Analcancer

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remissinnehåll vid SVF

Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
Allmäntillstånd och samsjuklighet, särskilt HIV
Tidigare sjukdomar (särskilt HPV, cervix-/vulvacancer) och behandlingar
Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna.

Standardiserat vårdförlopp analcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Om hälsotillståndet

Förekomst

Analcancer är en ovanlig sjukdom. I Sverige insjuknar uppemot 200 personer per år, fler kvinnor än män. Medianåldern i vid diagnos är 65 år. Lägre insjuknandeålder ses hos HIV-positiva.

5-årsöverlevnaden vid tidig cancerdiagnos är 70–80 % och vid lokalt avancerad tumör 60–70 %.

Orsaker

Infektion med humant papillomvirus (HPV) är en viktig etiologisk faktor. Skivepitelcancer är vanligast.

Riskfaktorer

Följande faktorer är associerade med ökad risk för att utveckla analcancer:

kvinnligt kön
rökning
många sexualpartners
analsex
immunsuppression och vissa autoimmuna sjukdomstillstånd.

Riskgrupper

HIV-positiva
Män som har sex med män
Immunsupprimerade personer
Personer som har eller har haft HPV-relaterad genital in situ eller invasiv neoplasi

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

Följande ska föranleda misstanke oavsett ålder:

nytillkommen knöl eller förändring analt
anal smärta
anala sår och fissurer
atypiska eller tätt återkommande perianala abscesser
blod i avföringen
nytillkomna trängningar till avföring eller läckage.

Anamnes

Aktuella symtom

Status

Allmäntillstånd
Lymfkörtlar – palpation av ljumskar
Analstatus – inspektion av analregion och rektalpalpation
Rektoskopi – om möjligt

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke, ska anamnes och status utföras. Vid förmodat godartat fynd ska patienten:

behandlas om behov föreligger
informeras om att oförändrade symtom efter fyra veckor bör föranleda ny kontakt med primärvården.

Blodförtunnande medicin ändrar inte handläggningen.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

stark malignitetsmisstanke vid klinisk undersökning
initialt förmodad godartad anal eller perianal förändring som kvarstår oförändrad efter fyra veckor trots riktad behandling
nytillkomna eller förändrade anala symtom utan annan uppenbar förklaring hos patient i riskgrupp
histopatologiskt fynd talande för analcancer
bilddiagnostiskt fynd talande för analcancer.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

Vid förstorade lymfkörtlar i ljumskar utan anala symtom bör maligna lymfom och KLL övervägas.
Vid synligt blod i avföringen utan påvisbar orsak vid klinisk undersökning analt eller perianalt bör tjock- och ändtarmscancer övervägas.