Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Urinvägsinfektion, kateterassocierad
Urinvägsinfektion, kateterassocierad
Om hälsotillståndet
Kvarkateter (KAD) medför högre risk för urinvägsinfektion än ren intermittent katetrisering (RIK) eller suprapubiskateter. Överdiagnostik av kateterassocierad urinvägsinfektion är vanligt förekommande då feber i frånvaro av urinvägssymtom ofta har annat ursprung än urinvägarna. Kateterns mekaniska påverkan orsakar en lokal inflammation som kan ge UVI-liknande symtom som sveda, trängningar och urinläckage.
Definition
- Urinvägsinfektion (UVI) omfattar alla infektioner i urinvägarna (njurar, urinledare, urinblåsa, urinrör) med samtidig närvaro av bakterier i urinen.
- Afebril UVI (cystit) ger lokala symtom från urinvägar (urinblåsa, urinrör) men inte feber eller allmänpåverkan.
- Febril UVI (pyelonefrit, prostatit) ger allmänpåverkan och feber.
- Asymtomatisk bakteriuri (ABU), mätt i kolonibildande enheter, innebär förekomst av ≥ 10⁵ (CFU)/ml (≥10⁸ CFU/l) i urin av samma bakteriestam i två oberoende mittstråleprov för kvinnor och i ett prov för män, i frånvaro av urinvägssymtom.
- All kateterassocierad UVI definieras som vårdrelaterad infektion.
Förekomst
Alla personer med KAD får bakterieväxt i urinblåsan inom ett par veckor. Det inträffar ungefär 1 febril UVI per 100 kateterdygn. Det sker vanligen vid obstruktion av urinflödet och mer sällan i samband med kateterbyte.
Utredning
Symtom
Typiska symtom är:
- feber och nytillkomna symtom från urinvägarna
- feber och akut stopp i urinavflöde
- feber i anslutning till byte av KAD.
Anamnes
Efterfråga nytillkomna eller förvärrade urinvägssymtom såsom:
- sveda
- täta trängningar
- flanksmärta.
Status
- Allmänpåverkan som feber
- Överväg bukstatus – palpationssmärta, resistens, dunkömhet över njurloger
- Inspektion av kateter
Handläggning vid utredning
- UVI är troligt vid nytillkomna, typiska symtom.
- Sveda, trängningar och urinläckage i frånvaro av feber eller allmänsymtom är ofta kateterrelaterade genom mekanisk påverkan.
- Vid påverkade vitalparametrar rekommenderas akut bedömning inom specialiserad vård.
- Feber i frånvaro av urinvägssymtom har ofta annat ursprung än urinvägarna.
- Förvirring är ett ospecifikt symtom där annan orsak än UVI bör efterforskas om samtidiga, nytillkomna urinvägssymtom saknas.
- Vid makroskopisk hematuri, överväg utredning enligt standardiserat vårdförlopp urinblåse- och urinvägscancer.
Provtagningar
Laboratorieprover
Urinstickor har inget diagnostiskt värde.
Ta alltid urinprov för odling på följande sätt vid misstanke om UVI:
- I första hand avlägsnas katetern och ersätts med en ny ur vilken blåsurin tillvaratas för odling.
- I andra hand punkteras kateterslangen (endast silikon- och latexkatetrar) nedanför förgreningsstället efter det att slangen varit avstängd i 30 minuter. Denna metod lämpar sig bäst vid kort kateterduration.
Tolkning av urinodling
- Vid lägre bakterietal än 10³ CFU/ml, (10⁶ CFU/l), bör annan diagnos än UVI misstänkas.
- Vid fynd av Proteus spp. eller annan ureasproducerande bakterieart vid febril UVI med kateterstopp rekommenderas utredning för att utesluta urinvägsstenar.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Vid symtom enbart från nedre urinvägarna är kateterbyte ofta tillräcklig åtgärd och antibiotika kan undvaras.
- Evidens saknas för att metenaminhippurat, impregnerade katetrar eller regelbunden kateterspolning förebygger kateterorsakad UVI.
Förebyggande åtgärder
- Kateterfri vård eftersträvas.
- Förebygg infektioner genom goda hygienrutiner vid katetersättning.
- Överväg ren intermittent kateterisering (RIK) eller uridom vid långvarigt behov av KAD.
Rekommenderade behandlingar
Läkemedelsbehandling
Om kateterbyte inte ger symtomfrihet kan antibiotikabehandling övervägas. Beakta följande vid beslut om antibiotikabehandling:
- Resistenta bakterier är vanliga hos KAD-bärare.
- Vid besvärligt resistensmönster kontakta infektionsklinik för råd.
Afebril UVI
Kateterbyte är första åtgärd och räcker oftast.
Febril UVI
Vid UVI med feber och opåverkade vitalparametrar väljs i första hand, innan odlingsresultat föreligger, ciprofloxacin – tablett 500 mg, 1 x 2 i 7 dagar. Gäller för både kvinnor och män. Kateterbyte rekommenderas.
Profylaktisk läkemedelsbehandling
Patient som har fått febril UVI i samband med byte av KAD bör erbjudas antibiotikaprofylax vid kommande kateterbyten.
Ge engångsdos 1 tablett ciprofloxacin 500 mg, 1–2 timmar före KAD-byte, eller annat antibiotikum utifrån odlingsresultat vid tidigare infektioner.
Uppföljning
- I de flesta fall behövs ingen ytterligare utredning vid kateterassocierad UVI.
- Gör kontrollodling 2 veckor efter avslutad behandling vid fynd av stenbildande bakterier. Vid upprepade fynd rekommenderas vidare utredning för att utesluta urinvägsstenar.
- Recidiverande kateterassocierad UVI bör utredas av urolog. Suprapubisk kateter kan övervägas.
Komplikationer
Ureasproducerande bakterier som Proteus spp. kan orsaka kristallbildning i urinblåsan med risk för stenbildning, grumlig urin och försämrat urinflöde.
Sepsis kan utvecklas från febril UVI och bör misstänkas vid påverkade vitalparametrar.