Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

VÅRDGIVARWEBB

1

DriftInfo
Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177

Grav hörselnedsättning

Grav hörselnedsättning

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid konstaterad grav hörselnedsättning hos barn och vuxna och varar så länge kriterier för grav hörselnedsättning uppfylls. Personer med hörtrösklar bättre än 65 dB HL men med dålig taluppfattning kan ha auditiv neuropati. Dessa personer kan med fördel omfattas av åtgärder i detta vårdförlopp.

Begreppet hörselvård används i detta vårdförlopp för den utvidgade habiliteringen eller rehabiliteringen som sker för personer med grav hörselnedsättning.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Vårdnivå och samverkan

Tillsammans med patienten utgör det multiprofessionella teamet grunden för vården. Teamet bör bestå av audionom, ingenjör, kurator, pedagog och specialistläkare inom öron- näs- och hals (ÖNH)/hörsel och balansrubbningar, samtliga med kompetens inom audiologi.

Vid behov bör ytterligare professioner såsom exempelvis logoped, psykolog eller teckenspråkslärare ingå. En eller flera ur det multiprofessionella teamet kan delta vid besöken.

Det är inte ovanligt att personer med grav hörselnedsättning även har andra funktionsnedsättningar, exempelvis synnedsättning. Detta behöver beaktas i habilitering och rehabilitering, utifrån personens behov och i samverkan med andra aktörer. Detta vårdförlopp avgränsas dock till att endast omfatta åtgärder gällande hörselnedsättning.

Om hälsotillståndet

Definition

WHO har från och med mars 2021 antagit en ny definition för grav hörselnedsättning (severe to profound hearing loss). Denna innebär att personer med ett tonmedelvärde (TMV4) för 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz som är 65 decibel hearing level (dB HL) eller sämre på bästa örat uppfyller kriterierna för diagnosen. (1)

En person med hörsel sämre än ovan angivna tonmedelvärde kan definiera sig själv som hörselskadad eller som döv. Vårdförloppet följer WHO:s definition.

Förekomst

För barn är antalet nyupptäckta fall av hörselnedsättning cirka 2 per 1 000 födda barn per år i Sverige, varav cirka 0,4 per 1 000 beräknas ha en grav hörselnedsättning. (2)

Förekomsten av all hörselnedsättning hos barn fördubblas fram till skolstart och grav hörselnedsättning eller dövhet ökar till cirka 1 per 1 000 under uppväxten. (2) (3)

I Sverige finns cirka 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning. Enligt tidigare definition (70 dB HL) beräknades cirka 25 000 personer ha en grav hörselnedsättning. Med WHO:s nya definition är antalet personer med grav hörselnedsättning högre, dock är antalet ännu okänt. (4)

Orsaker

Orsaken till hörselnedsättningen är genetisk hos närmare 60 procent och utgör del av ett syndrom hos en tredjedel av dessa barn. Andra orsaker kan till exempel vara infektioner i fosterlivet och komplikationer i anslutning till födseln. (5)

Orsaken är oftast progress från tidigare måttlig eller ensidig hörselnedsättning.

Grav hörselnedsättning uppstår vanligen till följd av en gradvis försämring av hörseln men kan i enstaka fall debutera plötsligt. Vid plötslig hörselnedsättning har bedömning av orsak hög prioritet.

Riskfaktorer

Flera faktorer påverkar hörselnedsättning hos vuxna, bland annat ärftlighet, ålder, bullerexponering, infektioner och andra sjukdomar. (6)

Sjukdomsförlopp

Personer med grav hörselnedsättning kan kommunicera med talat språk, teckenspråk eller en kombination av båda.

Cochleaimplantat (CI) ska alltid övervägas som ett alternativ vid grav hörselnedsättning för både barn och vuxna. (7) (8) (9) (10)

De flesta personer som genomgår CI-habilitering eller CI-rehabilitering uppnår förbättrad taluppfattning och livskvalitet. (10) (11) (12) (13) (14) (15)

Trots detta är det förhållandevis få vuxna patienter som erhåller CI. (16)

Komplikationer

Med hörapparat men utan avläsestöd har personer med grav hörselnedsättning stora svårigheter att uppfatta ord och meningar från en meters håll i vardagsmiljö. (17)

Den nedsatta kommunikativa förmågan innebär en ökad risk för isolering och minskad social delaktighet med försämrad upplevd livskvalitet och psykosocial hälsa som följd. (18)(19)(20)

En obehandlad hörselnedsättning kan öka risken för utveckling av demenssjukdom och kognitiv svikt. (21)(22)(23)

Vuxna

Hos vuxna med grav hörselnedsättning finns ökad risk för nedsatt psykisk och kroppslig hälsa. (24)(25)(26)

Flera studier visar på lägre utbildningsnivå, högre sjukskrivningsgrad och högre arbetslöshet hos personer med hörselnedsättning jämfört med den övriga vuxna befolkningen. (27)(28)(29)(30)(31)

Detta är en vanlig följd av förvärvad hörselnedsättning men gruppen barndomshörselskadade utgör en särskilt utsatt grupp. (32)

Barn

Grav hörselnedsättning påverkar negativt den språkliga utvecklingen, förmågan till kommunikation och social delaktighet. För att ett barn som föds med hörselnedsättning ska kunna nå sin fulla utvecklingspotential krävs att hörselnedsättningen upptäcks, diagnostiseras och behandlas tidigt. (33)

Grunden till fungerande social interaktion läggs i barndomen, där kommunikation och delaktighet är nödvändiga byggstenar. Det saknas entydiga resultat huruvida barn med hörselnedsättning får sämre förmåga till social interaktion jämfört med normalhörande barn. Fler studier behövs för att kunna dra slutsatser. (21)

För barn med grav hörselnedsättning finns risk för att sparsam språkstimulering kan hindra mentalisering och socialisering. Ovan utgör grund för att det är viktigt att arbeta med rehabilitering och habilitering för personer med grav hörselnedsättning.

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet sker

  • för barn (< 18 år) vid konstaterad grav hörselnedsättning enligt definition utifrån åldersanpassad hörselutredning 
  • för vuxna (≥ 18 år) vid konstaterad grav hörselnedsättning enligt definition utifrån tonaudiogram.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:

  • Vuxen patient avstår hörselvård.
  • Patienten uppfyller inte längre kriterierna för grav hörselnedsättning, uppmätt med tonaudiometri utan hörhjälpmedel.

Flödesschema och åtgärder

Introduktion

Vårdförloppets flödesschema är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet för både barn och vuxna. Beskrivning av åtgärderna i text finns i separata åtgärdsbeskrivningar för barn och vuxna. En åtgärd kan utföras vid ett eller flera besök, men flera åtgärder kan också utföras vid samma besök.

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschema för vårdförlopp Grav hörselnedsättning

Vårdförloppets åtgärder

Åtgärdsbeskrivningen innehåller åtgärder som efter behov och vårdplan rekommenderas patienter. En åtgärd kan utföras vid ett eller flera besök. Flera åtgärder kan också utföras vid samma besök. Åtgärderna kan ges vid fysiska eller virtuella besök. Beskrivning av åtgärderna för barn respektive vuxen finns i varsin åtgärdsbeskrivning. 

Begreppet vårdplan används synonymt med habiliteringsplan och rehabiliteringsplan och utgör en plan för bedömning, mål och åtgärder samt utvärdering. Vårdplan upprättas i samarbete mellan patient (och eventuellt vårdnadshavare) och hälso- och sjukvårdspersonal. (34)

Åtgärder - barn

Här beskrivs de åtgärder för barn som ingår i vårdförloppet.

Med patientens åtgärder avses barns och vårdnadshavares åtgärder utifrån barnets ålder och mognad.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Inför besöket, uppmana samtliga vårdnadshavare och berörda närstående att delta vid besöket.

Klarlägg behov av tolk.

Kartlägg barnets situation tillsammans med barnet och vårdnadshavare:

  • anamnes om barnets utveckling
  • anamnes om barnets hälsotillstånd
  • anamnes om familjesituation
  • dialog om förväntningar.

Ge information utifrån barnets ålder och utveckling. Säkerställ att barnet och vårdnadshavare kan ta till sig given information. Lämna information om exempelvis

  • hörsel och hörselnedsättning
  • verksamheten (35) 
  • alternativ kommunikation
  • språkstöd (tal-, tecken- eller bildbaserade språk)
  • möjligheter till psykosocialt stöd
  • vilka hörapparater, CI, tekniska hörhjälpmedel som kan förskrivas av hörselvården.

Ge övrig information, till exempel om

  • kvalitetsregister
  • eventuellt lokalt register
  • omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
  • barnomsorg och skola
  • kostnader och försäkringar
  • patientorganisationer.

Informera om och i förekommande fall, registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” (36).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Vårdnadshavare och berörda närstående deltar vid besöket.
  • Informera om det finns behov av tolk
  • Reflektera över given information
  • Förstå vikten av planerade möten och att prioritera dem
  • Uppge aktuella kontaktuppgifter
  • Gärna ta del av patientorganisationers information och stöd
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I dialog med barn och vårdnadshavare:

  • Utifrån det genomförda introduktionssamtalet, kartlägga barnets behov av medicinska, pedagogiska, psykosociala, språkstödjande och tekniska åtgärder.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i behovsinventering
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Påbörjas inom 30 dagar. Kan med fördel göras under ett besök i det multiprofessionella teamet.

Upprätta en vårdplan tillsammans med barnet och vårdnadshavare. Mål sätts i förhållande till barnets behov. I förekommande fall upprätta samordnad individuell plan (SIP).

All personal inom hörselvård ska initiera orosanmälan om vårdnadshavare uppvisar brister i barnets omvårdnad.

Vid uppföljning:

  • Genomför hörselundersökning efter behov.
  • Utvärdera vårdplanens mål och delmål utifrån medicinska, pedagogiska, psykosociala, språkstödjande och tekniska behov.
  • Utvärdera planerade och genomförda åtgärder.
  • Identifiera och diskutera eventuella förändrade behov eller ej uppnådda mål.
  • Revidera vårdplanen vid behov.

Rekommenderad tidsplan:

  • Barn ≥ 6 års ålder med stabil hörsel följs upp 1 gång per år.
  • Hos barn < 6 års ålder krävs tätare uppföljning.
  • Hos barn med nyupptäckt eller fluktuerande hörselnedsättning krävs tätare uppföljning.

Sätt KVÅ-kod på besöket:

  • AW020 Upprättande av rehabiliteringsplan
  • AW021 Upprättande av habiliteringsplan
  • AW024 Uppföljning av rehabiliteringsplan
  • AW025 Uppföljning av habiliteringsplan

I förekommande fall, registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” vid 3, 6, 10 och 15 års ålder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Vårdnadshavare och berörda vuxna deltar vid besöket.
  • Inför besök: Reflektera över familjesituationen, barnets situation och aktuella behov
  • Delta i upprättandet och revidering av vårdplan
  • Arbeta efter planen för att nå upp till målen
  • Följa rekommendationer
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöms barnet enligt vårdplan ha behov av insatser inom hörselvården?

  • Ja: Fortsätt till (E) – (I).
  • Nej: Fortsätt till (K).
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplan.

Ge medicinsk information och lägesbeskrivning.

Ta ställning till och utifrån behov initiera

  • fastställande av hörselskadans typ och grad
  • orsaksutredning och prognos
  • utvidgad utredning hos barnläkare, ögonläkare eller klinisk genetiker
  • vestibulär utredning och behandling
  • tinnitusbedömning
  • utredning för eventuell hörselförbättrande kirurgi
  • CI-utredning
  • farmakologisk behandling
  • fysioterapeutiska åtgärder relaterat till hörselnedsättning och/eller vestibulär problematik.

Remittera för utvecklingsbedömning eller neuropediatrisk utredning vid behov.

Remittera för vidare utredning och behandling av öronkirurgisk karaktär vid behov.

Ha dialog med barnet och vårdnadshavare om diagnos, orsak, prognos och konsekvenser.

Säkerställ att barnet inkluderas i information och planerade åtgärder, även inför övergång till vuxenteam.

Utfärda läkarutlåtande och intyg till Försäkringskassan, skola, förskola eller andra instanser.

I förekommande fall, registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” vid 3, 6, 10 och 15 års ålder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta aktiv del i beslut om vidare diagnostik och behandling
  • Medverka i planerade utredningar
  • Ta med hjälpmedel vid besöket
  • Reflektera över hur det fungerar hörselmässigt, språkligt, utvecklingsmässigt och socialt inför läkarbesök
  • Vårdnadshavare: reflektera tillsammans med barnet över och formulera frågor om familjens och/eller barnets situation
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen. Åtgärder kan ske individuellt eller i grupp.

Säkerställ att barnet och vårdnadshavare har förstått informationen om hörsel, hörselnedsättning och dess konsekvenser, exempelvis

  • innebörd av hörselnedsättningen
  • sekundära symtom
  • påverkan på kommunikation, social interaktion och inlärning.

