Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Hjärtarytmi
Hjärtarytmi
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation beskriver handläggning av hjärtarytmi hos vuxna i icke-akut skede. Handläggning av förmaksflimmer och akut hjärtarytmi beskrivs i separata rekommendationer.
Om hälsotillståndet
Definition
Arytmi kan delas in i:
- takyarytmi – hjärtfrekvens ≥ 100 slag/minut
- bradyarytmi – hjärtfrekvens < 50 slag/minut.
Takyarytmi
Takyarytmi orsakas oftast av en rundgång (reentry) av elektriska impulser, men kan också bero på exempelvis en ökad spontan urladdning (automaticitet) från ett avgränsat område.
Takyarytmier kan delas in i:
- supraventrikulära (ursprung i förmaken eller AV-noden) eller ventrikulära (ursprung från kamrarna)
- smala (alltid supraventrikulära) eller breddökade
- regelbundna eller oregelbundna.
Exempel på smala takykardier är:
- förmaksflimmer och förmaksfladder
- paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) – atrioventrikulära reentrytakykardier (AVRT, AVNRT)
- sinustakykardi
- ektopisk förmakstakykardi.
Exempel på breddökade takykardier är:
- supraventrikulär takykardi med olika former av grenblock
- supraventrikulär takykardi med preexcitation (Wollf-Parkinson-White-syndrom, WPW-syndrom)
- ventrikulär takykardi (VT).
Bradyarytmier
Bradyarytmi kan bero på minskad spontan urladdning eller blockering av impulsledningen, exempelvis:
- sjuk sinusknuta (SSS), sinusarrest
- atrioventrikulära blockeringar – AV block II (Mobitz I, Mobitz II), AV block III.
Andra rytmrubbningar
- Extrasystolier – supraventrikulära (SVES), ventrikulära (VES)
- Syndrom som kan ge livshotande arytmier – exempelvis långt QT-syndrom, Brugada syndrom
Utlösande faktorer
Exempel på faktorer som kan orsaka eller utlösa en hjärtarytmi:
- hjärt-kärlsjukdom – akut kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffsjukdom, kardiomyopati, TIA/stroke
- anafylaktisk reaktion, sepsis
- lungemboli, pulmonell hypertension (cor pulmonale)
- anemi, hypovolemi, hyperkalemi
- endokrin sjukdom – exempelvis hyper-/hypotyreos, hypoglykemi vid diabetes, feokromocytom
- psykisk ohälsa – panikångest, stress
- annan sjukdom – njursjukdom, obstruktiv sömnapné
- läkemedel, alkohol, tobak, koffein, narkotika.
Utredning
Symtom
- Hjärtklappning, palpitation
- Plötslig yrsel eller svimning
- Plötslig dyspné, försämrad kondition
- Onormal trötthet
- Förvirring, kognitiv funktionsnedsättning
Sinustakykardi debuterar och upphör ofta gradvis medan PSVT ofta har plötslig start och stopp.
Anamnes
- Debut – tidpunkt, akut eller smygande, samband med aktivitet
- Tidigare arytmiepisoder – frekvens och duration
- Tidigare bröstsmärta
- Hereditet – plötslig hjärtdöd hos unga i släkten
- Utlösande faktorer
- Aktuella läkemedel
Status
- Allmäntillstånd – tecken på inkompensation
- Hjärta – rytm, blåsljud
- Lungor – andningsfrekvens, rassel, syresaturation
- Blodtryck
- EKG
EKG tolkning
- Frekvens
- Rytm – oregelbunden eller regelbunden
- QRS-bredd – smal < 0,12 sek, breddökad ≥ 0,12 sek
- PQ-tid, QT-tid
- Deltavåg (misstänk WPW-syndrom vid samtidig PQ-tid < 0,12 sek)
- Tecken på bakomliggande hjärtsjukdom
Handläggning vid utredning
Vid pågående hjärtarytmi:
- med allmänpåverkan – handlägg som vid akut hjärtarytmi
- utan allmänpåverkan – överväg akut handläggning inom specialiserad vård eller icke-akut handläggning i samråd med specialiserad vård.
Vid anamnes på hjärtarytmi:
- med allmänpåverkan, svimning eller hereditet – samråd med specialiserad vård om fortsatt handläggning
- utan allmänpåverkan – värdera utlösande faktorer och utred vid behov med 24-timmars bandspelar-EKG.
Vid hjärtarytmi och frekventa extrasystolier rekommenderas även bedömning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg kreatinin, kalium, TSH och ytterligare prover utifrån misstänkt utlösande faktor.
Undersökningar
24-timmars bandspelar-EKG
Undersökningen ger information om kammarfrekvens, arytmier och extrasystolier.
Bedömning görs därefter på individnivå utifrån undersökningssvar samt patientens symtom, förutsättningar och eventuella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Om arytmi inte kan fastställas med 24-timmars bandspelar-EKG kan ytterligare utredning övervägas med längre tids registrering.
Supraventrikulär takykardi (SVT)
- Asymtomatisk SVT med färre än 10 slag i följd kräver sällan vidare utredning.
- Vid korta episoder kan arytmin vara svår att bedöma. En duration > 30 sekunder brukar räcka för att precisera om förmaksflimmer eller förmaksfladder föreligger.
SVES
Ökad risk för förmaksflimmer kan föreligga redan vid lätt ökat antal SVES.
- > 500 SVES/dygn – lätt ökat antal
- > 1 500 SVES/dygn – måttligt ökat antal
- > 10 000 SVES/dygn – kraftigt ökat antal
VES
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan föreligga redan vid lätt ökat antal VES. Riskgenomgång rekommenderas och vidare utredning bör övervägas. Vid måttligt till kraftigt ökat antal VES rekommenderas vidare utredning, vid behov i samråd med specialiserad vård.
- > 500 VES/dygn – lätt ökat antal
- > 1 500 VES/dygn – måttligt ökat antal
- > 10 000 VES/dygn eller > 10 % av totala antalet slag – kraftigt ökat antal
Behandling
Handläggning vid behandling
Ge egenvårdsråd och överväg läkemedelsbehandling.
Egenvård
Ge råd om att:
- minska stress, övervikt, alkohol, kaffe och tobak.
- prova stimulering av vagusnerven (valsalvamanöver, ensidig karotismassage) vid misstänkt PSVT.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Ge behandling utifrån misstänkt hjärtarytmi.
- SVES och VES – vid VES (oavsett symtom) eller SVES (vid uttalade besvär) kan betablockad provas under en begränsad period och sedan utvärderas.
- Förmaksfladder – elektiv elkonvertering bör övervägas vid symtom, då det kan vara svårt att frekvensreglera farmakologiskt.
- Sinustakykardi – symtomatisk betablockad kan provas om ingen behandlingsbar orsak hittas.