Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177
Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Tinnitus
Tinnitus
Om hälsotillståndet
Definition
Tinnitus är en subjektiv ljudupplevelse utan motsvarighet i rummet. Ljudet kan låta hur som helst (öronoljud) och är ett symtom på en störning i hanteringen av sinnesintryck.
Förekomst
- Alla kan ha övergående ljud i öronen, framför allt i tyst miljö.
- Tinnitus drabbar 10-15 % av befolkningen i västvärlden.
- Ungefär 1-2 % av personer med tinnitus upplever ljudet så störande att det allvarligt påverkar det dagliga livet.
Orsaker
Uppkomstmekanismerna är multifaktoriella och svårdefinierade. Sammantaget gäller att de högre medvetandenivåerna får sämre förmåga att sålla bort oönskad input, vare sig den är intern, extern eller fysiologisk.
- Ingen entydig förklaring finns.
- Viss hereditet är påvisad.
- Centrala hörselbanor (på subkortikal nivå) är involverade, då tinnitus kvarstår även vid dövhet.
- Brist på signalsubstans kan föreligga, varför antidepressiva läkemedel kan ha effekt.
Utlösande faktorer
- Sensorineural hörselnedsättning – bullerexponering, åldersnedsättning (presbyakusis).
- Akustiskt trauma, som knallskott, explosion – läker oftast inom 6 månader.
- Stress och depression – ofta kombinerat med ljudkänslighet (hyperakusis).
- Läkemedel med ototoxisk effekt – acetylsalicylsyra i högdos, kinin, cytostatika, loop-diuretika, aminoglykosidantibiotika, var för sig eller i kombination.
- Mellanöresjukdom – akut/kronisk mediaotit, sekretorisk otit, otoskleros.
- Mellanöremyoklonus (MEM) – kontraktioner i musculus tensor tympani eller musculus stapedius, sällsynt
- Ponsvinkeltumör – till exempel vestibulärt schwannom, ensidig tinnitus.
- Patologiskt blodflöde – arteriovenös kärlförbindelse, avvikelser i venöst återflöde, glomustumör kan orsaka pulserande tinnitus.
Utredning
Anamnes
- Debut – akut eller successiv, yttre faktorer vid debut
- Duration – kontinuerlig, intermittent, pulssynkron
- Förlopp – ökande, minskande, oförändrad
- Sida – ensidig, dubbelsidig eller asymmetrisk
- Svårighetsgrad – utifrån patientens upplevda besvär
- Andra symtom – besvär från käkleder eller tuggmuskulatur
- Läkemedel – behandling med potentiellt ototoxiska effekter
- Aktuell psykisk och social belastning
Hur ofta förekommer patientens tinnitus:
- finns bara ibland, stör bara i tyst miljö
- kan döljas/förträngas av omgivande ljud eller då patienten är sysselsatt
- stör alltid, kan inte undertryckas, försvårar insomning.
Specialiserad vård kan gradera enligt skattningsformulär THI (Tinnitus Handicap Inventory).
Status
- Allmäntillstånd
- Öron – audiometri och pneumatisk otoskopi
- Hjärta/kärl – blodtryck, blåsljud på hals och runt öron
- Mun – tandstatus, tecken på tandpressning, tandgnissling
- Lokalstatus – ömhet, inskränkt rörlighet i nack- och tuggmuskler samt käkleder
- Psykiskt status – depressionssymtom, eventuellt självskattningsformulär
Handläggning vid utredning
- Överväg specifik åtgärd utifrån eventuell påvisad utlösande faktor.
- Överväg audiometri för att kontrollera patientens hörsel.
- Vid måttliga besvär och normal hörsel eller måttlig hörselnedsättning utan sidoskillnad behövs ingen ytterligare utredning.
Utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid:
- ensidig tinnitus – för att utesluta ponsvinkeltumör
- pulssynkron tinnitus – för att utesluta kärlmissbildning eller tumör
- svårare tinnitus där behandling ej har hjälpt.
Behandling
Handläggning vid behandling
Ge patienten information om:
- tillståndet
- att besvären kan variera i intensitet
- att stress kan påverka negativt
- att tillståndet ofta förbättras ofta med tiden på grund av acceptans och tillvänjning
- egenvård.
Erbjud patienten:
- fysioterapi vid stress, värk och muskelspänningar i nacke och axlar
- psykologisk behandling eller läkemedel utifrån patientens behov, särskilt vid nedstämdhet
- specifika åtgärder vid behov.
Specialiserad vård
- Hörapparat – vid samtidig hörselnedsättning
- Hörselhabilitering i team – med audionom, kurator, psykolog
- Tinnitus Retraining Therapy (TRT) – örat stimuleras med ett lågt vitt brus
- Bettskena – vid käkleds- eller tuggmuskelproblematik
Egenvård
- Tinnitusljud – alltför tyst omgivning bör undvikas
- Distraktion – musik, radio, ljudbok, appar med naturljud för att underlätta insomning
- Ljudprotektion – med hörselskydd bör användas då tinnitus ofta ökar efter höga ljudnivåer
- Fysisk aktivitet – kan lindra
Behandlingsval
Psykologisk och psykosocial behandling
Kognitiv beteendeterapi kan ge patienten stöd i att förändra attityd och tankar kring tinnitus.
Läkemedelsbehandling
- SSRI kan provas, även utan påvisad depression eller ångest.
- Sömnmedel kan behövas en begränsad period.
Försäkringsmedicin och intyg
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll