Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Essentiell tremor

Essentiell tremor

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård

  • Primär bedömning, utredning och behandling

Specialiserad vård

  • Bedömning och utredning vid misstanke om annan neurologisk orsak till tremor.
  • Vid kvarstående handikappande symtom efter behandling i primärvård.

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissindikation

Remiss till Neurologmottagningen för bedömning och utredning vid misstanke om annan neurologisk orsak till tremor, samt vid kvarstående handikappande symtom av essentiell tremor efter behandling i primärvård

Remiss till DBS-enheten i Umeå kan skrivas från neurologmottagningen, efter bedömning och utredning där

Remissinnehåll

  • Symtomdebut och utveckling
  • Dominerande tremortyp
  • Neurologiskt status
  • Ärftlighet
  • Övriga sjukdomar och aktuella läkemedel
  • Påverkan på ADL
  • Effekt av insatt behandling, ange vilka doser som använts
  • Information om utförd provtagning

Om hälsotillståndet

Definition

Tremor är en ofrivillig, rytmiskt skakande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan utifrån när den uppkommer delas in i vilotremor eller aktionstremor.

Essentiell tremor innebär tremor i extremiteter eller huvud som framför allt sker vid rörelse.

Vilotremor

Kännetecken för vilotremor:

  • syns i vila
  • minskar vid rörelse och statisk belastning.

Aktionstremor

Aktionstremor kan delas in i:

  • kinetisk tremor – uppträder i rörelse:
    • mot ett mål, intentionsremor
    • vid en viss aktivitet, aktivitetsspecifik tremor
  • postural tremor – uppträder vid en viss och specifik hållning
  • isometrisk tremor – uppträder vid ökad muskelspänning (statisk).

Förekomst

Essentiell tremor har en prevalens på 0,5–1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.

Orsaker

Orsaken till essentiell tremor är okänd.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för essentiell tremor är:

  • ärftlighet
  • hög ålder.

Utredning

Symtom

Symtombilden vid essentiell tremor innefattar:

  • Högfrekvent tremor med låg amplitud som inte syns i vila utan aktiveras vid rörelse.
  • Tremor som är tydligast i händerna men även kan ses i huvud och ben, oftast symmetrisk.
  • Tremor som förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av alkoholintag.

Anamnes

  • Förlopp – gradvis debut, långsam progress, ofta flera års duration.
  • Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom.
  • Aktuella sjukdomar och läkemedel.
  • Alkoholbruk.

Status

Undersök framför allt händer och neurologstatus.

Finvågig symmetrisk, isometrisk och kinetisk tremor ses oftast i händerna. Tremor kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, skriva eller rita spiral och parallella linjer.

Förekomst av andra neurologiska fynd (exempelvis balansproblem, kognitiv svikt, ataxi, dystoni och parkinsonism) talar för annan diagnos.

Handläggning vid utredning

  • Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
  • Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
  • Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas. 

Provtagningar

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

Regionalt tillägg
  • TSH, glukos, B-Peth, blodstatus, elstatus

Diagnoskriterier

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

Differentialdiagnoser

  • Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet
  • läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare, lamotrigin
  • riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
  • hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
  • cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
  • hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
  • psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation.

Behandling

Regionalt tillägg

Behandling via primärvård

Steg 1: Propanolol – börja med 20-40 mg vid behov. Vid kontinuerlig behandling krävs ofta dygnsdoser på 80–240 mg, fördelat på tre doseringstillfällen. 320mg/dygn är maxdos

Steg 2: Gabapentin – trappa upp till 900–1200 mg/dygn, fördelat på tre doser

Ev. en kombination av båda preparaten.

Behandling via neurologmottagning

Steg 1: Primidon (Licenspreparat)

Steg 2: Ev. andra antiepileptika (tex Topiramat), alternativt remiss till DBS-enheten i Umeå

Handläggning vid behandling

  • Botande behandling saknas.
  • Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt liksom eventuell justering av läkemedel.
  • Läkemedel ger oftast begränsad symtomlindring.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedel

Läkemedelsbehandling kan provas:

  • oselektiv betablockare i första hand

Selektiv beta-1-blockerare kan också användas. Antiepileptika (gabapentin) kan provas vid utebliven effekt. Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.

Kirurgisk behandling

Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk åtgärd med deep brain stimulation (DBS) bli aktuellt.

Om innehållet

Nationellt innehåll
Regionalt innehåll
Godkänt
Godkänt av
Region Jämtland Härjedalen