Tjock- och ändtarmscancer

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remiss för utredning vid välgrundad misstanke

Innan remiss för standardiserat vårdförlopp (SVF) skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.

Remiss vid välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer ska innehålla kommentarer om patientens förutsättningar att genomgå koloskopi, till exempel behov av inneliggande laxering.

Remissen ska även innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.

Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Patienter som behandlats för tjock- eller ändtarmscancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får ny primärtumör under pågående uppföljning eller insjuknar igen efter att ha avslutat uppföljningskontroller enligt nationellt vårdprogram.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Varje år registreras knappt 5 000 nya fall av koloncancer och drygt 2 000 fall av rektalcancer.

Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 % är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är något vanligare bland män medan koloncancer är lika fördelat mellan könen.

Orsaker

Cancerutvecklingen sker vanligen från polyper (adenom) under 10–15 års tid. Polyper förekommer vid 60 års ålder hos drygt 15 % av alla män och 10 % av alla kvinnor. Prognosen vid tjock- och ändtarmscancer är främst avhängig av i vilket stadium cancern diagnostiseras.

Riskfaktorer

Följande faktorer har visats ge ökad risk för insjuknande i kolorektalcancer:

ärftlighet
samsjuklighet – långvarig och utbredd kolit, diabetes
övervikt
hög konsumtion av rött och processat kött
hög alkoholkonsumtion eller tobaksbruk.

Organiserad screening

Hälso- och sjukvården bör erbjuda organiserad screening för tjock- och ändtarmscancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år. Vid påvisande av ockult blod i avföringen inom ett screeningprogram ska koloskopi erbjudas.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

Följande ska föranleda misstanke, enskilt eller tillsammans:

blod i avföringen
anemi
ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

aktuella symtom
ärftlighet
inflammatorisk tarmsjukdom.

Status

Ta status enligt följande:

allmäntillstånd
bukstatus
rektalpalpation.

Handläggning vid utredning

Regionalt tillägg

Kolonutredning av vuxna

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke ska följande utföras inom 10 dagar:

anamnes och status
i första hand rektoskopi och i andra hand proktoskopi
Hb och anemiutredning vid anemi
F-Hb vid ändring av annars stabila avföringsvanor.

Om undersökningarna visar annan blödningskälla ska den behandlas och följas upp efter 4 veckor. Blodförtunnande läkemedel ändrar inte handläggningen.

Positivt F-Hb som isolerat fynd ska utredas, men inte inom ramen för SVF.

Individer med riskfaktorer bör särskilt uppmärksammas avseende symtom som ger misstanke.

Det finns anledning att vara vaksam för kombinationer av symtom, som samtidig buksmärta, eller om patienten söker upprepade gånger för samma symtom (se vårdprogram).

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto-/rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla, eller där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla
järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
ändrade avföringsvanor i mer än 4 veckor hos patienter över 40 år i kombination med positivt F-Hb
fynd vid prokto-/rektoskopi eller rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer
fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.