Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Huvud- och halscancer
Huvud- och halscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remissinnehåll vid SVF
- Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
- Allmäntillstånd och samsjuklighet
- Tidigare sjukdomar och behandlingar
- Läkemedel samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke.
Det standardiserade vårdförloppet gäller för patienter ≥ 18 år.
Huvud- och halscancer förekommer även hos barn och tonåringar, vanligast i spottkörtel och nasofarynx, men handläggs då utanför SVF.
Om hälsotillståndet
Huvud- och halscancer är ett samlingsbegrepp för tumörer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa och bihålor, spottkörtlar samt lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör.
Förekomst
Varje år diagnostiseras cirka 1600 patienter med huvud- och halscancer. Cirka 90 procent av patienterna får kurativt inriktad behandling.
Riskfaktorer
- Tobak
- Alkohol
- Alkohol och rökning i kombination
- Dålig munhälsa
- Högrisk-HPV (humant papillomvirus)
- Andra riskfaktorer (damm från ädelträd, joniserande strålning)
- Premaligna förändringar (leukoplaki, erytroplaki)
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
Nedanstående symtom hos vuxna individer ska föranleda misstanke, om inte anamnes eller status ger en annan förklaring, till exempel pågående infektion:
- förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen utan infektion eller annan förklaring
- synlig eller palpabel tumör i näsa, munhåla eller svalg
- sår i munhåla, på tunga eller läppar som inte läker (> 3 veckor)
- knuta i spottkörtel
- heshet sedan mer än 3 veckor utan förbättring eller annan förklaring
- sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
- ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
- återkommande blodig sekretion från näsan utan infektion eller annan förklaring
- ensidiga obehag eller smärta i halsen utan infektion eller annan förklaring
- ensidig serös mediaotit (otosalpingit) utan infektion eller annan förklaring.
Symtom hos barn och unga
- Knöl i spottkörtel hos barn under 10 år.
- Ensidig serös mediaotit hos tonåringar utan kronisk öronsjukdom.
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
Status
- Allmäntillstånd
- Öron-näsa-hals-status inklusive palpation av perifera lymfkörtelstationer inom huvud- och halsregionen
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för fortsatt utredning inom ramen för SVF, om inte anamnes och status ger misstanke om annan diagnos.
Vid osäkerhet ska ÖNH-kliniken kontaktas för konsultation.
I detta vårdförlopp kan inte välgrundad misstanke fastställas i primärvården.
Fortsatt handläggning
Symtom hos barn och unga bör utredas inom specialiserad vård (inte inom ramen för SVF).
Nytillkommen knuta i sköldkörteln tillhör inte SVF huvud-halscancer, utan SVF sköldkörtelcancer.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.