Matstrups- och magsäckscancer

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remiss för utredning

Innan remiss för standardiserat vårdförlopp (SVF) skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.

Remissen ska innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.

Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Det här standardiserade vårdförloppet gäller matstrups- och magsäckscancer.

Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik kontaktas redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Patienter som behandlats för matstrups- eller magsäckscancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Matstrupscancer är vanligare hos män, och i Sverige är adenokarcinom vanligare än skivepitelcancer. Även magsäckscancer förekommer oftare hos män och orsaken är främst adenocarcinom.

Orsaker

Orsaken till matstrups- och magsäckscancer är multifaktoriell. Risken ökar generellt med ålder och både miljöfaktorer samt genetiska faktorer har betydelse.

De flesta adenokarcinom i matstrupen uppstår i ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre delen av matstrupen, Barretts esofagus.

Långtidsprognosen är framför allt beroende av tumörstadium, men generellt sett är prognosen dålig då drygt 20 % av alla patienter lever 3 år efter diagnos.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för matstrups- och magsäckscancer är

skivepitelcancer i matstrupen – rökning, alkohol
adenocarcinom i matstrupen – gastro-esofageal reflux, obesitas, rökning
magsäckscancer – Helicobacter pylori.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

Symtom som ska föranleda misstanke är

nytillkomna sväljsvårigheter.

Symtom som kan föranleda misstanke är

järnbristanemi
kraftig oförklarad viktnedgång
nytillkommen tidig mättnadskänsla sedan minst 3 veckor
gastrointestinal blödning
nytillkomna kräkningar sedan minst 3 veckor
bilddiagnostiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer.

Andra symtom

Andra symtom som kan förekomma är:

bröst- eller buksmärta
smärtsam sväljning (odynofagi)
reflux eller dyspepsi.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

aktuella symtom
riskfaktorer
eventuell tidigare gastroskopi och resultat av undersökning
andra sjukdomar.

Status

Ta status enligt följande:

allmäntillstånd
hjärta
lungor
buk- och lymfkörtelpalpation.

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Patient med nytillkomna sväljsvårigheter ska remitteras till utredning med gastroskopi inom ramen för SVF utan andra föregående undersökningar.

Patient med symtom som kan föranleda misstanke, ska remitteras till utredning med gastroskopi inom ramen för SVF, om inte anamnes, status eller prover ger misstanke om annan diagnos.

Välgrundad misstanke kan endast uppkomma efter utredning med gastroskopi (endoskopiskt eller histopatologiskt fynd).