I dialog med barnet och vårdnadshavare, föreslå och genomför stödjande aktiviteter för att stärka barnets självkänsla och kommunikation. Det kan exempelvis vara

  • att träffa andra i samma situation (så kallad peer-to-peer communication)
  • gruppaktivitet som ger barnet kunskap om hörsel, hörselskador och hörteknik
  • föräldragrupp
  • barn- och ungdomsgrupp
  • teckenspråksgrupp.

Informera om betydelsen av kommunikationsstrategier. Utifrån behov introducera och utbilda i

  • kommunikationsträning
  • hjälpmedelsträning
  • hörträning
  • teckenspråk
  • Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) (37)(38) 
  • Tecken som stöd (TSS)
  • tolkanvändning med skrivtolk och teckenspråkstolk
  • tal till text-tekniker
  • distanskommunikation (alternativ telefoni).

Informera om samhällets stöd för teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF).

Ge information om, bedömning inför och stöd efter CI-operation.

I samråd med barnet och vårdnadshavare, konsultera förskola eller skola gällande barnets behov, pedagogik, akustikanpassning i klassrum och tekniska hjälpmedel.

Vid behov och i samråd med barnet och vårdnadshavare, ge information och rekommendation till familj, närstående och omsorgspersonal.

I förekommande fall registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” vid 3, 6, 10 och 15 års ålder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Reflektera över, träna och använda introducerade strategier
  • Ge uttryck för behov av stöd och information till familj, närstående, omsorgspersonal, förskola, skola, andra vårdgivare och myndigheter
  • Samverka med förskola, skola och hörselvård i aktiviteter för kommunikation och hörseloptimering
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen
  • Gärna ta del av patientorganisationers information och stöd
  • Delta i planerade aktiviteter som stöder barnets utveckling och vårdnadshavarnas förståelse av barnets behov
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplan. Åtgärder kan ske individuellt eller i grupp.

Säkerställ genom dialog att barnet och vårdnadshavare har förstått hörselnedsättningens inverkan på psykisk hälsa och livskvalitet hos barn och närstående.

I dialog med barnet och vårdnadshavare, ta ställning till och vid behov genomför

  • terapeutisk behandling (korttidsterapi)
  • stödsamtal eller krissamtal
  • motiverande samtal (MI) (39) (40) (41)
  • utvecklingsbedömning
  • enskilda samtal med barnet anpassat efter ålder
  • kognitiv beteendeterapi (KBT) (42) (43) 
  • stresshantering.

Ge information om, gör bedömning inför och ge stöd efter CI-operation.

Vid behov, var ett stöd i kontakter med

  • familj eller närstående
  • omsorgs- eller vårdpersonal
  • förskola och skola
  • studie- eller arbetsplats
  • myndigheter.

Agera i enlighet med Socialstyrelsens nationella strategi (44) (45) (46) och lokal rutin om det finns risk för våld i nära relation.

Informera om samhällets stöd exempelvis omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka till beslut om och delta i behandling
  • Reflektera över den egna situationen i relation till diagnos och livssituation
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplan.

Ha samråd med barnet och vårdnadshavare om behov av språkstödjande insatser.

  • Gör bedömning av
    • kommunikation
    • tal-, tecken- eller bildbaserat språk
    • tal
    • lyssnande
    • läs- och skrivförmåga
    • arbetsminne.
  • Utifrån bedömningen ge
    • information och råd till vårdnadshavare
    • information och råd till förskola/skola
    • direkt behandling
    • indirekt behandling
    • behandling i grupp
    • Auditory Verbal Therapy (AVT)
    • familjecentrerad intervention.
  • Genomför uppföljning:
    • Planera uppföljning utifrån barnets ålder och behov.
    • Ge information om, gör bedömning inför och ge stöd efter CI-operation.

I förekommande fall, registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” vid 3, 6, 10 och 15 års ålder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i planerade besök
  • Ta aktiv del i beslut om vidare utredning, diagnostik och behandling
  • Delta i planerade utredningar
  • Delta i planerade åtgärder utifrån bedömning
  • Reflektera över, träna och använda introducerade strategier. Ha med aktuella hjälpmedel vid besöket
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen.
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen.

Tillsammans med barnet och vårdnadshavare, ta ställning till och genomför utprovning, anpassning, utbyte och uppgradering av hörhjälpmedel utifrån individuella behov:

  • hörapparat (47) 
  • CI-processesorer
  • andra implanterbara hörhjälpmedel
  • samtalsförstärkare
  • varseblivningshjälpmedel
  • alternativ telefoni
  • kommunikationssystem, mikrofonsystem
  • hjälpmedel till audiovisuella system, till exempel slingsystem eller streaming.

Utifrån individuella behov och i samråd med barnet och vårdnadshavare, säkerställ att

  • barnet har optimal hörteknik
  • barnet får träning i att använda sina hjälpmedel och kombinationer av hjälpmedel
  • det tillhandahålls service och underhåll av hörhjälpmedel
  • barnet och vårdnadshavare förstår information och får råd och stöd om tekniska konsumentprodukter
  • barnet och vårdnadshavare förstår betydelsen av att använda kombinationen av förskrivna hörseltekniska hjälpmedel och konsumentprodukter
  • hörteknik i skola och på praktik eller arbetsplats fungerar
  • barnet och vårdnadshavare har kännedom om funktion och användande av offentliga system såsom slingsystem
  • behov av CI utvärderas.

Gör funktionskontroll av hörapparat och tekniska hjälpmedel.

I förekommande fall, registrera i kvalitetsregistret ”Register för hörselnedsättning hos barn” vid 3, 6, 10 och 15 års ålder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Inför besök, reflektera över situationen
  • Ge uttryck för de behov som finns i olika sociala sammanhang, exempelvis familj, skola, fritidsaktiviteter och arbetsplats. Använda, underhålla och vårda hjälpmedel
  • Kontakta vården vid behov av service och underhåll av förskrivna hjälpmedel
  • Reflektera kring regler och kostnader för hjälpmedel
  • Vid behov teckna försäkring för förskrivna hjälpmedel
  • Hålla egna konsumentprodukter uppdaterade
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utifrån barnets behov, initiera samt delta i samverkan med verksamhet utanför hörselvården.

