Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Rött öga utan smärta

Rött öga utan smärta

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg
  • Optikusneurit samt nytillkomna glaskroppsgrumlingar utan ridåfenomen behöver i regel inte remitteras akut, då undersökning oftast kan ske inom ett par dagar. Vanlig remiss
  • Patienter med mindre symtom som vid glaskroppsgrumling som funnits i mer än 1 månad och utan blixtar eller ridåfenomen behöver i regel inte remitteras till ögon.
  • Amaurosis fugax, misstänkt nydebuterad migrän, homonyma synfältsbortfall, eller plötsligt påkommet dubbelseende ska inte till ögonspecialist i första hand. Vårdnivå primärvård eller medicinjour beroende på vilken diagnos som misstänks.
  • Vid misstanke om våt AMD remiss till ögon för undersökning inom 1–2 v.

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissindikation till ögonkliniken

  • Recidiverande problem 
  • Svårbehandlade besvär 
  • Oklar diagnos

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.

Om hälsotillståndet

Definition

Rött öga kan uppstå genom:

  • att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
  • inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat.

Förekomst

Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.

Orsaker

Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.

Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden. Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.

Utredning

Symtom

  • Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
  • Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
  • Sveda
  • Klåda
  • Ljuskänslighet
  • Eventuellt suddig syn

Anamnes

  • Debut – akut eller smygande debut
  • Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
  • Tidigare besvär
  • Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
  • Allergisk rinit eller astma
  • Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
  • Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk

Status

  • Allmäntillstånd
  • Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
  • Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
  • Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada

Fynd att bedöma är:

  • Allmäntillstånd – eventuell feber
  • Ögonsekretion– purulent eller klar
  • Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
  • Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
  • Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
  • Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
  • Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus

Handläggning vid utredning

  • Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
  • Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:

  • rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
  • allergisk rinokonjunktivit
  • ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
  • akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation.

Orsaker till rött öga utan smärta

Bakteriell konjunktivit
  • Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
  • Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
  • Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
  • Synskärpa – normal
  • Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (< 2 månaders ålder)
Viral konjunktivit
  • Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
  • Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
  • Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
  • Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang
Allergisk konjunktivit
  • Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
  • Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
  • Synskärpa – normal
Subkonjuktival blödning
  • Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
  • Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
  • Synskärpa – normal
Torra ögon
  • Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
  • Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
  • Synskärpa – normal

Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:

  • påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, sebrorroiskt eller atopiskt eksem
  • kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
  • nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
  • Parkinsons sjukdom
  • endokrin oftalmopati
  • allergisk konjunktivit
  • vitamin A-brist
  • omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering.

Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:

  • hög ålder
  • Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
  • läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa.
Blefarit och episklerit
  • Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
  • Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
  • Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.

Bakteriell och viral konjunktivit

Ge råd om:

  • tvättning av ögonlockskanter flera gånger dagligen med kranvatten
  • god handhygien på grund av smittsamhet
  • byte av örngott dagligen
  • användning av engångshanddukar om möjligt.

Överväg topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit med utebliven förbättring efter en vecka.

Subkonjunktival blödning

  • Tillståndet behöver inte behandlas.
  • Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
  • Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.

Torra ögon

  • Ge råd om receptfria tårsubstitut.
  • Recept förbehålles patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.

Blefarit och episklerit

  • Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
  • Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom två veckor.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll
Regionalt innehåll
Godkänt
Godkänt av
Region Jämtland Härjedalen