Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Viruskrupp hos barn
Viruskrupp hos barn
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Akut omhändertagande
Barn- och ungdomsmedicinsk akutmottagning
Fortsatt omhändertagande vid behov
Remissrutiner
Remissindikation barn – och ungdomsmedicinsk akutmottagning
- Inspiratorisk stridor i vila (som inte ger med sig på initial behandling)
- Saturation under 92%
- Tecken till att orken börjar tryta – via ambulans
Om hälsotillståndet
Förekomst
Viruskrupp är vanligast under höst och vinter. Det förekommer oftast hos barn i åldern tre månader till tre år, men kan förekomma i högre åldrar.
Orsaker
Viruskrupp eller krupp (tidigare pseudokrupp eller falsk krupp), orsakas av en svullnad av slemhinnor i larynx och trakea i samband med virusinfektion. Vanliga agens är parainfluensa-, influensa- eller RS-virus. Viruskrupp ska skiljas från difterisk krupp.
Utredning
Symtom
Symtom som kan förekomma är
- skällande hosta och heshet, ofta debut efter några timmars sömn
- andnöd
- ibland förkylningssymtom med snuva, hosta och halsont några dagar före debut.
Anamnes
Ta anamnes avseende
- aktuella symtom, debut och duration
- pågående infektion eller feber
- andra sjukdomar, exempelvis astma eller allergi
- läkemedel
- vaccinationsstatus.
Status
Ta status enligt följande:
- allmäntillstånd
- lungor – andningsfrekvens, inspiratorisk stridor, indragningar
- hjärta – frekvens
- temp, saturation.
Tecken på allvarlig infektion
Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:
Handläggning vid utredning
Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Viruskrupp kan delas in i olika svårighetsgrad som styr handläggningen:
- svår – inspiratorisk stridor i vila (sternum), slött eller mycket oroligt barn
- måttlig – inspiratorisk stridor vid ansträngning (subkostalt/jugulärt)
- lindrig – ingen stridor, inga eller endast lindriga indragningar.
Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid:
- svår viruskrupp
- tecken på allvarlig infektion hos barn – vid medelhög eller hög risk
- upprepad saturation ≤ 92 %.
Samtidiga ronki och nedsatt saturation kan tala för samtidig obstruktiv bronkit eller astma. Detta bör prioriteras i handläggningen, se separat rekommendation om akut astma hos barn.
Differentialdiagnoser
Här följer exempel på differentialdiagnoser:
- obstruktiv bronkit eller astma.
- epiglottit
- främmande kropp
- bakteriell laryngotrakeit
- retrofaryngeal abscess
- difterisk krupp (mycket ovanligt)
- allergisk reaktion med ödem.
Behandling
Inhalation i nebulisator. Sker utifrån Hälsocentralens utrustning och rutin för dosering av Adrenalinlösning
Steroider ges i samråd med barnbakjour i svårare fall.
Handläggning vid behandling
- Vid svår viruskrupp – ge akutbehandling och överväg att tillkalla ambulans.
- Vid måttlig viruskrupp – ge akutbehandling.
- Vid lindrig viruskrupp – överväg en dos steroid för att förebygga symtom kommande natt.
- Vid samtidig akut obstruktivitet – se separat rekommendation om akut astma hos barn då denna behandling ska prioriteras.
Akutbehandling
- Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
- Lugna barnet och håll det upprätt.
- Avvakta behandlingsresultat och bedöm om barnet behöver skickas till akutmottagning.
Syrgas
Vid saturation ≤ 92 % – ge syrgas 2 liter/min på näsgrimma eller 5 liter/min på mask.
Adrenalin
Vid besvärlig stridor eller hosta där omedelbar effekt önskas – ge adrenalin som inhalation i nebulisator. Upprepa efter 20–30 minuter första timmen vid behov. Kontrollera puls regelbundet.
Steroider
Vid behov av mer långvarig effekt – ge en engångsdos steroid, peroralt eller som inhalation (max 3 gånger per år).
Behandling i hemmet
Om symtomen förbättras kan barnet åka hem. Ge råd om att lugna barnet och hålla det upprätt vid nya symtom i hemmet. Sval luft hjälper ofta.