Samverkan kan exempelvis utgöras av kontakter med Specialskolemyndigheten (SPSM), Försäkringskassan, socialtjänst, kommun, privata skolor, andra privata aktörer samt övrig hälso- och sjukvård.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta och medverka i utredningar och behandlingar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja: Fortsätt via (L), (M) och (N) till (C) enligt tidsplan.
  • Nej: Fortsätt till (P).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta aktiv del i beslut om det finns vidare behov av hörselvård
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Arbeta efter vårdplanen för att nå upp till målen
  • Följa rekommendationer och program
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen
  • Informera vården om det är något som inte fungerar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Arbeta efter vårdplanen för att nå upp till målen
  • Följa rekommendationer och program
  • Gärna engagera närstående i habiliteringen eller rehabiliteringen
  • Informera vården om det är något som inte fungerar
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Kontakta vården enligt överenskommelse, till exempel om hörseln försämras
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörsamma barnets påtalade behov:

  • Fortsätt till (C).
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att ungdomen och/eller vårdnadshavare kan ta till sig den medicinska informationen och lägesbeskrivningen om

  • hörselnedsättningens typ och grad
  • trolig eller säkerställd orsak
  • sammanfattning av genomförda utredningar och utfall
  • prognos.

I samråd med ungdomen och/eller vårdnadshavare ta ställning till ytterligare utredningar till exempel

  • medicinsk utredning
  • psykosocial utredning
  • behov av fysioterapi.

Ta ställning till försäkringsmedicinsk bedömning och utfärda aktuella intyg och utlåtanden.

Remittera ungdomen till vuxenteam och säkerställ en trygg övergång till vuxenteam.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Inför besök, formulera frågor om hörsel och farhågor
  • Reflektera över given information
  • Reflektera över och ta ansvar över den egna situationen
  • Ta aktiv del i beslut om behandling
  • Gärna ta stöd av patientorganisationer och nätverk
Åtgärder - vuxna

Här beskrivs de åtgärder för vuxna som ingår i vårdförloppet.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Klarlägg behov av tolk.

Informera patienten om grav hörselnedsättning och möjliga åtgärder inom hörselvården av medicinsk, pedagogisk, psykosocial, språkstödjande och teknisk art (48).

Informera om och i förekommande fall fyll i “Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning hos vuxna” (49).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Informera om det finns behov av tolk
  • Gärna involvera närstående
  • Svara på frågorna i kvalitetsregistret (valfritt)
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I dialog med patienten genomför kartläggning av följande:

  • kommunikationssituation
  • hälsosituation
  • boendesituation
  • familjesituation
  • arbetssituation inklusive försäkringsmedicinskt ställningstagande.

Inventera patientens behov av medicinska, pedagogiska, psykosociala, språkstödjande och tekniska åtgärder.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i behovsinventering
  • Informera om behov
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Påbörjas inom 30 dagar. Det kan med fördel göras under ett besök i det multiprofessionella teamet.

Upprätta en vårdplan tillsammans med patienten. Mål sätts i förhållande till patientens behov. I förekommande fall upprätta samordnad individuell plan (SIP).

Vid uppföljning:

  • Genomför hörselundersökning efter behov.
  • Utvärdera vårdplanens mål och delmål utifrån medicinska, pedagogiska, psykosociala, språkstödjande och tekniska behov.
  • Utvärdera planerade och genomförda åtgärder.
  • Identifiera och diskutera eventuella förändrade behov eller ej uppnådda mål.
  • Revidera vårdplanen vid behov.

Rekommenderad tidsplan:

  • Följ upp patienten minst vartannat år. Det kan ske via telefon, virtuellt eller genom fysiskt besök utifrån vårdplan.

Sätt KVÅ-kod på besöket:

  • AW020 Upprättande av rehabiliteringsplan
  • AW021 Upprättande av habiliteringsplan
  • AW024 Uppföljning av rehabiliteringsplan
  • AW025 Uppföljning av habiliteringsplan

I förekommande fall, registrera i ”Kvalitetsregistret grav hörselnedsättning hos vuxna”. (49)

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Inför besök, reflektera över nuvarande situation och aktuella behov
  • Delta i upprättandet och revidering av vårdplan
  • Gärna involvera närstående i planeringen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöms patienten enligt vårdplan ha behov av insatser inom hörselvården?

  • Ja: Fortsätt till (E) – (I).
  • Nej: Fortsätt till (K).
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplan.

Ge medicinsk information och lägesbeskrivning.

I samråd med patienten, ta ställning till och utifrån behov initiera

  • fastställande av hörselskadans typ och grad
  • orsaksutredning och prognos
  • genetisk utredning
  • vestibulär utredning och behandling
  • tinnitusbedömning
  • utredning för eventuell hörselförbättrande kirurgi
  • CI-utredning
  • farmakologisk behandling
  • fysioterapi och Fysisk aktivitet på recept (FaR) relaterad till hörselnedsättning eller vestibulär problematik (50) (51)
  • utredning av fysiska och psykiska besvär som påverkar rehabiliteringsprocessen (till exempel symtom på utmattningssyndrom och depression).

Vid behov, remittera för vidare utredning och behandling av öronkirurgisk karaktär.

Ta ställning till försäkringsmedicinsk bedömning och utfärdande av aktuella intyg och utlåtanden.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ställning till och delta i beslut om behandling
  • Medverka till att undersökningar genomförs
  • Träna enligt rekommendation och program
  • Ta ansvar för att ordinerade läkemedel tas
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen. Åtgärder kan ske individuellt eller i grupp.

Informera och för dialog med patient och eventuell närstående om hörsel och grav hörselnedsättning och dess konsekvenser.

Informera om betydelsen av kommunikationsstrategier.

Utifrån behov introducera och utbilda i

  • kommunikationsträning
  • hjälpmedelsträning
  • hörträning
  • teckenspråk
  • Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) (52) (53) 
  • Tecken som stöd (TSS)
  • tolkanvändning med skrivtolk, teckenspråkstolk
  • tal till text-tekniker
  • distanskommunikation (alternativ telefoni).

I dialog med atienten, ta ställning till och i förekommande fall genomför motiverande samtal (MI) (54) (55) (56).

I dialog med patient, möjliggör att träffa andra i samma situation (peer-to-peer communication).

Ge information om, gör bedömning inför och ge stöd efter CI-operation.

Informera om patientorganisationer.

I samråd med patient ge information eller rekommendation till

  • familj eller närstående
  • omsorgspersonal
  • studie- eller arbetsplats
  • myndigheter.

Ta ställning till och utfärda aktuella intyg och utlåtanden.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Reflektera över, träna och använda introducerade strategier
  • Ge uttryck för behov av stöd och information till familj eller närstående, omsorgspersonal, studie- eller arbetsplats och myndigheter
  • Involvera familj eller närstående, omsorgspersonal, studie- eller arbetsplats i aktiviteter för hörsel och kommunikationsoptimering
  • Gärna ta del av patientorganisationers information och stöd
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen.

Åtgärder kan ske individuellt eller i grupp.

I samråd med patienten, genomför fördjupad kartläggning av den psykosociala situationen:

  • Kartlägg patientens nätverk och samtala med patienten om dennes upplevelse av delaktighet i nätverket utifrån ett hörselperspektiv.
  • Informera och för dialog om acceptans av hörsel och hörselnedsättning och dess konsekvenser.

Säkerställ genom dialog att patienten har förstått hörselnedsättningens inverkan på psykisk hälsa och livskvalitet.

Ge information om, gör bedömning inför och stöd efter CI-operation.

Informera om samhällets stöd, exempelvis merkostnadsersättning.

Var vid behov ett stöd i kontakter med

  • familj eller närstående
  • omsorgspersonal eller vårdpersonal
  • studie- eller arbetsplats
  • myndigheter.

Agera i enlighet med Socialstyrelsens nationella strategi (44) (45) (57) och lokal rutin om det finns risk för våld i nära relation.

I dialog med patienten, ta ställning till och, vid behov, genomför

  • kognitiv beteendeterapi (KBT) (58) (43)
  • terapeutisk behandling
  • stödsamtal eller krissamtal
  • stresshantering (avslappningsövningar och mindfulnessövningar)
  • motiverande samtal (MI) (54) (40) (56).

Ta ställning till och utfärda aktuella intyg och utlåtanden.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka till beslut om och delta i behandling
  • Reflektera över den egna situationen i relation till diagnos och livssituation
  • Genomföra planerade åtgärder utifrån bedömning
  • Reflektera över, träna och använda introducerade strategier
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen.

Ha samråd med patienten kring behov av logopedisk utredning och bedömning.

Utifrån bedömning, ha dialog med patienten om åtgärder inom

  • tal-, tecken- eller bildbaserad kommunikation
  • röst- och uttalsträning.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka till beslut om och delta i behandling
  • Reflektera över den egna situationen i relation till diagnos och livssituation
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Planera åtgärder utifrån vårdplanen.

Tillsammans med patienten, ta ställning till och genomför utprovning, utbyte och uppgradering av hörhjälpmedel utifrån individuella behov gällande

  • hörapparat (59) (47) 
  • CI-processorer
  • andra implanterbara hörhjälpmedel
  • samtalsförstärkare
  • varseblivningshjälpmedel
  • alternativ telefoni
  • kommunikationssystem/mikrofonsystem
  • hjälpmedel till audiovisuella system till exempel slingsystem eller streaming. (47) (60)
I samråd med patient, säkerställ att patienten har optimal hörteknik utifrån individuella behov. Funktionen kan exempelvis säkerställas med REM och ljudfältsmätningar.

Tillhandahåll service och underhåll av hörhjälpmedel.

Ge information, råd och stöd om tekniska konsumentprodukter och tjänster:

  • Ha en dialog med patienten om behovet av ansökan om och utprovning av arbetstekniska hjälpmedel.
  • Ha en dialog med patienten om möjligheten av kommunal stöttning i hjälpmedelssituationen.
  • Säkerställ att patienten förstår betydelsen av att använda kombinationen av förskrivna hjälpmedel och konsumentprodukter.
  • Ha en dialog med patienten om funktionen och användandet av offentliga system såsom slingsystem.
  • Bedöm och ha en dialog med patienten om behovet av CI.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ge uttryck för behov av stöd och information till familj/närstående, omsorgspersonal och studie-/arbetsplats
  • Använda, underhålla och vårda hjälpmedel
  • Ta med aktuella hjälpmedel vid besöket
  • Hålla egna konsumentprodukter uppdaterade
  • Kontakta vården vid behov av service och underhåll av förskrivna hjälpmedel
  • Vid behov teckna försäkring för förskrivna hjälpmedel
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utifrån patientens behov, initiera samt samverka med verksamheter utanför hörselvården. Samverkan kan exempelvis utgöras av kontakter med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsplatser, socialtjänst, kommun, privata aktörer, utbildningsinstanser samt övrig hälso- och sjukvård.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i planerade samverkansmöten
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja: Fortsätt via (L), (M) och (N) till (C) enligt tidsplan.
  • Nej: Fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Om hörapparat utprovats, besvara enkät från Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering (valfritt)
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Följa vårdplanen för att uppnå målen
  • Följa rekommendationer
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Följa vårdplanen för att uppnå målen
  • Följa rekommendationer
  • Gärna involvera närstående
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörselvården är redo att stötta patienten vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Kontakta vården enligt överenskommelse, exempelvis om hörseln försämras
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Hörsamma patientens påtalade behov.

  • Fortsätt till (C).

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

För personer med grav hörselnedsättning finns behov av att få stöd från flera professioner med olika specialistkompetens inom hörsel. (61)

Patienter kan dessutom ha behov av insatser från andra enheter eller vårdgivare utanför hörselvården. I sådana fall bör samverkan ske. I vårdförloppet grav hörselnedsättning bygger habilitering och rehabilitering på patientens delaktighet i samverkan med multiprofessionella team. (61)

Tillsammans med patienten utgör det multiprofessionella teamet grunden för vården. Det kan även finnas behov av att samverka med andra enheter. Det är av vikt att utreda patientens sammantagna livssituation och samverka utifrån en gemensam målsättning grundad i det som patienten anser viktigast, i kombination med de åtgärder som har bäst vetenskapligt stöd.

Patientkontrakt

I patientkontraktet, vilket baseras på vårdförloppets vårdplan, framgår tydligt vem som ansvarar för de olika åtgärderna samt när dessa följs upp och av vilken profession.

Hälso- och sjukvårdspersonal formulerar, utvärderar och reviderar patientkontraktet tillsammans med patienten, och i förekommande fall vårdnadshavare. (62)

Fast vårdkontakt

I patientkontraktet framgår fasta vårdkontakter för patienten. Om patienten flyttar och byter vårdgivande region bör patientens fasta vårdkontakter ge stöd i etablering av ny vårdkontakt inom den nya vårdgivande regionen. (62)(60)

Stöd och information för patient och närstående

Det ska finnas tydlig information om vilka kontaktvägar som finns om patienten eller vårdnadshavare har frågor, upplever hörselförsämring eller förändrade behov.

Det är viktigt att i dialog säkerställa att patienten och dennes närstående har fått, och också tagit till sig, adekvat och tillförlitlig information, har kunskap om sin/barnets hörselnedsättning och överblick över planen för den fortsatta vården. Patienten och/eller vårdnadshavaren ska också veta vad hen ska och kan göra själv i sin egenvård. 

Försäkringsmedicinska behov

Patienter med grav hörselnedsättning kan ha försäkringsmedicinska behov då försäkringsförmåner för ekonomiskt stöd kan vara aktuellt. Merkostnadsersättning kan utbetalas till barn och dess vårdnadshavare eller till vuxen person med grav hörselnedsättning.

