Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Hypokalemi

Hypokalemi

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård

Primär utredning av hypokalemi

Specialiserad vård

Akutmottagningen

  • vid måttlig till svår hypokalemi (kalium <3,0)
  • vid EKG förändringar

Endokrinmottagningen

  • utredning i oklara fall

Remissrutiner

Regionalt tillägg

Remissindikation

Akutmottagningen

  • vid måttlig till svår hypokalemi (kalium <3,0)
  • vid EKG förändringar

Endokrinmottagningen

  • utredning i oklara fall

Remissinnehåll

Anamnes och status: enligt utredningsmall

Uppdaterad läkemedelslista

Provsvar

  • Elkrea
  • Magnesium (vid remiss till endokrinmottagningen)
  • U-kalium (vid remiss till endokrinmottagningen)

EKG

Om hälsotillståndet

Definition

  • Lindrig hypokalemi – kalium 3,1–3,4 mmol/L
  • Måttlig hypokalemi – kalium 2,6–3,0 mmol/L
  • Svår hypokalemi – kalium ≤ 2,5 mmol/L

Förekomst

Hypokalemi är en av de vanligaste elektrolytrubbningarna och förekommer hos > 20 % av alla patienter som vårdas på sjukhus och hos 10–42 % av patienter som behandlas med diuretika.

Orsaker

Hypokalemi kan uppstå på grund av förlust (extrarenala eller renala), förflyttning från blodbana in i celler eller otillräckligt intag. Diuretika och gastrointestinala förluster är de vanligaste bakomliggande orsakerna.

Extrarenala förluster

  • diarrér (laxantia, celiaki, ventrikelsond, kort tarm, cytostatika, endokrint aktiv tumör)
  • upprepade kräkningar
  • kroniskt alkoholmissbruk
  • svettning eller förlust vid brännskada.

Renala förluster

  • diuretika
  • njur- eller urologisk sjukdom
  • primär eller sekundär aldosteronism
  • hyperkortisolism (Cushings sjukdom)
  • pseudoaldosteronism (lakrits)
  • kronisk limsniffning (toluenintoxikation).

Förflyttning från blodbana till cell

  • läkemedel (insulin, beta-2-stimulerare, vissa psykofarmaka, calciumantagonist, steroid)
  • hypomagnesiemi
  • tyreotoxikos
  • xantiner (i kaffe, te)
  • efter fysisk träning
  • droger (amfetamin, kokain, syntetiska cannabinoider)
  • hypotermi
  • alkalos (eller snabb korrigering av acidos) eller metabol överbelastning efter svält
  • ärftliga jonkanalssjukdomar.

Lågt intag

Ovanligt, endast vid uttalad svält.

Utredning

Symtom

Symtom på lindrig hypokalemi

  • Ospecifika eller inga symtom
  • Ökad risk för hjärtarytmier hos patient med hjärtsjukdom eller digitalis

Symtom på måttlig hypokalemi

  • generell svaghet, trötthet, apati, muskelvärk
  • stor arytmirisk
  • Illamående och gastrointestinala besvär (förstoppning, subileus/ileus).

Symtom på svår hypokalemi

  • uttalad muskelsvaghet, muskelnekros, tilltagande paralys
  • livshotande arytmier och andningssvårigheter.

Anamnes

  • kartläggning av kost- och avföringsvanor
  • läkemedel inklusive kosttillskott och naturläkemedel
  • övriga symtom och orsaker.

Status

  • allmäntillstånd – dehydrering, cushingoid eller tyreotoxisk bild
  • blodtryck
  • hjärta – arytmi
  • EKG – arytmi, minskad amplitud, breddökad eller inverterad T-våg, U-våg, ST-sänkning.

Handläggning vid utredning

  • Vid måttlig till svår hypokalemi eller lindrig hypokalemi med EKG-förändringar rekommenderas akut bedömning via specialiserad vård.
  • Vid högt blodtryck och samtidig hypokalemi bör aldosteronism samt hyperkortisolism övervägas.

Provtagningar

Kontrollera nytt kalium, njurfunktion samt prover för utredning av bakomliggande orsaker utifrån anamnes och status. Ta helst prover utan stas, för att undvika hemolys.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Identifiera och behandla orsaken om möjligt, för att förhindra och förebygga ytterligare hypokalemi.
  • Se över patientens läkemedel.
  • Byt från icke-kaliumsparande till kaliumsparande diuretika eller till diuretika med tillsatt kalium.
  • Intag av kaliumrik föda (som banan) kan förebygga hypokalemi, men räcker inte för att ersätta stora underskott.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

  • Kalium kan ges peroralt som kaliumklorid eller kaliumcitrat. Risk för hyperkalemi bör beaktas.
  • Magnesium rekommenderas frikostigt, främst vid orsak som diarré, diuretika eller alkoholmissbruk.

Uppföljning

  • Följ kalium tills värdet normaliserats.
  • Hos patient med kvarstående kaliumsubstitution bör kalium kontrolleras regelbundet.

Om innehållet

Nationellt innehåll
Regionalt innehåll
Godkänt
Godkänt av
Region Jämtland Härjedalen