdaterad, väl känd och tydlig vårdplan i hälso- och sjukvården, genomförandeplan i kommun och vid behov en samordnad individuell plan (SIP).
- genom samtycke kan ge närstående möjlighet att involveras i vård- och stödprocessen samt själv kunna erbjudas stöd och insatser utifrån behov och situation
- kommer ut i arbete, studier eller annan, för individen meningsfull, sysselsättning
- uppnår ökad hälsa genom större möjlighet att förebygga och behandla fysisk sjukdom
- i största möjliga mån kunna undgå psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder.
- genomgår årliga uppföljningar av symtom, funktionsnivå, läkemedel och andra insatser, som fysisk hälsa, behov och livskvalitet
- minskar antalet suicidförsök och fullbordade suicid.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.
Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".
Kvalitetsindikatorer
Resultatmått
- Andel individer som haft minst 50 % försörjning i lönearbete under det senaste året
Processmått
- Andel individer som fått psykiatrisk slutenvård någon gång under det senaste året
- Andel individer som vårdats enligt LPT i slutenvård någon gång under det senaste året
- Andel individer som haft samtidig substansbruksdiagnos någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått krisintervention (med eller utan närstående) någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått psykopedagogiska insatser vid minst två tillfällen (besök) under det senaste året
- Andel individer som erhållit hälsosamtal någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad krisplan någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad vårdplan någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått en upprättad eller reviderad samordnad individuell plan någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång någon gång under det senaste året
- Andel individer som ordinerats antipsykotiska läkemedel någon gång under det senaste året
- Andel av individer som ordinerats antipsykotiska läkemedel som ordinerats det i depotform någon gång under det senaste året
- Andel individer som behandlats med kognitiv beteendeterapi under det senaste året
- Andel individer som fått strukturerad bedömning av suicidrisk någon gång under det senaste året
- Andel individer som erbjudits någon form av stöd med syfte att återgå i studier/arbete, till exempel IPS, SEd, arbetsmarknadsåtgärder någon gång under det senaste året
- Andel individer som har fått en årsuppföljning någon gång under det senaste året
- Insatser till förstagångsinsjuknade kan differentieras från de som vårdats mer än fem år för schizofreni och liknande tillstånd
Sammanfattning av vårdförloppet
Vårdförlopp schizofreni omfattar utredande och behandlande insatser från att det finns misstanke om psykos till dess att diagnosen avskrivs. Vårdförloppet beskriver vilka insatser som ska genomföras och när de ska utföras. Vårdförloppet är ett komplement till det nationella vård och insatsprogrammet (VIP) för schizofreni, som beskriver hur olika insatser ska utföras.
I nuläget kan det dröja relativt länge innan individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd omhändertas på rätt vårdinstans och får rätt insatser. Detta riskerar att försämra prognosen. Många individer behöver också mer stöd än de erbjuds – ungefär hälften av de som drabbas av schizofreni lever med problem som kräver omfattande och kontinuerliga vård- och stödinsatser.
Den övergripande målsättningen med det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet är att öka tillgången till evidensbaserade vård- och stödinsatser för målgruppen och på så sätt göra det möjligt för fler att återhämta sig.
Vårdförloppet börjar med egen vårdbegäran, vårdbegäran från tredje part (exempelvis närstående) eller vid tecken på psykos inom vård och omsorg (exempelvis i primärvården, i socialtjänsten eller elev/studenthälsan). Därefter följer insatser, stödinsatser, utredning, behandling och utvärdering i flera stadier.
Vårdförloppet inkluderar individer i akuta respektive icke akuta tillstånd. För att följa upp vårdförloppet används indikatorer kopplade till bland annat vårdform och läkemedelsanvändning.
I detta vårdförlopp används ofta benämningen individ i stället för patient. Benämningarna insats och åtgärd används synonymt, eftersom vårdförloppet i så hög grad innefattar socialtjänstinsatser och inte bara vård.
Individer ska erbjudas insatser i verksamhet med särskilt uppdrag under tre till fem år efter första insjuknandet oavsett sjukdomsgrad.
I nuläget får inte alla individer de insatser de behöver för att kunna leva med så lindrig sjukdom och hög funktionsnivå som möjligt. Många individer har kvarstående symtom och funktionsnedsättning som påverkar livssituationen och sjukdomen har ofta perioder av försämring.
Senare i vårdförloppet görs en sammanvägd bedömning utifrån strukturerade skattningar av symtom, funktionsnivå och behov som ligger till grund för ett beslut om individen har lindrig, måttlig till svår eller påtaglig till extremt svår sjukdom och funktionsnedsättning.
De olika svårighetsgraderna är inte absoluta. En individ kan exempelvis ha en sjukdomsbild som är blandad, med svår funktionsnedsättning i vissa aspekter samtidigt som hen uppfyller kriterierna för lindrig sjukdom utifrån andra aspekter. Indelningen i svårighetsgrader ska ses som vägledning och stöd för att kunna behovsanpassa de insatser individen behöver.
Omprövning av svårighetsgraden görs sedan kontinuerligt i enlighet med aktuell vård- och genomförandeplan eller i kombination med samordnad individuell plan (SIP) samt årligen genom årsuppföljningen. Försämring av individens tillstånd ska alltid uppmärksammas och resultera i en omprövning av sjukdomsgrad och ställningstagande till behov av akuta eller mer intensiva insatser i öppen eller sluten vård.
För att följa upp vårdförloppets mål beskrivs indikatorer kopplade till bland annat vårdform och läkemedelsanvändning.
Självstigma kan påverka återhämtning och sjukdomsförlopp negativt. Individer med schizofreni lever 10-15 år kortare än befolkningen i övrigt pga kroppsliga sjukdomar.
Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Om vårdförlopp
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.
Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.
I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.
Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.
Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.
Om personcentrering
Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.
Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.
Uppdatering och avstämning av patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.
Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.
Om kvalitetsuppföljning
Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen.
Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.
Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.
Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.
Relaterad information
I det webbaserade kunskapsstödet Vård- och insatsprogram för schizofreni och liknande tillstånd återges vad som ligger till grund för respektive insats, såsom nationella riktlinjer och dokument från professionsföreningar, patient- och närståendeföreningar, regionala och lokala rutin- och processdokument. De kunskapsunderlag som ligger till grund för vårdförloppet utöver de referenser som finns inlagdai i kunskapsstödet listas nedan.
(3)
Kompletterande underlag
Konsekvensbeskrivning
Arbetsgruppens medlemmar
Bilagor
(1) https://klassifikationer.socialstyrelsen.se/ICD10SE
(2)
(3) Nationella vård- och insatsprogram: Schizofreni och liknande tillstånd [Internet]. Stockholm: Uppdrag psykisk hälsa; 2019. [citerad december 2019]. Hämtad från: https://vardochinsats.se/