Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Gastroenterit
Gastroenterit
Om hälsotillståndet
Gastroenterit orsakas av virus, bakterier eller parasiter.
Separat rekommendation finns för infektion med Clostridioides difficile.
Definition
Diarré innebär minst 3 lösa/vattentunna avföringar per dag, eller fler än normalt för individen.
Orsaker
Smittspridningen sker fekalt-oralt, vanligen via förorenat vatten eller livsmedel. Smitta kan spridas från person till person, framför allt vid virusinfektioner.
Virusorsakad gastroenterit
- Rotavirus.
- Adenovirus.
- Calicivirus (noro- och sapovirus).
Bakteriell gastroenterit
- Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia.
- ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) kan ge turistdiarré vid utlandsresa.
- EHEC (Enterohemorragiska E. coli) ger i regel blodiga diarréer.
- EPEC (Enteropatogena E. coli), framför allt diarréer hos små barn men även vuxna.
- EAEC (Enteroaggregativa E. coli) kan ge diarréer hos barn och vuxna. Eventuellt också samband med kronisk diarré.
- Aeromons och Plesiomonas. Ofta i samband med intagande av ”sea food”.
- Vibrio spp (V. cholerae och V.haemolyticus).
Parasitorsakad diarré
- Giardia intestinalis.
- Entamöba histolytica.
- Cryptosporidium sp.
Utredning
Symtom
- Illamående och kräkningar.
- Buksmärta.
- Diarré, eventuellt blodig.
- Feber.
- Huvudvärk.
- Allmänpåverkan.
Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom kan besvären bli långdragna, ibland över veckor och månader.
Anamnes
Epidemiologi
- Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel.
- Intag av förorenat vatten, egen brunn.
- Bassängbad.
- Djurkontakt.
- Andra sjuka i omgivningen.
- Vistelse på förskola eller vårdenhet.
Symtombild
- Akut insjuknande.
- Sjukdomsduration.
- Feber.
- Frekvens diarré och kräkningar.
- Blod i avföringen, tenesmer.
- Urinmängder, torra slemhinnor.
Faktorer av betydelse
- Underliggande sjukdomar.
- Läkemedel – antibiotika, nyinsatta läkemedel, riskläkemedel vid intorkning.
- Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar.
Status
- Allmäntillstånd.
- Tecken på intorkning (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor).
- Puls, blodtryck, kapillär återfyllnad.
- Bukstatus.
Handläggning vid utredning
- Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående och provtagning utförs framförallt vid ansamling av fall.
- Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom bör prov tas för att fastställa orsaken och därefter eventuella behandlings- och smittskyddsåtgärder.
- Parasiter bör framförallt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska.
Provtagningar
Laboratorieprover
- För diagnostik av agens, ta prov på faeces för bakterier, virus och eller parasiter.
- Ange på remissen anamnes, eventuell utlandsvistelse och om patienten har blodig diarré.
- Överväg elektrolytstatus, CRP och Hb.
Differentialdiagnoser
- Divertikulit.
- Förstoppningsdiarré.
- Clostridioides difficile-infektion.
- Irritable Bowel Syndrome (IBS).
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
- Malabsorption.
- Malignitet.
- Läkemedelsbetingad diarré.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ge råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring.
- Vid uttalad dehydrering krävs parenteral vätsketerapi.
- Allmänpåverkad patient med frekventa diarréer och feber handläggs inom specialiserad vård.
Hygienråd till patienten
- Ge råd om god handhygien.
- Rekommendera egen toalett om möjligt.
- Informera om att den sjuke bör undvika att hantera mat som ska ätas av andra.
- Uppmana patienten att stanna hemma från skola eller arbete vid diarré och/eller kräkningar, samt i minst ett dygn efter att personen tillfrisknat.
Smittskydd
Provtagande läkare ska anmäla följande diagnoser enligt smittskyddslagen:
- Campylobacter.
- Cryptosporidium.
- Entamoeba histolytica (Amöba).
- Giardia.
- Salmonella, inklusive paratyfoid och tyfoidfeber.
- Shigella.
- Vibrio cholerae.
- Vibrioinfektion exklusive kolera.
- Yersinia.
- EHEC.
Ge smittskyddsinformation muntligt och skriftligt, smittspåra samt rapportera vid misstanke om smittspridning vid behov till smittskyddsläkare och/eller vårdhygien.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Symtomatisk behandling med loperamid förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.
Antibiotika vid bakterier
- EHEC behandlas utifrån symtom och inte med antibiotika.
- Salmonella, Campylobacter och Yersinia behöver sällan antibiotikabehandlas.
- Shigella bör behandlas med antibiotika, ciprofloxacin tablett 500 mg, 1 x 2 i 3 dagar. Vid kinolonresistens ges azitromycin tablett 500 mg, 1 x 1 i 3 dagar.
Antibiotika vid parasiter
- Tarmprotozoer behöver sällan antibiotikabehandlas.
- Giardia intestinalis bör behandlas med tinidazol tablett 2 g, 1 x 1 som engångsdos, alternativt metronidazol tablett 400 mg, 1 x 3 i 6 dagar.
- Entamöba histolytica bör handläggas i samråd med specialiserad vård eftersom licensläkemedel krävs.
- Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med specialiserad vård vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.
Uppföljning
De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7–14 dagar och ingen uppföljning är nödvändig.
För salmonella, shigella och EHEC krävs en negativ kontrollodling för friskförklaring av personer med riskyrke, i enlighet med smittskyddslagen
Komplikationer
- Intorkning
- Elektrolytrubbning
- Blödning
- Tarmperforation
- Reaktiv artrit efter främst bakteriella enteriter
- Hemolytiskt-uremisk syndrom (HUS). Sällsynt komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning:
En person med tarminfektion ska inte gå tillbaka i arbete förrän stabilt symtomfri. En person med riskyrke kan bli aktuell för avstängning eller omplacering enligt smittskyddslagen.