Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Primärvård

Herpes simplex

Om hälsotillståndet

Definition

Herpes simplex är en kronisk, oftast recidiverande virusinfektion orsakad av Herpes simplexvirus typ 1 (HSV-1) eller typ 2 (HSV-2).

Förekomst

Över 80 procent av den vuxna befolkningen är bärare av HSV-1. Asymtomatiskt bärarskap är vanligt, men cirka en tredjedel av de som är infekterade får återkommande recidiv, vanligen i form av labial herpes.

HSV-2 förekommer hos cirka 15 procent av befolkningen och är den främsta orsaken till recidiverande genital herpes. Även här är asymtomatiskt bärarskap vanligt.

Orsaker

HSV smittar via virusinnehållande sekret, till exempel via pussar, kyssar, oral-, vaginal- och analsex. Virus kan spridas via blåssekret till andra ställen på kroppen vid en primärinfektion. En person kan smittas av både HSV-1 (ofta redan i barndomen) och HSV-2 (efter sexualdebuten).

Orolabial herpes

Orolabial herpes orsakas av HSV-1. Primär herpesinfektion sker oftast i barndomen och kan ge upphov till en besvärlig gingivostomatit. Många infekteras dock utan att de får några besvär alls. Enstaka fall av HSV-2-infektion i ansiktet finns rapporterade, men detta är mycket ovanligt.

Genital herpes

Genital herpes kan orsakas av både HSV-1 och HSV-2, men frekventa recidiv är vanligare vid HSV-2-infektion. Smittan överförs ofta utan samtidiga genitala symtom genom tyst virusutsöndring hos partnern (så kallad shedding).

Herpesinfektion i öga

Herpesinfektion i öga orsakas oftast av HSV-1. Primärinfektion ger vanligen en blefarokonjunktivit. Vid recidiv ökar risken för keratit. Herpesinfektion i öga kan uppkomma hos nyfödda som smittats i samband med vaginal förlossning.

Riskfaktorer

Stress, menstruation och infektioner kan öka risken för recidiv, liksom nedsatt immunförsvar.

Sjukdomsförlopp

Inkubationstiden är 2–3 dagar till 3 veckor.

Utredning

Symtom

Symtomen är oftast lokala men viremi med feber, muskelvärk, ömmande lymfkörtlar, liksom neurologiskt engagemang med till exempel meningit och neuralgi kan förekomma. Recidiverande herpes kan orsaka återkommande erythema multiforme.

Primär herpesinfektion orolabialt

Utseende – grupperade blåsor på rodnad botten, blir småsår eller krustor.
Lokalisation – på hud runt mun och på läppar, ibland i munslemhinna.
Herpetisk stomatit – små smärtsamma, svårupptäckta millimeterstora blåsor i gom och tandkött.
Allmänna symtom – feber, lymfkörtelsvullnad, smärta och sväljningssvårigheter.
Duration – dagar till veckor.

Primär herpesinfektion genitalt

Utseende – vätskefyllda blåsor eller sår på rodnad botten på hud eller slemhinna.
Lokalisation – på hud eller slemhinna i underlivet, till exempel vulva, penis, uretra, glutéer, cervix eller rektum.
Allmänna symtom – feber, lymfkörtelsvullnad, smärta, miktionsbesvär, huvudvärk och allmänpåverkan.
Duration – dagar till veckor.

Primär herpesinfektion i öga

Symtom vid primär herpesinfektion i öga är vanligen ensidig konjunktivit med små blåsor på ögonlock och ömmande lymfkörtlar preaurikulärt.

Symtom vid recidiv

Prodromalsymtom – klåda, sveda, stickningar och smärta några timmar–dagar innan blåsorna kommer.
Utseende – blåsor grupperade på rodnad botten på hud eller slemhinna inom ett mindre område.
Lokalisation – återkommer ungefär på platsen för primärinfektion.
Allmänna symtom – sällan allmänpåverkan.
Duration – läker oftast inom sju dagar.
Öga – akut påkommen ensidig smärta, ljuskänslighet, ökat tårflöde, suddig syn och rött öga.

Status

Allmäntillstånd.
Inspektion av affekterad hud och slemhinna.
Överväg försiktig spekulumundersökning eller proktoskopi vid symtom från vagina eller ändtarm.
Ögonundersökning kan visa ciliär- eller blandinjektion, dendrit- eller erosionsliknande färgupptag vid infärgning med fluorescein och eventuellt blåsor kring ögon eller ögonlock.

Handläggning vid utredning

Diagnosen kan ofta ställas kliniskt, men bör verifieras med viruspåvisning och typning för HSV-1 och HSV-2 när patienten söker med misstänkt herpes för första gången. Detta säkerställer diagnosen och typning kan ge information om risken för recidiv. Tänk på följande:

Överväg behov av sjukhusvård vid allmänpåverkan, miktionssvårigheter, svåra smärtor eller nutritionssvårigheter.
Kontakta ögonläkare och remittera akut för bedömning vid herpes i eller nära öga.
Kontakta mödrahälsovården eller kvinnokliniken vid primär herpesinfektion (oavsett lokalisation) eller recidiverande genital herpes under graviditet.
Vid genital herpes: patienter kan ha andra sexuellt överförbara sjukdomar, erbjud vid behov STI-provtagning.

Provtagningar

Prov för viruspåvisning för att fastställa diagnos om det inte tidigare är gjort.
Överväg HSV-serologi i utvalda fall, exempelvis vid recidiverande genitala besvär med negativt prov för viruspåvisning eller gravid kvinna där partner har herpes.

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser är:

impetigo
herpes zoster
aftös stomatit – slemhinnelesioner främst kindernas insida, tunga
vesikulöst eksem
candida
syfilis
lymfogranuloma venereum.

Behandling

Handläggning vid behandling

Lindriga symtom – informera om att behandling sällan krävs eller påverkar förloppet.
Måttliga symtom – ge råd om analgetika. Sätt in peroral antiviral behandling i tidigt skede om patienten upplever besvär och har aktivt skov.
Svåra symtom – ge analgetika och peroral antiviral behandling. Handläggning inom specialiserad vård, särskilt vid uttalade allmänsymtom eller neurologisk påverkan.
Täta recidiv – förse patienten med peroral antiviral behandling att ta vid tecken på recidiv och överväg daglig behandling.
Vid graviditet – vid herpesinfektion i nära anslutning till förlossningen, kontakta kvinnokliniken.

Förebyggande åtgärder

Rekommendera kondom eller femidom vid tillfälliga sexuella kontakter för att minska smittrisken något.
Överväg daglig antiviral behandling till patient med täta skov. Sådan behandling minskar risken för smitta till partner, men eliminerar tyvärr inte risken helt.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedelsbehandling

Överväg peroralt paracetamol och/eller lokalanestetikum topikalt vid behov av smärtlindring.

Peroral antiviral behandling

Bäst effekt ses vid insättning inom 1–2 dagar från symtomdebut.
Vid primärinfektion kan behandling sättas in även senare, så länge aktivt skov pågår.
Primär herpesinfektion kräver oftast längre behandlingstid än recidiv.

Daglig antiviral behandling till vuxna i 6–12 månader kan övervägas vid fler än sex recidiv per år.

Topikal antiviral behandling

Antiviral lokalbehandling är endast indicerat vid orolabial herpes, men effekten är marginell och eventuell behandling bör påbörjas redan i prodromalfas.
Läkemedel kan köpas receptfritt på apotek.