Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Funktionell diarré hos barn

Funktionell diarré hos barn

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård, BHV

  • Primär bedömning och utredning

Barn- och ungdomsmedicinsk akutmottagning

  • Diarré med alarmerande vitalparametrar och/eller allmänpåverkan.

Kirurgisk akutmottagning

  • Diarré och misstanke om samtidig akut kirurgisk åkomma

Barn- och ungdomssmottagningen

  • Misstänkt inflammatorisk tarmsjukdom
  • Positiva transglutaminasantikroppar
  • Misstänkt födoämnesallergi med påverkan på tillväxt, särskilt hos barn under ett år.
  • Misstänkt bakomliggande sjukdom som cystisk fibros eller hyperthyreos
  • Avvikande tillväxtkurva, försenad pubertet.

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissinnehåll:

  • Tillväxtkurvor ska finnas tillgängliga för remissbedömaren.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att beskriva funktionell diarré och ge vägledning vid utredning av kronisk diarré hos barn. För akuta buksymtom hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Definition

Diarré

Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.

Indelning görs kliniskt enligt följande:

  • Akut diarré – duration flera timmar eller dagar.
  • Kronisk diarré – duration > 14 dagar.

Utredning

Symtom

Vid funktionell diarré har barnet flera stora oformade avföringar dagligen.

Anamnes

  • Avföring – mängd, frekvens, konsistens, färg, blod, slem (använd gärna Bristolskalan).
  • Utlösande eller lindrande faktorer – tarmtömning, gasavgång, måltid, stress.
  • Andra symtom – exempelvis buksmärta, illamående, kräkningar, förstoppning, viktnedgång, nedsatt aptit, feber.
  • Hereditet – särskilt celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Kost – överkonsumtion av sötningsmedel eller juice, aptit, diet.
  • Läkemedel – antibiotika, laxantia.
  • Utlandsvistelse, egen brunn.

Psykosocial anamnes

  • Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn.
  • Skolproblem – skolfrånvaro, mobbning, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete.
  • Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt.
  • Familjerelaterade problem – stress, ekonomiska problem, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp.
  • Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning.

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive vikt, längd.
  • Hjärta – frekvens.
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud.
  • Övrigt status utifrån symtom.

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover i differentialdiagnostiskt syfte. Funktionell diarré kan misstänkas vid avsaknad av tecken på bakomliggande organisk orsak.

Tecken på bakomliggande organisk orsak

Exempel på fynd som kan tala för bakomliggande organisk orsak:

  • Samtidig buksmärta, kräkningar, feber eller nedsatt ork.
  • Nattlig, blodig eller slemmig diarré.
  • Fettrik avföring.
  • Oklar eller återkommande feber.
  • Anemi.
  • Avplanad tillväxtkurva eller viktnedgång.
  • Försenad pubertet.
  • Långvarig diarré efter akut gastroenterit.
  • Positivt resultat vid elimination och provokation av komjölk.

Vid tecken på bakomliggande organisk orsak rekommenderas vidare utredning.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg kontroll i differentialdiagnostiskt syfte:

  • Hb, glukos, CRP.
  • Transglutaminasantikroppar, F-kalprotektin och TSH.
  • Bakterier och parasiter i avföringen.

Diagnoskriterier

Funktionell diarré

För diagnos krävs att samtliga av följande kriterier enligt Rome IV är uppfyllda:

  • Minst 4 smärtfria, stora, oformade avföringar dagligen.
  • Symtom sedan minst 4 veckor.
  • Debut mellan 6 månader och 5 års ålder.
  • Normal tillväxt och välbefinnande förutsatt normalt kaloriintag.

Differentialdiagnoser

  • Bakteriell eller parasitorsakad gastroenterit.
  • Postenteritiskt syndrom – lös avföring flera veckor efter akut gastroenterit.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – ulcerös kolit, Crohns sjukdom.
  • Förstoppningsdiarré.
  • Celiaki.
  • Laktosintolerans, komjölksproteinallergi, annan matallergi.
  • Cystisk fibros – kan ge pankreasinsufficiens med steatorré.
  • Hypertyreos – sällsynt före puberteten.

Behandling

Handläggning vid behandling

Generella råd vid funktionell diarré

Symtomen vid funktionell diarré avtar normalt i takt med att tarmen mognar, oftast före skolåldern. Det är viktigt att informera om att det är ofarligt så att inte barnet ställs på onödig diet.

Att minska mängden fibrer och öka fettintaget kan ge en bromsande effekt på tarmpassagen. Minskat intag av fruktjuice, fruktos och sötningsmedel samt ständigt sugande på nappflaska kan ha effekt på individnivå.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll
Regionalt innehåll
Godkänt
Godkänt av
Region Jämtland Härjedalen