Merkostnadsersättningen ska täcka kostnader som uppstår på grund av funktionsnedsättningen. För vårdnadshavare finns även möjlighet till ett omvårdnadsbidrag, även detta handläggs av Försäkringskassan.

För patienter i arbetsför ålder är det viktigt att beakta möjligheter och behov av stöd för att bibehålla arbetsförmåga. Försäkringsmedicinska bedömningar utförs i enlighet med de övergripande principerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, och även de diagnosspecifika rekommendationerna. Se Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Öronsjukdomar.

För patienter med grav hörselnedsättning är det viktigt att beakta möjligheten till stöd för arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassning i syfte att bibehålla arbetsförmågan. Det multiprofessionella teamet kan vara ett stöd för patienten att utreda behov av arbetshjälpmedel och att ansöka om stöd från Försäkringskassan alternativt Arbetsförmedlingen.

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

Barn

  • Överflöd av information
  • Bristande språkträning
  • Tillgången för teknisk support finns bara på kontorstid
  • Samordningen mellan enheter inom hörselvården fungerar inte
  • Brister i samverkan mellan hörselvård och kommun

Vuxna

  • Brist på sammanhållen vård
  • Begränsad tillgänglighet
  • Oklar tillgång till hjälpmedel
  • Överflöd av information
  • Risk för svårighet att vara delaktig

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Bilderna nedan är grafiska presentationer av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos barn respektive vuxna med grav hörselnedsättning.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.

De grafiska presentationerna är baserade på intervjuer med patienter och vårdnadshavare och visar de utmaningar som dessa personer identifierat. Alla intervjuade hade vid intervjutillfället kontakt med hörselvården. 

Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos vuxna patienter med grav hörselnedsättning.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos vuxna patienter med grav hörselnedsättning.

Vårdförloppets mål

Målsättningen med vårdförloppet är att patienter med grav hörselnedsättning ska få optimala förutsättningar till kommunikation, interaktion och delaktighet genom att

  • en habiliterings- och rehabiliteringsplan (vårdplan) påbörjas inom maximalt 30 dagar
  • insatser i form av medicinska, pedagogiska, psykosociala, språkstödjande och tekniska åtgärder erbjuds utifrån patientens behov
  • habiliterings- och rehabiliteringsinsatser följs upp regelbundet på initiativ av vårdgivaren
  • vården är personcentrerad, stärker delaktighet och patientens och/eller vårdnadshavarens egna resurser och ges i multiprofessionella team
  • patienter med grav hörselnedsättning får information om CI och utifrån behov och aktuella indikationer genomgår CI-habilitering eller CI-rehabilitering.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ned finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Resultatmått

  • Andel vuxna med grav hörselnedsättning som anser sig ha nytta av hörselvårdens åtgärder
  • Andel patienter med grav hörselnedsättning (som använder talad kommunikation och fått individuella hörhjälpmedel utprovade eller justerade) som uppvisar förbättrad taluppfattning enligt ljudfältsmätning

Processmått

  • Andelen vuxna patienter med grav hörselnedsättning som under de senaste två åren har haft vårdkontakt med multiprofessionellt team inom hörselvården
  • Andelen patienter under 18 år med grav hörselnedsättning som under de senaste två åren har haft vårdkontakt med multiprofessionellt team inom hörselvården
  • Andelen patienter med grav hörselnedsättning som har fått information om CI de senaste fem åren
  • Andelen patienter med grav hörselnedsättning där upprättande av vårdplan har påbörjats inom 30 dagar från konstaterad grav hörselnedsättning
  • Andelen barn upp till 6 års ålder med grav hörselnedsättning som följts upp och erhållit ny eller reviderad vårdplan det senaste året
  • Andelen barn mellan 6 och 17 års ålder med grav hörselnedsättning som följts upp och erhållit ny eller reviderad vårdplan de senaste två åren
  • Andelen vuxna patienter som har grav hörselnedsättning som följts upp och erhållit ny eller reviderad vårdplan de senaste två åren

Kvalitetsregister

Nedanstående kvalitetsregister kan vara relevant att registrera i under någon del av vårdförloppet (se även åtgärdsbeskrivningen) oavsett om de används för uppföljning av vårdförloppets indikatorer eller inte

Sammanfattning av vårdförloppet

I Sverige finns cirka 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning. En okänd andel har grav hörselnedsättning. WHO har från och med mars 2021 antagit en ny definition för grav hörselnedsättning (severe to profound hearing loss) som innebär att personer med ett tonmedelvärde (TMV4) 65 decibel hearing level (dB HL) eller sämre på bästa örat uppfyller kriterierna för diagnosen.

Med hörapparat men utan avläsestöd har personer med grav hörselnedsättning stora svårigheter att uppfatta ord och meningar från en meters håll i vardagsmiljö.

Vårdförloppet inleds vid konstaterad grav hörselnedsättning och följer personen så länge den grava hörselnedsättningen kvarstår, ofta hela livet. I vårdförloppet ges rekommendation om relevanta åtgärder för patientgruppen. Dessa måste planeras och kombineras utifrån respektive persons behov och förutsättningar, vilket gör att de exakta åtgärderna kan skilja mellan personer.

Målet med vårdförloppet är att personer med grav hörselnedsättning ska få optimala förutsättningar till kommunikation, interaktion och delaktighet. Detta uppnås bland annat genom att vården ges i multiprofessionellt team.

För att minska risken av isolering och öka möjligheterna till social delaktighet är det viktigt att fastställa den grava hörselnedsättningen så tidigt som möjligt. För att bibehålla livskvalitet och psykosocial hälsa rekommenderas att vuxna personer med grav hörselnedsättning följs upp minst vartannat år. För barn behövs en tätare uppföljning, bland annat för att stimulera språk- och socioemotionell utveckling. 

För att följa upp vårdförloppet kommer olika indikatorer att användas. Vid framtagandet av vårdförloppet saknas nationella datakällor, varför arbetsgruppen har begärt tillägg av ny ICD-10-kod för klassificering av grad av hörselnedsättning. 

