Matstrups- och magsäckscancer

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remiss för utredning

Innan remiss för standardiserat vårdförlopp (SVF) skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.

Remissen ska innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.

Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet omfattar matstrups- och magsäckscancer och riktar sig till primärvården.

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. För detta vårdförlopp kan välgrundad misstanke inte fastställas i primärvården.

Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik kontaktas redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Patienter som behandlats för matstrups- eller magsäckscancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.

Andra relaterade kunskapsstöd

Följande kliniska kunskapsstöd kan vara relevanta:

Anemi

Tjock- och ändtarmscancer

Om hälsotillståndet

Förekomst

Matstrupscancer är vanligare hos män och i Sverige är adenokarcinom vanligare än skivepitelcancer. Även magsäckscancer förekommer oftare hos män och orsaken är främst adenocarcinom.

Långtidsöverlevnaden är framför allt beroende av tumörstadium. Generellt är prognosen dålig och drygt 20 % av patienterna lever tre år efter diagnos.

Orsaker

Orsaken till matstrups- och magsäckscancer är multifaktoriell. Risken ökar generellt med stigande ålder, både miljöfaktorer och genetiska faktorer har betydelse.

De flesta adenokarcinom i matstrupen uppstår i ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre delen av matstrupen, så kallad Barretts esofagus, vilket utgör en riskfaktor för cancerutveckling.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för matstrups- och magsäckscancer är:

skivepitelcancer i matstrupen – rökning, alkohol
adenocarcinom i matstrupen – gastro-esofageal reflux, obesitas, rökning
magsäckscancer – Helicobacter pylori.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

Vid nytillkomna sväljsvårigheter ska cancer misstänkas.

Symtom som kan föranleda misstanke är:

järnbristanemi
oförklarad kraftig viktnedgång
nytillkommen tidig mättnadskänsla sedan minst 3 veckor
gastrointestinal blödning
nytillkomna kräkningar sedan minst 3 veckor
bilddiagnostiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer.

Andra symtom

Andra symtom som kan förekomma är:

bröst- eller buksmärta
smärtsam sväljning (odynofagi)
reflux eller dyspepsi.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

aktuella symtom
riskfaktorer inklusive hereditet för matstrups- eller magsäckscancer
eventuell tidigare gastroskopi och resultat av undersökning
andra sjukdomar.

Status

Ta status enligt följande:

allmäntillstånd
hjärta
lungor
buk- och lymfkörtelpalpation.

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Patient med nytillkomna sväljsvårigheter ska remitteras till utredning med gastroskopi utan andra föregående undersökningar. Remissen ska skickas skyndsamt, inom 24 timmar.

Patient med symtom som kan föranleda misstanke ska remitteras till utredning med gastroskopi, om inte anamnes, status eller prover ger misstanke om annan diagnos.

Välgrundad misstanke kan endast uppkomma efter utredning med gastroskopi (endoskopiskt eller histopatologiskt fynd).