Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Klusterhuvudvärk
Klusterhuvudvärk
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning. Uppföljning av vuxna patienter med stabil sjukdom utan behov av medicinjusteringar.
Vid aktuellt skov hos vuxen patient med säkerställd diagnos ring gärna till neurolog konsult för stöd kring akut behandlingsstrategi.
Neurologmottagning/Barnmottagning
Fastställande av diagnos, behandling och uppföljning
Lungmottagningen
Syrgasbehandling i hemmet
Remissrutiner
Neurologmottagning/Barnmottagning
Vid misstanke om klusterhuvudvärk sänds remiss till neurologmottagningen för vuxna patienter och till barnmottagningen om det gäller barn.
- Sammanfatta för dig känd relevant bakgrundsinformation kring patientens tidigare sjukdomar, ev. relevanta behandlingar. Alternativt en uppdaterad medicinsk historik.
- Beskrivning av aktuell situation som föranleder remissen. Beakta speciellt symtombeskrivning, tidsförlopp, intensitet, frekvens av anfall, triggande faktorer.
- Kliniskt status. Genomför om möjligt rutinnervstatus samt andra adekvata delar ur somatiskt status. Beakta speciellt kranialnervstatus, blodtryck och ett EKG.
- Beskriv resultat av hittills eventuellt provade attackkuperande behandlingar inklusive doser och effekt av dessa. I förekommande fall om syrgas har testats och effekt av det.
- Finns andra patientrelaterade omständigheter som är viktiga för oss att känna till vid prioritering av remissen?
Återremittering till primärvården
- Efter genomgången utredning och diagnosticering kan patienter med lindrig och stabil sjukdom återremitteras till primärvården. Ur remissen ska resultat av genomförd utredning, diagnos och insatt behandling framgå. Likaså råd om i vilka situationer ny kontakt skall tas med neurologmottagningen.
Lungmottagningen
För syrgasbehandling i hemmet skrivs remiss från neurologmottagningen/barnmottagningen till lungmottagningen.
Om hälsotillståndet
Definition
Klusterhuvudvärk kallades tidigare Hortons huvudvärk. Det är en primär huvudvärk som kännetecknas av klusterepisoder med attacker av ensidig huvudvärk med stark smärta där maximal intensitet är lokaliserad bakom eller runt ett öga.
Antalet klusterepisoder kan variera i frekvens och intensitet:
- En klusterepisod med attacker brukar vara veckor till månader.
- Remission kan vara i månader till år.
- En fjärdedel av alla patienter får bara en enda klusterperiod.
- Cirka 10–15 % får en kronisk form med dagliga attacker under ett till flera år.
Förekomst
Klusterhuvudvärk är ovanligt, prevalensen är 0,05–0,1 %. Andelen kvinnor/män är 1:4–5. Tillståndet debuterar ofta mellan 20–30 års ålder och symtomen brukar försvinna efter 65 års ålder.
Orsaker
Klusterhuvudvärk ingår i gruppen Trigeminal Autonomic Cephalalgias (TAC). TAC karakteriseras av halvsidig ansiktssmärta och autonom aktivering (bland annat tårflöde). Etiologin är okänd men hypotesen är att hypotalamus aktiverar den trigeminoparasympatiska reflexen med vasodilation och parasympatikuspåslag som följd.
Riskfaktorer
Vissa belägg finns för att rökning kan ge ökad risk.
Utlösande faktorer
Under en klusterepisod kan attackerna utlösas av alkohol och nitroglycerin.
Utredning
Symtom
- Ensidig, svår huvudvärk med ögon- eller nässymtom på samma sida.
- Smärtintensitet som stegras snabbt och är mycket intensiv.
- Känsla av rastlöshet, patienten vankar ofta omkring eller sitter och vaggar med huvudet mellan händerna.
- Lokalisation runt eller bakom öga eller tinning, alltid på samma sida under en klusterepisod.
- Tidstypisk debut, ofta natt eller tidig morgon.
- Duration mellan 15 minuter och 3 timmar om obehandlad.
Ögon- och näsfynd
- Ökat tårflöde eller konjunktival injektion.
- Ögonlocksödem.
- Mios eller ptos.
- Näsdropp eller nästäppa.
- Ökad svettning eller rodnad i ansikte eller panna.
Anamnes
- Tidigare huvudvärksepisoder.
- Förekomst av associerade symtom som ljus- eller ljudkänslighet, illamående, kräkning.
- Smärtbeskrivning – patienten vankar ofta omkring eller sitter och vaggar med huvudet mellan händerna.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta, blodtryck.
- Lokalstatus ansikte, särskilt ögon
- Neurologisk status, fokus på kranialnerver
- Allmäntillstånd.
- Hjärta, blodtryck.
- Lokalstatus ansikte, särskilt ögon.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs med hjälp av anamnes och status. Lokalstatus ansikte är normalt mellan attackerna. Huvudvärksdagbok kan vara till hjälp.
Diagnoskriterier
Alla tre krävs för diagnos:
- intensiv huvudvärk runt ett öga eller tinning med duration 15–180 minuter
- känsla av rastlöshet och/eller minst ett ipsilateralt ögon- eller näsfynd
- kluster av minst 5 attacker, från varannan dag till 8 gånger per dygn under en klusterepisod.
Differentialdiagnoser
- Migrän.
- Akut glaukom.
- Halskärlsdissektion med Horners syndrom.
- Kronisk paroxysmal hemikrani – ingår i TAC, ger liknande symtom, vanligare hos kvinnor och äldre, kortare och tätare attacker på 2–30 minuter ≥ 40 gånger/dygn.
- Trigeminusneuralgi.
- Sinuit.
- Irit.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling sköts ffa inom specialiserad vård.
- Snabb smärtlindring är viktigt.
- Behandling sköts inom specialiserad vård.
- Profylax bör övervägas vid fler än två attacker per dygn.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Exempel på akutbehandling som kan hjälpa är
- sumatriptan – injektionsform har snabbast effekt (Sumatriptan 6 mg sc)
- triptan – nässpray (Sumatriptan 20 mg/dos el Zolmitriptan 5 mg/dos
Förebyggande behandling (initieras av neurolog)
- För att bryta en attackperiod kan tillägg med tablett Prednisolon 45-60 mg/dag ges i 3 dagar, därefter nedtrappning med 5 mg varannan till var 3:e dag.
- T Verapamil, 80 – 240mg x 3
Andrahandsalternativ är Topiramat, Pizotifen (licenspreparat) och Litium.
- sumatriptan – injektionsform har snabbast effekt
- triptan – nässpray
- syrgas på mask 10–15 L/min – 15 minuter kan provas vid pågående attack.