Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Primärvård

Hepatit B

Om hälsotillståndet

Förekomst

Hepatit B är vanligt förekommande i världen med cirka 300 miljoner bärare. Högsta frekvensen finns i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien. I Sverige finns kroniska hepatitbärare främst bland personer från endemiska länder.

Orsaker

Hepatit B orsakas av virus med följande smittvägar:

sexuell kontakt
blodburen smitta
mor – barn (hög risk för kroniskt bärarskap)
inokulation (via tatuering, piercing eller intravenös injektion av drog).

Inkubationstiden är två till sex månader, vanligen cirka tre månader.

Utredning

Symtom

Akut hepatit B

Drygt 50 % av vuxna med akut hepatit B har en symtomgivande infektion. Bland barn är andelen med symtom lägre.

Vanliga symtom är:

illamående
buksmärta
matleda
led- och muskelvärk
trötthet.

Fulminant hepatit B

Fulminant hepatit B ger ofta allmänpåverkan, trötthet och slöhet samt leversvikt med förhöjt PK-INR och risk för leverkoma.

Kronisk hepatit B

Patienten är oftast symtomfri länge. Sent i förloppet kan komplikationer och symtom på skrumplever, leversvikt eller levercancer utvecklas.

Anamnes

Identifiera riskfaktorer för smitta. Nedan följer faktorer som kan påverka sjukdomsförloppet negativt:

annan kronisk virussjukdom som till exempel hepatit C, hepatit D eller hiv
kraftig övervikt
immunsuppression
hög alkoholkonsumtion.

Status

Statusfynd som kan förekomma är:

Det är vanligt med normalt status, särskilt vid kronisk hepatit B.
Vid kronisk hepatit B kan fynd förknippade med leversvikt uppkomma, exempelvis ascites och spider nevi.
Ömhet under höger arcus kan förekomma vid akut hepatit B.
Vid ikterus (gulsot) ses gula ögonvitor och gul hud, urinen blir ofta mörk och avföringen ljus.

Handläggning vid utredning

Tänk på detta:

Ta blodprov på alla patienter med misstänkt hepatit B.
Erbjud test för hepatit B till patienter med högriskbeteende för blodsmitta och sexuell smitta samt till alla patienter från högendemiska områden, läs mer på Riskländer avseende hepatit B — Folkhälsomyndigheten.
All undersökning, provtagning och behandling vid hepatit B är kostnadsfri för patienten.
Akut hepatit B och kronisk hepatit med positivt HBeAg innebär hög smittsamhet och kräver snabb handläggning.
Kronisk HBeAg-negativ hepatit B är mindre brådskande.

Smittskydd

Hepatit B är allmänfarlig och anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare. Detta innebär ansvar för att:

Ge information till patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler muntligt och skriftligt, till exempel om personens skyldighet att informera om blodsmitta vid sjukvårdskontakt. Använd gärna Smittskyddsläkarföreningens patientinformationsblad, Smittskyddsblad, Smittskyddsläkarföreningen
Säkerställa att smittspårning påbörjas, antingen via egen enhet eller via remiss till särskild enhet enligt regionala rutiner.
Skriva klinisk smittskyddsanmälan iSmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Smittspårning innebär provtagning av dem som kan ha utsatts för smitta eller kan ha smittat patienten, och vaccination av dem som saknar immunitet (sexualpartners, familjemedlemmar och personer som delat injektionsverktyg). Utförande är beroende av regionala förutsättningar. Använd gärna Smittskyddsläkarföreningens läkarinformationsblad Smittskyddsblad, Smittskyddsläkarföreningen.

Provtagningar

Vid misstanke om hepatit B, om patienten är från högendemiska områden eller har högriskbeteende för blodsmitta och sexuell smitta ska hepatitserologi och kontroll av leverfunktion utföras.

Diagnoskriterier

Diagnoskriterier:

Diagnosen ställs vid påvisande av HBsAg.
Vid akut hepatit B är HBsAg och anti-HBc IgM positivt (i tidigt skede av akut hepatit B kan IgM vara negativt).
Vid kronisk hepatit är HBsAg och anti-HBc IgG positivt, men anti-HBc IgM negativt. Sjukdomsduration ska överstiga sex månader.
När HBeAg är positivt tyder det på höga virusnivåer och hög smittsamhet vid både akut och kronisk hepatit B.

HBsAG	HBeAG	Anti-HBs	Anti-HBc	Tolkning
+	+	-	IgM+	Akut infektion
+	+/-	-	IgG+, IgM-	Kronisk infektion HBsAG > 6 månader
-	-	+	IgG+	Utläkt
-	-	+	-	Vaccinerad

Kompletterande prover tas på specialistklinik.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handläggning vid behandling:

Akut och kronisk hepatit B utreds vidare och behandlas via specialiserad vård.
Utläkning av akut hepatit B sker hos mer än 95 % av immunkompetenta vuxna personer.
Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer. En del av patienterna kommer att erbjudas läkemedelsbehandling för att minska risken för leverskada och smittsamhet.

Förebyggande åtgärder

Till patienter som injicerar droger ges kontaktuppgifter till verksamhet som erbjuder sprututbyte, för att minska risken för annan blodsmitta.

Postexpositionsprofylax

Profylax ska helst erbjudas inom 24 timmar efter exponering till icke-immun person, till exempel efter sticktillbud eller efter oskyddad sexuell kontakt med person med känd hepatit B. Profylax bör ges även om det gått mer än 24 timmar, upp till en vecka efter inträffad exponering, och är alltid kostnadsfri. Den kan ges som snabbvaccination med hepatitvaccin dag 0, 7, 21 samt efter sex till tolv månader. Den som upptäcker behovet har ansvaret för att utföra det själv eller att komma överens med specialistklinik om utförandet. Hepatit B immunoglobin kan övervägas i vissa fall.

Vaccination

Alla regioner erbjuder vaccination mot hepatit B till nyfödda barn. Även många barn födda i andra länder är vaccinerade men komplettering kan bli aktuell.

Patientnära personal i hälso- och sjukvård bör erbjudas vaccination.

Vaccination kan vara aktuellt i samband med utlandsresa eller om man tillhör en riskgrupp, till exempel personer som injicerar droger eller män som har sex med män.

Uppföljning

Uppföljning sker inom specialiserad vård. Som regel ska patienter med hepatit B remitteras till infektionsklinik, där också patienter med kronisk hepatit B brukar kontrolleras. För att bekräfta utläkning krävs ett blodprov där HBsAg är negativt.