Skivepitelcancer i huden

Omfattning av kunskapsstödet

Den här rekommendationen beskriver skivepitelcancer i huden. För vissa lokalisationer hänvisas till separata rekommendationer:

På läpp, i munhåla eller näshåla – huvud- och halscancer.
Genito-analt – peniscancer, vulvacancer eller analcancer.

Om hälsotillståndet

Definition

Skivepitelcancer i huden är en malign tumör som uppstår från skivepitelceller i epidermis (keratinocyter) och som sedan invaderar dermis.

Den tidigaste formen av dysplasi basalt i epidermis benämns kliniskt aktinisk keratos. Vid skivepitelcancer in situ består hela epidermis av atypiska keratinocyter.

Förekomst

Skivepitelcancer är en av de cancerformer vars incidens ökar snabbast i Sverige. Det är den näst vanligaste diagnostiserade cancerformen hos både män och kvinnor.

Medianåldern vid diagnos är i Sverige 79 år och diagnosen uppkommer sällan före 40-årsåldern.

Prognos

Eftersom skivepitelcancer i huden oftast upptäcks tidigt föreligger en mycket god prognos, då patienten kan botas genom kirurgisk excision.

Riskfaktorer

Mångårig exponering för UV-ljus (viktigaste riskfaktorn).
Tidigare skivepitelcancer i huden.
Ljus hudtyp.
Joniserande strålning.
Immunsuppression.
Kroniskt inflammerad hud eller kroniska sår samt brännskador.
Vissa ärftliga hudsjukdomar och syndrom.
Exponering för arsenik, polycykliska aromatiska kolväten, nitrosaminer och alkylater.

Utredning

Symtom

Knölformad hudförändring som är nytillkommen och lokaliserad på solbelyst område.
Ofta central krusta eller fjällning, rodnad, sårbildning, blödning.
Vanlig lokalisation är på huvud- och hals, underarm, handrygg och underben.
Återkommande eller bestående ömmande känsla eller annan förnimmelse i lesionen kan förekomma.

Anamnes

Solvanor (solresor, solarium).
Arbete och fritidsaktiviteter utomhus.
Tillväxthastighet.
Tidigare hudcancer.
Riskfaktorer.

Status

Hudtyp.
Antal förändringar (enstaka eller multipla).
Förändringens lokalisation, storlek (mm), utseende (yta, kant, färg, ulceration).
Dermatoskopi eller teledermatoskopi utifrån tillgänglighet.

Fynd som talar för skivepitelcancer är en knölformad hudförändring som

är nytillkommen
ökar i storlek
tilltar i infiltration (hårdare konsistens än normal hud)
utvecklar en central hyperkeratos, ulceration eller krusta
uppvisar dermatoskopiska tecken såsom vita cirklar, vita strukturlösa områden, "hairpin" kärl, centralt keratin med blodfläckar eller ulceration.

Handläggning vid utredning

Preliminär diagnos ställs ofta kliniskt, helst genom dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning. Vid stark misstanke bör hela hudförändringen excideras. PAD ger säker diagnos och information om fortsatt handläggning.

Handläggning inom specialiserad vård rekommenderas vid preoperativ komplicerad tumör:

Svåravgränsad tumör eller större tumör (> 2 cm).
Ofördelaktig lokalisation, exempelvis ytteröra, tinning.
Lokalisation i brännskada, kroniskt sår eller strålbehandlat område.
Recidiv.
Immunsuppression.

Vid excision av preoperativ okomplicerad tumör rekommenderas en kirurgisk marginal på 4–6 mm.

Differentialdiagnoser

Aktinisk keratos (särskilt hyperkeratostisk).
Seborroisk keratos (främst vid inflammation).
Eksem.
Basalcellscancer.
Amelanotiskt melanom.
Vårta.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingsval och fortsatt uppföljning beror bland annat på lokalisation och tumörstadium. Alla patienter med skivepitelcancer i huden bör dock få solråd och information om att fortsatt UV-exponering riskerar att ge fler och kanske svårare cellskador i huden.

En patient med immunsuppression, genetiskt förhöjd risk eller med ett stort antal förändringar behandlas och kontrolleras inom specialiserad vård oavsett tumörstadium.

Om PAD visar radikalt exciderad tumör i stadium T1–T2a enligt Brigham and Women’s Hospital (BWH) klassifikationssystem behövs ingen ytterligare utredning eller behandling. Information med solråd och egenkontroller räcker.

Tumörstadium T1–T2a enligt BHW innebär ingen eller högst en högriskfaktor: