Follikulit

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissindikationer:

Vid oklar diagnos trots adekvat utredning.
Vid behandlingssvikt på insatt behandling efter adekvat utredning.
Vid svårare inflammatoriskt status, särskilt i hår- eller skäggbotten, som har eller kan tänkas ge resttillstånd så som ärrbildning i hud eller ärrbildande alopeci.

Follikulit innebär en inflammation i hårfollikeln.

Vanligt förekommande.

Follikulit kan orsakas av infektioner, autoinflammatorisk sjukdom, läkemedel och traumatiserande faktorer samt en del andra tillstånd.

Bakteriell follikulit orsakas oftast av Staphylococcus aureus. Kan ge både ytliga och djupa follikuliter.
Gramnegativa bakterier är ovanliga som orsak men kan ses vid exempelvis långvarig lymecyklinbehandling av akne.
- Pseudomonas – kan ge follikulit efter bad i dåligt klorerat vatten (spa-follikulit), en av de vanligare orsakerna till gramnegativa follikuliter.
Jästsvamp: malasseziafollikulit (äldre benämning pityrosporumfollikulit) orsakas av jästsvampar från den normala hudfloran.
Virus ovanliga som orsak men kan ses vid exempelvis herpes simplex och herpes zoster.

Kortikosteroider, anabola steroider.
Litium.
Vissa typer av kemoterapi kan ge follikuliter som kan misstolkas som läkemedelsreaktion.

Riskfaktorer för follikulit av infektiös orsak:

Rodnade hudförändringar med follikulär lokalisation som kan ge ömhet och klåda.

Typiska fynd utifrån agens är:

Stafylokockfollikulit – pustler med omgivande rodnad, ofta i ansikte, på hals, i axiller, ljumskar eller på ben (efter rakning).
Malasseziafollikulit – akneliknande pustler (inga komedoner) på övre delen av bålen.
Pseudomonasfollikulit – ömmande papler och pustler, initialt på hud som varit täckt med badkläder, uppkommer 1–3 dagar efter bad.

Klinisk bild är ofta tillräcklig för diagnos.

Bakterie- och jästsvampodling kan övervägas vid diagnostisk osäkerhet.
Odling inför peroral behandling med antibiotika eller antimykotika.
Vid misstanke om bakomliggande sjukdom – särskilt i svåra, terapiresistenta fall – kan blodprovstagning vara aktuell för att utesluta till exempel immunbrist och diabetes mellitus.
Vid negativ odling, behandlingssvikt eller vid pustler i hårbotten överväg hudbiopsi.

Möjliga differentialdiagnoser är:

Follikulit är oftast självläkande och i många fall räcker information och hygienråd. Vid fortsatta besvär kan följande provas:

Eliminera traumatiserande faktorer – särskilt rakning eller vaxning, gäller vid bakteriella follikuliter.
Eliminera riskfaktorer – optimera behandling i förekommande fall, till exempel vid diabetes.
Rekommendera egenvård – vid milda besvär.
Erbjud lokalbehandling – vid återkommande besvär eller utbredda förändringar.
Överväg peroral behandling – endast vid djupare inflammation, alltid efter odling.

I första hand antiseptisk behandling som klorhexidinlösning 0,5–2 % eller annan topikal behandling som exempelvis fucidinsyra kräm eller salva.
Utbredd stafylokockfollikulit kan behandlas med peroral antibiotika flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar i vuxendos.