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

Vid tiden för framtagande vårdförloppet för grav hörselnedsättning finns varken för barn eller vuxna nationellt antagna vårdprogram. För flertalet regioner finns lokala riktlinjer och vårdprogram vilka beskriver omhändertagandet av personer med grav hörselnedsättning. Dessa baseras ibland på den vårdrekommendation som finns framtagen inom Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning hos vuxna. (17)

Internationellt finns riktlinjer för omhändertagande av gruppen personer med grav hörselnedsättning från Storbritannien. Som grund i detta arbete har aktuell litteratur och evidens sökts i ett antal databaser, primärt Web of Science och PubMed. (63)

Kompletterande underlag

Konsekvensbeskrivning

Arbetsgruppens medlemmar

 

(1) WHO. World report on hearing Geneva: World Health organization; 2021

(2) Uhlen I, Mackey A, Rosenhall U. Prevalence of childhood hearing impairment in the County of Stockholm - a 40-year perspective from Sweden and other high-income countries. Int J Audiol. 2020;59(11):866-73

(3) Fortnum HM, Summerfield AQ, Marshall DH, Davis AC, Bamford JM. Prevalence of permanent childhood hearing impairment in the United Kingdom and implications for universal neonatal hearing screening: questionnaire based ascertainment study. Br Med J. 2001;323(7312):536-9

(4) Statistiska centralbyråns statistikdatabas [Internet]. [cited 2021-04-09]

(5) Belcher R, Virgin F, Duis J, Wootten C. Genetic and Non-genetic Workup for Pediatric Congenital Hearing Loss. Frontiers in Pediatrics. 2021;9(204)

(6) WHO. Deafness and hearing loss https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/deafness-and-hearing-loss: WHO; 2021 [2021-04-09]

(7) Huinck WJ, Mylanus EAM, Snik AFM. Expanding unilateral cochlear implantation criteria for adults with bilateral acquired severe sensorineural hearing loss. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2019;276(5):1313-20

(8) Iseli C, Buchman CA. Management of Children with Severe, Severe-profound, and Profound Sensorineural Hearing Loss. Otolaryngol Clin North Am. 2015;48(6):995-+

(9) Hoppe U, Hocke T, Hast A, Iro H. Cochlear Implantation in Candidates With Moderate-to-Severe Hearing Loss and Poor Speech Perception. Laryngoscope. 2021;131(3):E940-E5

(10) Mosnier I, Bebear JP, Marx M, Fraysse B, Truy E, Lina-Granade G, et al. Predictive Factors of Cochlear Implant Outcomes in the Elderly. Audiol Neurootol. 2014;19:15-20

(11) Bergman P, Lyxell B, Harder H, Maki-Torkko E. The Outcome of Unilateral Cochlear Implantation in Adults: Speech Recognition, Health-Related Quality of Life and Level of Anxiety and Depression: a One- and Three-Year Follow-Up Study. Int Arch Otorhinolaryngol. 2020;24(03):338-46

(12) Sousa AF, Couto MIV, Martinho-Carvalho AC. Quality of life and cochlear implant: results in adults with postlingual hearing loss. Braz J Otorhinolaryngol. 2018;84(4):494-9

(13) Birman CS, Sanli H. Cochlear Implant Outcomes in Patients With Severe Compared With Profound Hearing Loss. Otol Neurotol. 2020;41(4):E458-E63

(14) Volter C, Gotze L, Haubitz I, Dazert S, Thomas JP. Benefits of Cochlear Implantation in Middle-Aged and Older Adults. Clin Interv Aging. 2020;15:1555-68

(15) Völter C, Götze L, Dazert S, Falkenstein M, Thomas JP. Can cochlear implantation improve neurocognition in the aging population? Clin Interv Aging. 2018;13:701-12

(16) Turunen-Taheri SK, Eden M, Hellstrom S, Carlsson PI. Rehabilitation of adult patients with severe-to-profound hearing impairment - why not cochlear implants? Acta Otolaryngol. 2019;139(7):604-11

(17) Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning Vårdrekommendation https://hnsv.registercentrum.se/om-registret/vardrekommendation/p/SkVxmKHHXM: Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning hos vuxna; 2019 [2021-04-09]

(18) Abrams H, Chisolm TH, McArdle R. A cost-utility analysis of adult group audiologic rehabilitation: are the benefits worth the cost? J Rehabil Res Dev. 2002;39(5):549-58

(19) Michael R, Attias J, Raveh E. Perceived Quality of Life Among Adults With Hearing Loss: Relationships With Amplification Device and Financial Well-Being. Rehabilitation Counseling Bulletin. 2019;62(4):234-42

(20) Michaud HN, Duchesne L. Aural Rehabilitation for Older Adults with Hearing Loss: Impacts on Quality of Life-A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. J Am Acad Audiol. 2017;28(7):596-609

(21) Lin FR, Metter EJ, O'Brien RJ, Resnick SM, Zonderman AB, Ferrucci L. Hearing Loss and Incident Dementia. Arch Neurol. 2011;68(2):214-20

(22) Cleveland ML. Preserving Cognition, Preventing Dementia. Clin Geriatr Med. 2020;36(4):585-99

(23) Livingston G, Huntley J, Sommerlad A, Ames D, Ballard C, Banerjee S, et al. Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. Lancet. 2020;396(10248):413-46

(24) Liljas AE, Wannamethee SG, Whincup PH, Papacosta O, Walters K, Iliffe S, et al. Socio-demographic characteristics, lifestyle factors and burden of morbidity associated with self-reported hearing and vision impairments in older British community-dwelling men: a cross-sectional study. J Public Health (Oxf). 2016;38(2):e21-8

(25) Carlsson PI, Hjaldahl J, Magnuson A, Ternevall E, Edén M, Skagerstrand Å, et al. Severe to profound hearing impairment: quality of life, psychosocial consequences and audiological rehabilitation. Disabil Rehabil. 2015;37(20):1849-56

(26) Wells TS, Nickels LD, Rush SR, Musich SA, Wu LZ, Bhattarai GR, et al. Characteristics and Health Outcomes Associated With Hearing Loss and Hearing Aid Use Among Older Adults. J Aging Health. 2020;32(7-8):724-34

(27) Svinndal EV, Solheim J, Rise MB, Jensen C. Hearing loss and work participation: a cross-sectional study in Norway. Int J Audiol. 2018;57(9):646-56

(28) Dammeyer J, Crowe K, Marschark M, Rosica M. Work and Employment Characteristics of Deaf and Hard-of-Hearing Adults. J Deaf Stud Deaf Educ. 2019;24(4):386-95

(29) Chao PZ, Huang SW, Escorpizo R, Chi WC, Yen CF, Liao HF, et al. Effects of Hearing Disability on the Employment Status Using WHODAS 2.0 in Taiwan. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(24)

(30) Friberg E, Rosenhall U, Alexanderson K. Sickness absence and disability pension due to otoaudiological diagnoses: risk of premature death--a nationwide prospective cohort study. BMC Public Health. 2014;14:137

(31) Nachtegaal J, Festen JM, Kramer SE. Hearing ability in working life and its relationship with sick leave and self-reported work productivity. Ear Hear. 2012;33(1):94-103

