Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Gallblåse- och gallvägscancer
Gallblåse- och gallvägscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remiss för utredning vid välgrundad misstanke
Innan remiss för standardiserat vårdförlopp (SVF) skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.
Remissen ska innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.
Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar, för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp
Vid misstanke om malignitet hos barn under 18 år, kontakta omgående närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning (utanför SVF).
Patienter som behandlats för gallblåsecancer och perihilär gallgångscancer och får återfall under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Intrahepatisk och perihilär gallgångscancer står tillsammans med gallblåsecancer för 6 promille av alla nya cancerfall i Sverige. Cancer i gallblåsa är vanligare än i gallgång. 95 % är personer > 50 år.
Orsaker
Gallgångscancer är en heterogen cancer. Gallblåsecancer har en stark association med gallsten.
Prognos
En av fem som insjuknar planeras för potentiellt botande behandling i Sverige. 5-årsöverlevnaden är bättre för gallblåsecancer än för gallgångscancer. Återfall är vanligt.
Riskfaktorer
Gallgångscancer
- Levercirros
- Skleroserande kolangit och hepatit C i västländer
- Leverbandmask och hepatit B i Asien
Gallblåsecancer
- Gallsten
- Kronisk inflammation och bakterienärvaro
- Familjär riskökning (ärftlighet och/eller miljö)
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
- Gulsot eller gallstas
- Palpabel knöl i övre delen av buken
Andra symtom
Symtomen vid gallblåse- och gallvägscancer är ofta vaga och ospecifika, som:
- illamående, matleda eller viktnedgång
- buksmärta.
Anamnes
-
Aktuella symtom
-
Riskfaktorer
Status
-
Allmäntillstånd
-
Inspektion av hud och sklera – gulsot
-
Bukstatus – ibland palperas utspänd gallblåsa
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Misstanke ska föranleda:
- anamnes och status
- laboratorieprover
- remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.
Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Svar ska hanteras skyndsamt.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:
- bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för malignitet i gallblåsa eller perihilär gallgång, (oavsett bilddiagnostisk metod)
- gallstas ej kopplad till gallstens-, pankreas- eller leversjukdom.
Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Provtagningar
Laboratorieprover
Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.
Undersökningar
Akut undersökning
Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.
Bilddiagnostik
Bilddiagnostik (DT eller MR buk) bör göras vid:
- palpabel knöl i övre delen av buken
- kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.