Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Dysmenorré

Dysmenorré

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård eller Ungdomsmottagningen

  • Primär dysmenorré – bedömning och behandling i de flesta fall
  • Sekundär dysmenorré – bedömning och behandling i de flesta fall

Gynekologmottagningen

  • Primär dysmenorré – vid otillräcklig effekt av behandling, se vidare BEHANDLING
  • Sekundär dysmenorré – vid otillräcklig effekt av behandling, se vidare BEHANDLING

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissindikation

  • Primär dysmenorré – utebliven behandlingseffekt av NSAID och hormonella metoder, sparsam blödning hos unga flickor eller amenorré med cykliska buksmärtor
  • Sekundär dysmenorré – utebliven behandlingseffekt av NSAID och hormonella metoder eller oro för annan sjukdom 

Behandling på specialistklinik syftar i första hand till smärtfrihet och kan innebära en kombination av flera hormonella metoder. Laparoskopi är sällan indicerat.

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive sexual- och obstetrisk anamnes (paritet)
  • Tidigare gynekologiska åkommor
  • Hormonell behandling/Preventivmedel-hur länge man provat det och eventuellt effekt på dysmenorrén.
  • Smärtbeskrivning i förhållande till menscykel
  • Förstoppning eller andra tarmbesvär uteslutna

Om hälsotillståndet

Dysmenorré är ett vanligt tillstånd. En fjärdedel av unga kvinnor använder regelbundet analgetika i anslutning till menstruation.

Definition

Dysmenorré definieras som kraftig smärta i samband med menstruation och delas in i primär respektive sekundär.

Primär dysmenorré

Primär dysmenorré definieras som smärtsamma menstruationer som debuterar strax efter menarche.

Sekundär dysmenorré

Sekundär dysmenorré definieras som smärtsamma menstruationer hos en kvinna som tidigare haft smärtfria menstruationer.

Förekomst

Primär dysmenorré förekommer hos drygt hälften av alla flickor i tonåren och debuterar inom de första åren efter menarche. Hos 5–10 % är besvären så uttalade att de ibland behöver stanna hemma från skolan eller arbetet under menstruationens första dag eller dagar.

Sekundär dysmenorré förekommer i högre utsträckning hos äldre kvinnor i fertil ålder då det oftast orsakas av ett bakomliggande tillstånd.

Orsaker

Vid primär dysmenorré ses en ökad basaltonus i uterus orsakad av förhöjd nivå av bland annat prostaglandiner. Vid kontraktioner i myometriet försämras cirkulationen och ischemisk smärta uppstår. Symtomen blir ofta lindrigare efter graviditet och barnafödande samt vid hormonell behandling.

Sekundär dysmenorré kan orsakas av exempelvis:

  • endometrios
  • myom
  • adheranser eller synekier efter tidigare genomgången gynekologisk infektion eller operation.

Riskfaktorer

Primär dysmenorré

  • Ung ålder
  • Lågt BMI
  • Att inte ha fött barn
  • Rikliga menstruationsblödningar
  • Rökning
  • Depression och ångest
  • Hereditet

Sekundär dysmenorré

  • Kopparspiral
  • Tidigare genital infektion
  • Komplicerad bukoperation

Samsjuklighet

Depression- eller ångestsjukdom är samsjuklighet som kan förekomma.

Utredning

Symtom

Vanliga symtom är:

  • molvärk och krampsmärta i nedre delen av buken
  • smärtutstrålning till rygg och/eller lår 
  • huvudvärk, illamående/kräkningar eller diarré.

Vid primär dysmenorré börjar smärtorna timmarna innan eller samtidigt som blödningen startar och varar oftast bara under de första menstruationsdagarna.

Vid sekundär dysmenorré börjar smärtorna vanligen flera timmar eller dagar före blödningen och minskar ofta när blödningen kommer igång.

Anamnes

Regionalt tillägg

Faktorer/aktiviteter som minskar smärtan

  • Symtom i relation till menscykel, påverkan på det dagliga livet
  • Riskfaktorer
  • Menscykelns mönster, inklusive längd och datum för sista mens
  • Gynekologisk anamnes – andra eller tidigare besvär, graviditeter, förlossningar

Status

Vid behov genomför:

  • allmänsomatiskt status
  • gynekologisk undersökning.

Handläggning vid utredning

Primär dysmenorré

Primär dysmenorré hos unga flickor kräver sällan vidare utredning. Vid typisk sjukdomshistoria behöver bakomliggande orsak sällan misstänkas.

Bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:

  • utebliven effekt av smärtlindrande läkemedel och hormonell behandling – för att utesluta endometrios
  • primär dysmenorré med sparsam blödning hos unga flickor – för att utesluta missbildning i inre genitalia och/eller avflödeshinder
  • amenorré med cykliska buksmärtor – för att utesluta missbildning i inre genitalia eller avflödeshinder.

Sekundär dysmenorré

Sekundär dysmenorré kan uppträda när som helst under fertil ålder.

Sekundär dysmenorré bör utredas. Allmänsomatiskt status samt gynekologisk undersökning ingår i utredningen liksom graviditetstest för att utesluta graviditet, missfall och extrauterin graviditet.

Därefter behöver kvinnan oftast remitteras till gynekolog för vidare undersökning och utredning.

Differentialdiagnoser

Primär dysmenorré

  • Hymen imperforata
  • Missbildningar i uterus, cervix eller vagina 
  • Endometrios 

Sekundär dysmenorré

  • Endometrios
  • Myom
  • Kopparspiral (ofta menorragi, ibland ökad dysmenorré samt smärta och blödning vid komplikation som lägesändring eller uterusperforation)
  • Gynekologisk infektion
  • Funktionella ovarialcystor
  • Benigna och maligna ovarialtumörer

Behandling

Handläggning vid behandling

Regionalt tillägg

Det är viktigt med tidigt insatt behandling vid smärtsamma menstruationer för att minska risken för kronisk smärta.

Behandlingen vid dysmenorré utgörs främst av receptfria smärtstillande läkemedel. Vid otillräcklig effekt rekommenderas hormonell behandling.

Fysisk aktivitet rekommenderas.

Behandlingsval

Fysioterapi

Akupunktur, TENS eller värme kan ha en symtomlindrande effekt.

Läkemedelsbehandling

  • NSAID är väldokumenterade och effektiva som förstahandsval.
  • Paracetamol (kan provas som andrahandsval).
  • Kombination av paracetamol och NSAID kan övervägas.
Hormonella metoder
Regionalt tillägg

Välj något av följande

  • Kombinerade p-piller/p-plåster/p-ring utan uppehåll, så kallad "Långcykelbehandling”.
  • Gestagent p-piller
  • Hormonspiral (Mirena/Levosert)

Insatt hormonell behandling bör utvärderas efter 3 månader. Om ej smärtfrihet har uppnåtts överväg att byta hormonell behandling alternativt remittera till gynekologisk mottagning.

P-piller, p-plåster, hormonspiral eller p-ring rekommenderas vid önskemål om antikonceptiv behandling. Välj gärna behandling utan hormonfria intervall, exempelvis ett monofasiskt, gestagenprofilerat p-piller.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll
Regionalt innehåll
Godkänt
Godkänt av
Region Jämtland Härjedalen