Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Gallblåse- och gallvägscancer
Gallblåse- och gallvägscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remissinnehåll vid SVF
- Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
- Allmäntillstånd och samsjuklighet
- Tidigare sjukdomar och behandlingar
- Läkemedel samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Detta vårdförlopp gäller för gallblåsecancer och perihilär gallgångscancer. Vid misstanke om malignitet hos barn under 18 år, kontakta omgående närmaste barnklinik för skyndsam vidare utredning (utanför SVF).
Om hälsotillståndet
Förekomst
Intrahepatisk och perihilär gallgångscancer står tillsammans med gallblåsecancer för 6 promille av alla nya cancerfall i Sverige. Cancer i gallblåsa är vanligare än i gallgång. 95 % är personer > 50 år.
Orsaker
Gallgångscancer är en heterogen cancer. Gallblåsecancer har en stark association med gallsten.
Prognos
En av fem som insjuknar planeras för potentiellt botande behandling i Sverige. 5-årsöverlevnaden är bättre för gallblåsecancer än för gallgångscancer. Återfall är vanligt.
Riskfaktorer
Gallgångscancer
- Levercirros
- Skleroserande kolangit och hepatit C i västländer
- Leverbandmask och hepatit B i Asien
Gallblåsecancer
- Gallsten
- Kronisk inflammation och bakterienärvaro
- Familjär riskökning (ärftlighet och/eller miljö)
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
- Gulsot eller gallstas
- Palpabel knöl i övre delen av buken
Andra symtom
Symtomen vid gallblåse- och gallvägscancer är ofta vaga och ospecifika, som:
- illamående, matleda eller viktnedgång
- buksmärta.
Anamnes
-
Aktuella symtom
-
Riskfaktorer
Status
-
Allmäntillstånd
-
Inspektion av hud och sklera – gulsot
-
Bukstatus – ibland palperas utspänd gallblåsa
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Misstanke ska föranleda:
- anamnes och status
- laboratorieprover
- remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.
Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Svar ska hanteras skyndsamt.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:
- bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för malignitet i gallblåsa eller perihilär gallgång, (oavsett bilddiagnostisk metod)
- gallstas ej kopplad till gallstens-, pankreas- eller leversjukdom.
Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Provtagningar
Laboratorieprover
Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.
Undersökningar
Akut undersökning
Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.
Bilddiagnostik
Bilddiagnostik (DT eller MR buk) bör göras vid:
- palpabel knöl i övre delen av buken
- kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.