Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor
Om hälsotillståndet
Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan både på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor påverkar minne och livskvalitet samt kan förebygga och behandla en mängd sjukdomar och riskfaktorer.
Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, fetma och vissa cancersjukdomar. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.
Även den som redan blivit sjuk kan göra stora vinster. En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt med ett medelhavsliknande kostmönster kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % de närmaste fyra åren. Gynnsamma effekter på sjukdom och död ses redan inom ett par månader. Motsvarande effekter vid statinbehandling kan dröja 1,5–2 år.
Definition
I denna rekommendation innebär ohälsosamma matvanor att en person inte äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Den som uppnår högst 4 av 12 poäng på Socialstyrelsens indikatorfrågor för mat enligt nedan anses ha risk för betydande ohälsosamma matvanor.
Förekomst
Ohälsosamma matvanor var 2017 den levnadsvana som på befolkningsnivå förorsakade mest förtida död i Sverige. Globalt förorsakades vart femte dödsfall av ohälsosamma matvanor varav majoriteten dog i hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är endast ungefär 10 % av svenskarna som äter enligt Livsmedelsverkets råd för hälsosamma matvanor. 20 % av befolkningen har betydande ohälsosamma matvanor, men det finns en stor potential till förbättring för de allra flesta.
Enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten vuxna 2010–2011 äter
- 9 av 10 för lite fullkorn
- 8 av 10 för lite frukt och grönsaker
- 8 av 10 för mycket mättat fett
- 7 av 10 för lite fisk och skaldjur
- 7 av 10 för mycket salt
- 4 av 10 för mycket socker.
Utredning
Anamnes
Försök få en ungefärlig uppfattning om patientens matvanor genom samtal eller genom att låta patienten besvara formuläret Samtalsunderlag om levnadsvanor. Formuläret bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Det är ofta en fördel att skicka formuläret hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd och formuläret kan användas som utgångspunkt i samtalet.
Tolkning av svaren under Mat i formuläret:
- 1–4 poäng för de fyra första frågorna: risk för betydande ohälsosamma matvanor
- 9–12 poäng för de fyra första frågorna: följer troligen i stort sett Livsmedelsverkets kostråd.
Att erbjuda patienten ett riktat hälsosamtal med fokus på alla levnadsvanor i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom kan vara ett sätt att få en mer heltäckande bild av alla levnadsvanor där matvanorna bedöms i ett större sammanhang.
Behandling
Förebyggande åtgärder
Uppmuntra den som har hälsosamma matvanor att fortsätta med det genom att informera vilken betydelse matvanorna har i allmänhet och specifikt hur de kan påverka personens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.
Enkla råd
- utgör en självklar fortsättning av anamnesen i samband med att patientens matvanor kartläggs och uppmärksammas
- tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av hälsosamma matvanor
- bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder och alla med betydande ohälsosamma matvanor bör enligt Socialstyrelsen erbjudas kvalificerat rådgivande samtal
- kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med hälsosamma matvanor.
Utgå gärna från Livsmedelsverkets korta råd om att äta hälsosamt med hänsyn tagen till individens hälsotillstånd.
Ett enkelt sätt att göra kloka val och att följa råden är att välja nyckelhålsmärkta alternativ. Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn och nyttigare eller mindre fett än andra livsmedel av samma typ.
Rådgivande samtal
- är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter
- är en åtgärdsnivå som kan prövas för motiverad patient som har måttligt ohälsosamma matvanor (5–8 poäng).
En förstärkt effekt kan uppnås om samtalet kombineras med verktyg och hjälpmedel som underlättar en livsstilsförändring.
Kvalificerat rådgivande samtal
- är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
- är ofta tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter
- innebär att personalen har en personcentrerad dialog
- är teoribaserat och strukturerat
- kan inkludera motiverande strategier
- förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
- kan ges antingen i grupp eller individuellt
- kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel som underlättar matvaneförändringar.
Dokumentation
Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:
- DV141 Enkla råd om matvanor
- DV142 Rådgivande samtal om matvanor
- DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor.
Uppföljning
För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid göras. Detta kan ske genom återkommande kontakter vid ett eller flera tillfällen genom besök, brev, telefon eller digitalt.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.
Kvalitetsindikatorer för matvanor i Primärvårdskvalitet