(32) Dauman R, Daubech Q, Gavilan I, Colmet L, Delaroche M, Michas N, et al. Long-term outcome of childhood hearing deficiency. Acta Otolaryngol. 2000;120(2):205-8

(33) Ching TYC, Day J, Seeto M, Dillon H, Marnane V, Street L. Predicting 3-year outcomes of early-identified children with hearing impairment. B-Ent. 2013;9:99-106

(34) Bergman P, Lyxell B, Harder H, Maki-Torkko E. The Outcome of Unilateral Cochlear Implantation in Adults: Speech Recognition, Health-Related Quality of Life and Level of Anxiety and Depression: a One- and Three-Year Follow-Up Study. Int Arch Otorhinolaryngol. 2020;24(03):338-46

(35) Afzelius J, Jendersen T, Nordin A, Wirén J. Stöd för vårdnadshavare inom hörselhabilitering för barn och unga. 2019

(36) Registret för hörselnedsättning hos barn https://hnsb.registercentrum.se/

(37) SPSM. Alternativ och kompletterande kommunikation [Web page]. www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/2021">https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/2021 [updated 2021-03-192021-04-09]

(38) Blackstone SW, Williams MB, Wilkins DP. Key principles underlying research and practice in AAC. Augment Altern Commun. 2007;23(3):191-203

(39) Butler C, Rollnick S, Stott N. The practitioner, the patient and resistance to change: Recent ideas on compliance. Can Med Assoc J. 1996;154(9):1357-62

(40) Emmons KM, Rollnick S. Motivational interviewing in health care settings - Opportunities and limitations. Am J Prev Med. 2001;20(1):68-74

(41) Socialstyrelsen. MI (Motiverande samtal) [Web page]. www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/2019">https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/2019 [updated 2019-01-262021-04-09] Emmons KM, Rollnick S. Motivational interviewing in health care settings - Opportunities and limitations. Am J Prev Med. 2001;20(1):68-74 Butler C, Rollnick S, Stott N. The practitioner, the patient and resistance to change: Recent ideas on compliance. Can Med Assoc J. 1996;154(9):1357-62

(42) Socialstyrelsen. KBT (Kognitiv beteendeterapi) [Web Page]. www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019">https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019 [updated 2019-01-262021-04-09]

(43) Rachman S. The evolution of cognitive behavior therapy. In: Clark D, Fairburn C, editors. Science and practice of cognitive behaviour therapy. Oxford: Oxford University Press; 1997. p. 1-26. Socialstyrelsen. KBT (Kognitiv beteendeterapi) [Web Page]. www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019">https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019 [updated 2019-01-262021-04-09]

(44) Socialstyrelsen. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna för att upptäcka våldsutsatthet In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2014. p. 43

(45) Socialstyrelsen. Våld Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2016

(46) Socialstyrelsen. SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2014. Socialstyrelsen. Våld Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2016. Socialstyrelsen. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna för att upptäcka våldsutsatthet In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2014. p. 43

(47) SS-EN15927. Tjänster vid utprovning av hörapparater. Svenska institutet för standarder; 2010

(48) Vinay S. Rehabilitation Learning and adopting to new methods. In: Manchaiah V, Danermark B, editors. The experience of hearing loss. London: Routledge; 2017. p. 100-10

(49)

Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning https://hnsv.registercentrum.se: Registercentrum VGR; [2021-04-09]

(50) Zarrinkoob H, Bayat A, Kaka N. The effect of sport training on otolith function in adults with profound sensorineural hearing loss. Hearing Balanc Commun. 2020:6

(51) Folkhälsomyndigheten. Fysisk aktivitet på recept på export www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/2019">https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/2019 [2021-04-09]. Zarrinkoob H, Bayat A, Kaka N. The effect of sport training on otolith function in adults with profound sensorineural hearing loss. Hearing Balanc Commun. 2020:6

(52) SPSM. Alternativ och kompletterande kommunikation [Web page]. www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/2021">https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/2021 [updated 2021-03-192021-04-09]

(53) Blackstone SW, Williams MB, Wilkins DP. Key principles underlying research and practice in AAC. Augment Altern Commun. 2007;23(3):191-203

(54) Butler C, Rollnick S, Stott N. The practitioner, the patient and resistance to change: Recent ideas on compliance. Can Med Assoc J. 1996;154(9):1357-62

(55) Emmons KM, Rollnick S. Motivational interviewing in health care settings - Opportunities and limitations. Am J Prev Med. 2001;20(1):68-74

(56) Socialstyrelsen. MI (Motiverande samtal) [Web page]. www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/2019">https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/2019 [updated 2019-01-262021-04-09] Emmons KM, Rollnick S. Motivational interviewing in health care settings - Opportunities and limitations. Am J Prev Med. 2001;20(1):68-74 Butler C, Rollnick S, Stott N. The practitioner, the patient and resistance to change: Recent ideas on compliance. Can Med Assoc J. 1996;154(9):1357-62

(57) Socialstyrelsen. SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2014. Socialstyrelsen. Våld Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2016. Socialstyrelsen. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna för att upptäcka våldsutsatthet In: Socialstyrelsen, editor.: Socialstyrelsen; 2014. p. 43

(58) Socialstyrelsen. KBT (Kognitiv beteendeterapi) [Web Page]. www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019">https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/2019 [updated 2019-01-262021-04-09]

(59) SS-ISO21388. Akustik - Process för utprovning av hörapparater. Svenska institutet för standarder; 2020

(60) 1177.se. Fast vårdkontakt - din hjälp i vård och omsorg www.1177.se/sa-fungerar-varden/sa-samarbetar-vard-och-omsorg/fast-vardkontakt---din-hjalp-i-vard-och-omsorg/">https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/sa-samarbetar-vard-och-omsorg/fast-vardkontakt---din-hjalp-i-vard-och-omsorg/ [updated 2021-03-04. Available from: www.1177.se/sa-fungerar-varden/sa-samarbetar-vard-och-omsorg/fast-vardkontakt---din-hjalp-i-vard-och-omsorg/">https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/sa-samarbetar-vard-och-omsorg/fast-vardkontakt---din-hjalp-i-vard-och-omsorg/

(61) Turton L, Souza P, Thibodeau L, Hickson L, Gifford R, Bird J, et al. Guidelines for Best Practice in the Audiological Management of Adults with Severe and Profound Hearing Loss. Seminars in Hearing. 2020;41(3):141-246

(62) SKR. Patientkontrakt https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/patientkontrakt.28918.html: SKR; 2021 [updated 2021-10-08; cited 2022 2022-01-03]

(63) Ferguson M, Handscombe L, Pryce H. Practice guidance - common prinicples of rehabilitation for adults in audiology services. British society of audiology. 2016:1-38