Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Matstrups- och magsäckscancer
Matstrups- och magsäckscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remissinnehåll vid SVF
- Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
- Allmäntillstånd och samsjuklighet
- Tidigare sjukdomar och behandlingar
- Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Det här standardiserade vårdförloppet gäller matstrups- och magsäckscancer.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Matstrupscancer är vanligare hos män, och i Sverige är adenokarcinom vanligare än skivepitelcancer. Även magsäckscancer förekommer oftare hos män och orsaken är främst adenocarcinom.
Orsaker
Orsaken till matstrups- och magsäckscancer är multifaktoriell. Risken ökar generellt med ålder och både miljöfaktorer samt genetiska faktorer har betydelse.
De flesta adenokarcinom i matstrupen uppstår i ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre delen av matstrupen, Barretts esofagus.
Långtidsprognosen är framför allt beroende av tumörstadium, men generellt sett är prognosen dålig då drygt 20 % av alla patienter lever 3 år efter diagnos.
Riskfaktorer
- Skivepitelcancer i matstrupen – rökning, alkohol
- Adenocarcinom i matstrupen – gastro-esofageal reflux, obesitas, rökning
- Magsäckscancer – Helicobacter pylori
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
Symtom som ska föranleda misstanke:
- nytillkomna sväljsvårigheter.
Symtom som kan föranleda misstanke:
- järnbristanemi
- kraftig oförklarad viktnedgång
- nytillkommen tidig mättnadskänsla sedan minst 3 veckor
- gastrointestinal blödning
- nytillkomna kräkningar sedan minst 3 veckor
- bilddiagnostiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer.
Andra symtom
Andra symtom som kan förekomma är:
- bröst- eller buksmärta
- smärtsam sväljning (odynofagi)
- reflux eller dyspepsi.
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
- Eventuell tidigare gastroskopi och resultat av undersökning
- Andra sjukdomar
Status
- Allmäntillstånd
- Hjärta
- Lungor
- Buk- och lymfkörtelpalpation
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Patient med nytillkomna sväljsvårigheter ska remitteras till utredning med gastroskopi inom ramen för SVF utan andra föregående undersökningar.
Patient med symtom som kan föranleda misstanke, ska remitteras till utredning med gastroskopi inom ramen för SVF, om inte anamnes, status eller prover ger misstanke om annan diagnos.
Välgrundad misstanke kan endast uppkomma efter utredning med gastroskopi (endoskopiskt eller histopatologiskt fynd).
Fortsatt handläggning
Vid misstanke om blödning i nedre delen av magtarmkanalen, bör tjock- och ändtarmscancer övervägas.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg anemiprover.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.