Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Allergisk rinokonjunktivit
Allergisk rinokonjunktivit
Om hälsotillståndet
Definition
Allergisk rinokonjunktivit (rinit och konjunktivit) är en vanlig form av allergi som ofta är underdiagnostiserad och underbehandlad och som kan ha en negativ påverkan på livskvaliteten.
Förekomst
- Allergisk rinokonjunktivit debuterar oftast före 30 års ålder.
- Prevalensen beräknas till cirka 20-30 % av alla barn och vuxna.
- Incidensen tycks öka i västvärlden.
Orsaker
De vanligaste allergenerna är pollen, pälsdjur och kvalster.
Riskfaktorer
- Atopisk hereditet
- Rökning eller exponering för tobaksrök
Samsjuklighet
- Astma
- Atopiskt eksem
- Oralt allergisyndrom (OAS) – korsreaktion med frukter, grönsaker eller nötter som ger klåda i mun och svalg vid känd pollenallergi
Utredning
Symtom
- Allmänna – trötthet, sömnstörning
- Ögon – klåda, rodnad, ökat tårflöde i båda ögonen
- Näsa – stickningar, klåda, nysningar, klar sekretion och nästäppa
Anamnes
- Riskfaktorer
- Samsjuklighet
- Exponering för luftvägsallergen i bostad, skola, på arbete eller i fritidsmiljö
- Dygnsvariation
- Tidssamband med pollensäsong eller exponering av pälsdjur
- Misstänkt födoämnesreaktion
Status
- Allmäntillstånd
- Ögon – injektion eller svullnad konjunktivalt
- Ögonlock – svullnad, ibland kullerstensmönster (papiller) vid evertering av nedre ögonlocket
- Näsa – klart sekret, nästäppa, slemhinnesvullnad, överväg undersökning efter avsvällning
- Lungor
Handläggning vid utredning
- Typiska symtom och fynd räcker för att ställa diagnos.
- Provtagning kan övervägas vid tveksamhet.
- Ett positivt provsvar innebär sensibilisering men räcker inte för diagnos, även symtom vid kontakt med allergen krävs.
- Misstänkt astma bör utredas, då rinit kan förvärra astma.
Barn i förskoleåldern med rinokonjunktivit kombinerat med andra allergiska symtom bör utredas inom specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
Vid oklara symtom kan provtagning vara motiverat med exempelvis phadiatop eller pricktest
Differentialdiagnoser
Allergisk rinit
- Kronisk icke-allergisk rinit, vasomotorisk rinit
- Virusinfektion
- Adenoid
- Polyp – näspolypos, cystisk fibros
- Systemisk sjukdom, tumör
- Medfödd anatomisk anomali
- Främmande kropp
- Trauma med septumdeviation
- Läkemedelsbiverkan, överdosering av förkylningsnässpray
Allergisk konjunktivit
- Virusinfektion
- Främmande kropp
- Torra ögon
- Pterygium
- Annan inflammation – blefarit, keratit, episklerit, sklerit
Behandling
Handläggning vid behandling
- Elimination – begränsa om möjligt exponering av allergenet
- Symtomlindring – prova näs- och/eller ögonsköljning med koksaltlösning
- Patientinformation – informera om sjukdom och behandling, erbjud gärna utbildning vid behov
- Läkemedel – rekommendera i första hand receptfria läkemedel vid lindriga och kortvariga besvär
- Uppföljning – utvärdera behandlingseffekt
Patientens besvär styr behandlingen.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Vid allergisk rinit
Vid lindriga besvär rekommenderas peroralt antihistamin. Vid mer ihållande besvär kan nasal steroid provas (till barn från 3 års ålder). Preparaten kan kombineras vid otillräcklig effekt.
Vid allergisk konjunktivit
Vid enbart ögonsymtom räcker ofta lokalbehandling (natriumkromoglikat eller antihistamin). Vid samtidig rinit rekommenderas peroralt antihistamin. Kombination av lokal- och peroralbehandling kan ges vid otillräcklig effekt.
Vid svåra besvär
Perorala steroider kan ibland övervägas vid svåra besvär och otillfredsställande effekt av annan behandling (endast efter särskilt övervägande till barn).
Utvärdering av läkemedelsbehandling
- Vid utebliven effekt av adekvat läkemedelsbehandling bör annan orsak till besvären övervägas.
- Vid otillräcklig effekt av given behandling kan allergispecifik immunterapi (AIT) inom specialiserad vård övervägas.