Separation är den i särklass vanligaste utlösande faktorn vid dödligt våld i nära relationer. Hedersrelaterat dödligt våld utgör omkring 15 % av det dödliga våldet.

Akuta skador kan vara

Sena effekter kan vara

Ta ställning till vilket medicinskt vårdbehov som föreligger. Gör en riskbedömning och planera efter hur akut risken är. Dokumentera både anamnes och status och tänk på att skydda dokumentationen.

Finns barn i familjen är det en skyldighet att orosanmäla till socialtjänsten. 

Hjälp patienten med kontakt med socialtjänsten som i sin tur hjälper patienten att initiera kontakt med polisen och/eller kvinnojour.

Det är socialtjänstens ansvar att göra en riskbedömning. Hjälp patienten att komma i kontakt med socialtjänsten. Som behandlare behöver du dock göra en initial riskbedömning genom att

Tidigare hot och våld samt separation är riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer.

Om patienten bedöms kunna återvända hem hjälp hen att säkerhetsplanera i händelse av att våldet eskalerar:

Om det finns barn som är hemmavarande eller som patienten har regelbundet umgänge med är det en skyldighet att orosanmälan enligt 14 kap. 1 c § SoL. Informera om det lagstadgade kravet och att syftet med anmälan är att familjen ska få hjälp och stöd.

Tala om att även bevittnat våld har skadande effekt på barnet. Sedan den 1 juli 2021 gäller en ny lag om barnfridsbrott vilket innebär att det är det straffbart att låta barn bevittna brott i nära relation. För närmare information om barn som våldsutsatta se separat rekommendation.

Dokumentation vid våldsutsatthet ska skyddas så att den inte kan nå förövaren. Detta är möjligt i alla journalsystem.

Tänk på att journalen också kan behöva skyddas från åtkomst via nätet. Beakta att dolda anteckningar kommer med vid utskrift av journalen.

Gör alltid en menprövning om patient, anhörig eller utomstående myndighet (exempelvis försäkringsbolag) begär journalutskrift. Beakta risken att begäran sker under tvång eller av okunskap om konsekvens av utlämnande av journal.

Om patienten uteblir från planerad rättsmedicinsk undersökning kan journaldokumentationen vara avgörande för framtida behov. I dokumentationen ska det framgå vilka fysiska och psykiska symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om våldsutsatthet. Skilj på objektiva iakttagelser och vad som är patientens berättelse.

Beskriv följande så tydligt som möjligt:

Dokumentera också vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder som vidtagits. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Dokumentera patientens familjesituation och eventuella barns födelseår och kön.

Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för utfärdande av rättsintyg. Alla offentliganställda legitimerade läkare är skyldiga att skriva rättsintyg och göra kroppsundersökningar på begäran av polismyndighet eller åklagarmyndighet.

Vid utfärdande av rättsintyg eller yttrande är grundregeln samtycke från patienten. Avser intyget ett brott med minimistraff på ett års fängelse kan rättsintyget utfärdas utan den enskildes medgivande. I dessa fall bryts även den sekretess som annars omfattar patientjournalen. Det innebär att journalen kan inhämtas av polismyndighet eller Rättsmedicinalverket.

Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har sekretess. Sekretessen får brytas vid misstanke om brott som kan leda till minst ett års fängelse, försök till brott som kan ge fängelse i minst två år samt vid spridning av smitta enligt smittskyddslagen. Brott som ger sådan påföljd är till exempel våldtäkt, mordförsök, dråpförsök, grov misshandel grov kvinnofridskränkning och grov barnfridskränkning.

Vid våld i nära relation som är grovt och upprepat och du känner en stark oro för patienten bör du överväga att polisanmäla. Det finns möjlighet att polisanmäla även om patienten inte själv vill. Detta innebär per automatik ett sekretessgenombrott.

Om du är osäker på om sekretessgenombrott går att tillämpa, konsultera verksamhetens jurist. Verksamhetschefen tar beslut om huruvida sekretessgenombrott ska tillämpas.

För mer information om sekretessbrott och polisanmälan:

På begäran har hälso- och sjukvården en skyldighet att lämna uppgifter ur patientjournalen till polis i de fall minimistraffet för brottet är ett års fängelse. Skyldigheten gäller alla anställda inom hälso- och sjukvården.

I de fall patienten har skyddade personuppgifter bör stor försiktighet iakttas så att sekretessbelagda uppgifter inte kommer ut:

Informera om att det är en brottslig handling som vederbörande utsatts för som kan polisanmälas. Ge stöd om personen önskar polisanmäla. Erbjud patienten att låna telefon på plats och prata ostört för att göra en polisanmälan om hen önskar. Välj polisens telefonnummer 114 14, i akuta fall ring 112.

Om patienten samtycker, hjälp hen att kontakta socialtjänsten. Socialtjänsten har skyldighet att erbjuda akut och långsiktigt stöd exempelvis tillfälligt boende och samtalskontakt.

Socialtjänsten kan erbjuda stöd och hjälp genom

Informera också om Kvinnofridslinjen och andra ideella organisationer. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för våldsutsatta dit man kan ringa dygnet runt. Kvinnofridslinjen kan vara behjälpliga med kontakt med lokala aktörer.

Behov av bilddiagnostik styrs av den kliniska bilden och anamnesen.

Terapeutisk samtalskontakt kan erbjudas via socialtjänsten, kvinnojourer och sjukvården.

Sjukvården har ansvaret för en samtalsterapeutisk kontakt i de fall kontakten utgör behandling av ett sjukdomstillstånd. Annars bör patienten hänvisas till samtalskontakt via socialtjänst eller kvinnojour.