Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Primärvård

Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård, BHV, SHV

Primär bedömning

Barn-och ungdomsmottagning

Akut

Akut bedömning av bröstsmärta eller hjärtklappning med allmänpåverkan

Elektivt

Vidare utredning och behandling vid misstänkt kardiell genes

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissindikation Barn-och Ungdomsmottagningen

Akut remiss

Alarmerande vitalparametrar (se tabell) och akuta symtom enligt Handläggning vid utredning. Ring gärna och rådgör med bakjour på Barn-och ungdomsmedicin.

Elektiv remiss

Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning
Hereditet för hjärtsjukdom
Barn med avsaknad av femoralispulsar, utan påverkade vitalparametrar.
Nyupptäckt misstänkt patologiskt blåsljud som kvarstår efter omkontroll i infektionsfritt intervall
Patologiskt EKG

Remissinnehåll

Frågeställning, vid stark misstanke om kardiell genes bör detta betonas i remissen
Anamnes och status
Hereditet
Tillväxtkurva ska finnas tillgänglig för remissbedömaren
Bifoga vilo-EKG om det ej finns i COSMIC

Konsultation

EKG – vid behov av tolkningshjälp, kontakta barnjour/barnbakjour

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av bröstsmärta och hjärtklappning hos barn. Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Orsaker

Hos majoriteten av alla barn med bröstsmärta är orsaken icke-kardiell. Upplevda enstaka extraslag är i de flesta fall normalvariant.

Nedan följer exempel på orsaker till bröstsmärta och hjärtklappning hos barn.

Kardiell orsak

Perimyokardit – virus (vanligast), bakterier, autoimmun sjukdom, toxiner, läkemedel.
Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) – WPW-syndrom, AV-nodal återkopplingstakykardi.
Hjärtsjukdomar – långt QT-syndrom, Brugadas syndrom.
Kranskärlsmissbildningar.
Tidigare opererade hjärtfel.
Hjärttamponad – post-operativt, trauma, infektion.

Exempel på sjukdomar som kan orsaka kardiella tillstånd hos barn:

infektion – klamydia, covid-19 (MIS-C)
familjär hyperkolesterolemi
systemisk sjukdom – Kawasakis sjukdom, annan vaskulit, systemisk lupus erytematosus (SLE)
muskeldystrofi
syndrom – Marfans syndrom, Downs syndrom, Noonans syndrom.

Bröstkorgsrelaterad orsak

Muskelrelaterad – träningsvärk, muskelbristning, kontusion, viros med muskelömhet.
Ledrelaterad – kostokondrit (Tietzes syndrom), artrit (sternoklavikulär, sternokostal), artralgi.
Nervrelaterad – interkostalneurit (vid dålig hållning eller låsning/upphakning av facettled), nervrotskompression (vid skolios, trauma).
Skelettrelaterad – revbensdislokation eller fraktur, xiphodyni.
Hudrelaterad – herpes zoster.

Annan orsak

Lungrelaterad – astma, pneumoni, pleurit, lungemboli, spontanpneumothorax, Bornholmssjuka (coxackie B).
Mag-tarmrelaterad – gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), esofagit, spasm i esofagus, ulkus, kolecystit.
Psykisk – panikångest, stress, prestationsångest, hyperventilation.
Bröstkörtelrelaterad – fibroadenos (cyklisk smärta i ena eller båda brösten).
Intoxikation.
Läkemedel.

Utredning

Symtom

Symtom som kan förekomma är

bröstsmärta – debut, duration, intervaller, lokalisation, utstrålning, smärtkaraktär
hjärtklappning – debut, duration, intervaller
andra symtom – andnöd, yrsel, svimning.

Anamnes

Ta anamnes avseende

pågående infektion eller feber
symtomkorrelation – påverkan av ansträngning, visst kroppsläge, andning, måltid, tid på dygnet, andra situationer (stress, våld i hemmet)
tillväxt – avplanande viktkurva eller viktnedgång
idrott (om aktuellt) – bedöm intensitet (antal timmar per vecka) och återhämtning (vila, mat, sömn)
hereditet – särskilt arytmier, oklara svimningar, plötsliga dödsfall (< 40 år), medfödda hjärtsjukdomar eller syndrom (exempelvis kardiomyopati, Marfans syndrom).

Status

Ta status enligt följande:

allmäntillstånd
hjärta – frekvens, rytm (arytmi, extraslag), blåsljud, biljud
lungor – andningsfrekvens, biljud, indragningar
kärl – blodtryck, femoralispulsar
hud – hudturgor, färg (cyanos, blekhet), fuktighet (torr, svettig), perifer temperatur (varm, kall)
EKG
längd, vikt, temp, saturation.

Fynd som kan tala för perimyokardit

Stark huggande bröstsmärta med utstrålning mot vänster axel.
Korrelation till inandning, hosta och ryggläge, minskning vid framåtlutning.
Feber och förkylning (vanligt), hjärtklappning, trötthet, andnöd, led- och muskelsmärta, magtarmsymtom, ödem.
Gnidningsljud vid auskultation.
EKG med generella ST-höjningar under några dagar.

Fynd som kan tala för bröstkorgsrelaterad orsak

Smärta som är skarp, brännande, stickande, kortvarig (sekunder eller minuter), lätt att peka ut.
Korrelation till palpation, rörelse eller djupandning.
Lokal rodnad och svullnad.

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Akut bedömning via specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:

hjärtsymtom med allmänpåverkan
svår eller ihållande (timmar) bröstsmärta, särskilt vid feber
bröstsmärta med samtidig takykardi
bröstsmärta och/eller hjärtklappning med samtidig svimning, yrsel eller andningspåverkan
ansträngningsutlöst bröstsmärta
spädbarn som blir svettiga eller påverkade vid amning eller flaskmatning
saturation < 95 % och svikttecken (cyanos, svettning, blekhet, perifer kyla)
patologiskt EKG.

Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Fortsatt handläggning

Vidare utredning via specialiserad vård rekommenderas vid följande:

återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet
avsaknad av femoralispulsar.

Vid misstanke om icke-kardiell orsak till bröstsmärta eller hjärtklappning rekommenderas vidare utredning utifrån aktuell misstanke.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak:

Vid kardiell orsak rekommenderas behandling inom specialiserad vård.
Vid icke-kardiell orsak kan råd om idrott och användning av olika substanser övervägas utifrån misstanke.

Råd om idrott

Följande råd kan ges vid normal utredning:

Undvik alltid träning med infektion i kroppen.
Överväg att minska intensiteten av träningen vid bröstsmärta i samband med träning. Smärta kan vara kroppens sätt att säga ifrån att träningen är för intensiv.
Säkerställ att barnet själv är motiverat till träningen, särskilt vid hög intensitet.

Råd om substansintag

Undvik att använda läkemedel utan läkarordination, särskilt receptbelagda.
Undvik alla droger och andra substanser, exempelvis koffein, energidryck, anabola steroider.