Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
Neurologimottagningen
- Om oklarhet kring diagnos
- I särskilt utvalda fall där behandling inte lyckats inom primärvården, för värdering av subspecialiserad fysioterapeut
Smärtmottagningen
- I särskilda fall, med frågan om tex triggerpunktblockader kan hjälpa patienten
Remissrutiner
Neurologimottagningen
- Om oklarhet kring diagnos
- I särskilt utvalda fall där behandling inte lyckats inom primärvården, för värdering av subspecialiserad fysioterapeut
Smärtmottagningen
- I särskilda fall, med frågan om tex triggerpunktblockader kan hjälpa patienten
Använd remissmall i Cosmic till Smärtenheten, välj ”medicinska åtgärder”
Remissinnehåll (neurologimottagningen)
- Tydlig frågeställning. Vilken hjälp önskas?
- Sammanfatta för dig känd relevant bakgrundsinformation kring patientens tidigare sjukdomar, ev. relevanta behandlingar. Alternativt en uppdaterad medicinsk historik.
- Beskriv resultat av hittills genomförd utredning och provtagning inkl genomförda fysioterapeutiska interventioner. Beakta särskilt förekomst av samtidig annan smärta, hypertoni, sömnapné, riskbruk av alkohol, psykiatriska diagnoser.
- Beskrivning av aktuell situation som föranleder remissen. Symtom, duration, frekvens och effekt av behandling, bifoga huvudvärksdagbok.
- Aktuella läkemedel, finns risk för läkemedelsöveranvändningshuvudvärk? V g se NKK Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
- Kliniskt status. Dina statusfynd är av stor vikt för prioritering av remissen. Genomför om möjligt rutinnervstatus samt andra adekvata delar ur somatiskt status, även nackstatus, käkledsstatus och blodtryck.
- Finns andra patientrelaterade omständigheter som är viktiga för oss att känna till vid prioritering av remissen?
Om hälsotillståndet
Definition
Spänningshuvudvärk (även benämnd huvudvärk av spänningstyp) är en primär huvudvärk som karaktäriseras av tryckande, icke pulserande värk som ofta är bilateral och har lätt till måttlig intensitet. Tillståndet förekommer i både episodisk och kronisk form.
Frekvent episodisk spänningshuvudvärk
Definieras som minst 10 episoder, i genomsnitt 1–14 dagar per månad, under minst 3 månader (12–179 dagar per år).
Kronisk spänningshuvudvärk
Definieras som i genomsnitt minst 15 dagar per månad under minst 3 månader (minst 180 dagar per år).
Förekomst
Prevalensen av spänningshuvudvärk är 16–39 % och det är något vanligare hos kvinnor. Ungefär 3 % av befolkningen har kronisk spänningshuvudvärk.
Orsaker
Etiologin är inte helt känd. Psykisk stress och långvarig muskulär belastning kan ha betydelse. Perifera smärtmekanismer anses förklara episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk ofta har inslag av centralt störd smärtmodulering (nociplastisk smärta).
Riskfaktorer
- Stress och emotionella påfrestningar.
- Sömnbrist och trötthet.
- Depression.
- Intensivt arbete.
- Sjukdom i halsrygg, olämplig arbetsställning.
- Synrubbning.
- Bettproblematik.
Utlösande faktorer
Utlösande faktorer kan vara arbetsmiljöfaktorer som olämplig arbetsställning, buller eller stress.
Utredning
Symtom
- Huvudvärk – molande, ihållande, dov, tryckande (ej pulserande).
- Intensitet – lindrig till måttlig.
- Utbredning – bandformad, tryck över hjässa eller tvärs över panna (som en mössa), oftast dubbelsidig.
- Debut – ofta under dagen och ökar successivt.
- Ljus- eller ljudkänslighet kan förekomma.
- Illamående kan förekomma.
Vardaglig aktivitet som promenad eller trappgång försämrar inte huvudvärken.
Exempel på associerade symtom som kan förekomma är
- yrsel av ostadighetskaraktär
- öronsus
- smärta från rygg, nacke eller skuldra.
Anamnes
- Utlösande faktorer.
- Aktuella läkemedel.
- Huvudvärksdagbok – extra viktigt vid samtidig migrän.
Status
- Allmäntillstånd – symmetriskt och normalt rörelsemönster.
- Hjärta-kärl – puls, blodtryck.
- Palpation – lokaliserad ömhet över skalp-/nackmuskler, bihålor, käkleder, tänder, eller temporalisartärer.
- Rörlighet i halskotpelare, huvudvärksprovocerande rörelser.
Överväg utifrån behov även
- psykiskt status
- sensorik – ansikte, bål och extremiteter
- motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs
- ögon – ögonmotorik, synfält enligt Donders, synundersökning.
Handläggning vid utredning
- Noggrann anamnes och fysikalisk undersökning räcker för att ställa diagnos.
- Onormala neurologiska fynd talar för annan orsak och utredning för hjärntumör bör övervägas.
- Provtagning kan övervägas för att utesluta bakomliggande orsaker eller i differentialdiagnostiskt syfte.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Hb, CRP och/eller SR
- El-status
- TSH, T4, HbA1c, glc
- B-PEth
Differentialdiagnoser
- Migrän.
- Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett.
- Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
- Jättecellsarterit.
- Anemi.
- Kroniskt subduralhematom.
Behandling
Handläggning vid behandling
- En grundlig klinisk undersökning kan i sig ha god effekt.
- Fråga gärna vad patienten tror, ofta finns oro för allvarlig sjukdom.
- Informera om tillståndets godartade karaktär. Ge råd om att fysisk aktivitet kan lindra.
- Gå igenom specifika orsaker och utlösande faktorer.
- Prova behandling med fysioterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedel utifrån individens förutsättningar.
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att
- klargöra typ av anfall
- kartlägga utlösande faktorer
- utvärdera behandling och identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Specifika orsaker
Bedöm behov av
- glasögon
- bettskena eller tandbehandling
- hörapparat
- ergonomisk bedömning på arbetsplats.
Behandlingsval
Fysioterapi
Åtgärder som kan hjälpa på individnivå är
- utbildning om huvudvärk, kan ske enskilt eller i grupp
- elektromyografi (EMG) med biofeedback
- avspänningsteknik
- kroppskännedom
- hållning/ergonomi
- akupunktur
- Tens
- Yoga
- elektromyografi (EMG) med biofeedback
- avspänningsteknik
- kroppskännedom
- akupunktur
- Tens.
Psykologisk och psykosocial behandling
KBT för stresshantering har låg evidensgrad, men kan hjälpa på individnivå.
Läkemedelsbehandling
- NSAID eller paracetamol kan ordineras sporadiskt eller under kort tid. Observera att långtidsbehandling kan inducera huvudvärk. Bör användas högst 15 dagar per månad.
- Amitriptylin 30–75 mg dagligen kan övervägas vid frekvent episodisk huvudvärk eller vid kronisk spänningshuvudvärk.
- Vid otillräcklig effekt kan behandling som vid långvarig smärta provas, enligt separat rekommendation.