Den här artikeln hämtas in från 1177 för vårdpersonal. Läs artikeln på 1177
Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Tillväxtrubbningar hos barn
Tillväxtrubbningar hos barn
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Regionalt tillägg
Primärvård, BHV och skolhälsovård
- Primär bedömning av tillväxt och pubertet
Barn- och ungdomsmottagning
- Vidare utredning av tillväxt- och pubertetsrubbningar
Barn- och ungdomspsykiatri
- Tillväxtrubbning där ätstörning eller ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder) misstänks vara primär orsak.
Remissrutiner
Regionalt tillägg
Remissindikation barn- och ungdomsmottagning:
Vid låg eller minskande position på tillväxtkurvan
- Barn med avvikelse enligt gränsvärde för BHV enligt ovan utan annan uppenbar förklaring
- Kontinuerlig isolerad viktnedgång som inte är planerad
- Misstänkt bakomliggande sjukdom eller syndrom
- Utebliven pubertet –vid 13 års ålder hos flickor och 14 års ålder hos pojkar.
- Avstannad pubertet samt icke tillfredställande pubertetstillväxt
Vid ökande position på tillväxtkurvan
- Ökande längdtillväxt utan motsvarande viktspurt efter 1 års ålder
- Längd 180 cm (pojkar) eller 165 cm (flickor) innan puberteten startat
- Långvuxenhet som är atypisk för familjen eller befarad extrem slutlängd
- Tidig pubertetsstart –flickor före 8 års ålder, pojkar före 9 års ålder
- Ökande vikt med samtidigt avtagande längdtillväxt
Huvudomfång
- Vid huvudomfång-2SD eller minskande huvudomfång
- Vid ökande huvudomfång, mät en gång per vecka. Remittera vid tydlig acceleration.
- Gör bedömning i relation till föräldrarnas huvudomfång om möjligt. Bedöm fontaneller, suturer och allmäntillstånd.
Remissinnehåll
- Anamnes inkl hereditet
- Somatiskt grundstatus inkl resultat av provtagning
- Tannerstadium, testikelvolym och föräldralängd ska registreras i tillväxtkurvan.
- Tillväxtkurva från skolhälsovård.
Remissindikation barn- och ungdomspsykiatri
- Vid tydlig misstanke på ätstörning eller ARFID som orsak till tillväxtavvikelse.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation ger vägledning i bedömning och utredning av avvikelser i längd och vikt på tillväxtkurvan hos barn. Vid obesitas hos barn hänvisas till separat rekommendation.
Om hälsotillståndet
Gränsvärden för barnhälsovård
Vid följande avvikelser i tillväxttempo eller position på tillväxtkurvan bör BHV-sjuksköterska konsultera läkare:
- barn < 1 år som avviker > 1 SDS (standard deviation score) på 3 månader
- barn 1–2 år som avviker > 1 SDS på 6 månader
- barn > 2 år som avviker > 1 SDS/år
- barn som växer med en längdposition under -2,0 SDS
- barn som växer med en längdposition > 1,5 SDS över eller under medelföräldralängd.
Definition
Normal tillväxt
- Neonatal viktnedgång – en minskning på i medeltal 6 % (max 8 %) är normalt de första dagarna, de flesta är ikapp efter 14 dagar.
- Tidig tillväxtpuckel – normalt sker en viktspurt de första 3–4 levnadsmånaderna, ofta med en viss avplaning under det andra halvåret (förekommer lika ofta hos icke-ammande).
- Vid 2 års ålder har de flesta barn hittat sin kanal på tillväxtkurvan, som de sedan följer.
- Den svenska tillväxtkurvan skiljer sig något från WHO:s, som används som standard i många länder.
Medelföräldralängd
Om föräldralängder läggs till i tillväxtkurvan räknas medelföräldralängden ut automatiskt. Den kan annars räknas ut enligt följande:
- pojkar – (mammas + pappas längd i cm + 13 cm)/2
- flickor – (mammas + pappas längd i cm – 13 cm)/2.
Normal pubertet
- Pojkar – pubertetsstart vid 9–14 års ålder vid testikelvolym ≥ 4 ml (Tanner G2).
- Flickor – pubertetsstart vid 8–13 års ålder med bröstutveckling (Tanner B2), medelålder för menarche är 13 år.
Orsaker
Kortvuxenhet
Exempel på orsaker till att barn följer sin tillväxtkurva men är kortvuxna:
- familjär kortvuxenhet – vanligaste orsaken
- svår sjukdom tidigt i livet
- prematuritet
- syndrom – Turners, Noonans eller Downs syndrom
- skelettdysplasi – ger avvikande kroppsproportioner (korta ben och armar i förhållande till bålen).
Minskad tillväxthastighet
Exempel på orsaker till att barn tappar i position i längd eller vikt efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:
- kost – otillräckligt födointag, vegankost, selektivt ätande, ideologiska skäl, ätstörning eller rädsla för allergier
- extrem fysisk aktivitet
- sjukdom – celiaki, IBD, hjärtsjukdom, njursvikt, leversjukdomar, cystisk fibros, upprepade infektioner, grav D-vitaminbrist
- hormonbrist – hypotyreos, brist på tillväxthormon eller könshormon
- hormonöverskott – kortisonbehandling, Cushings syndrom (sällsynt)
- försenad pubertet – ingen egentlig minskning, barnet växer vidare på den prepubertala kurvan
- psykosociala faktorer – viktigt att beakta exempelvis bristande anknytning, missbruk eller psykisk ohälsa hos förälder, vårdnadstvister, våld och övergrepp, omsorgssvikt.
Tillväxtökning
Exempel på orsaker till att barn ligger högt eller ökar i position efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:
- övervikt (ISO-BMI 25–29) eller obesitas (ISO-BMI ≥ 30) – ger samtidig längdtillväxt
- familjär långvuxenhet
- tidig pubertet – tillväxtspurten kommer tidigare.
- hypertyreos
- syndrom – exempelvis Klinefelters eller Marfans
- hypofys- eller binjurebarkstumör – kan ge gigantism (extremt sällsynt).
Utredning
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- symtom på bakomliggande sjukdom – bukbesvär, huvudvärk, återkommande infektioner
- andra sjukdomar
- kostanamnes – amning, ersättning, välling, frukost, skolmat, speciell diet
- fysisk aktivitet – träning, stillasittande
- psykosocial problematik
- pubertet – tidig, sen eller avstannad, förälders och syskons pubertetsstart och tillväxttempo
- hereditet – lång- eller kortvuxenhet
- metabol sjukdom – som hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)
- läkemedelsbehandling
- graviditet och förlossning.
Status
Ta status enligt följande:
- vikt och längd, beräkning av iso-BMI
- dysmorfa drag, onormala kroppsproportioner
- pubertetsbedömning (använd Tannerskalan)
- mun och svalg
- allmänt status – hjärta, lungor, buk.
Handläggning vid utredning
Bedömning av tillväxtkurva
- Bedöm barnets tillväxt i förhållande till ålder, medelföräldralängd och pubertetsutveckling.
- Jämför längd- och viktkurva och bedöm vilken avvikelse som kom först.
- Bedöm om barnet följer sin egen längd- och viktkurva.
Tolkning av tillväxtavvikelser
- Vid oregelbundna perioder med viktstagnation eller vikttapp – misstänk psykosocial problematik, omsorgssvikt eller ätstörning.
- Vid snabba oväntade avvikelser – uteslut felregistrering eller felmätning.
- Vid bröstutveckling sedan 1 år utan tillväxtspurt – misstänkt avvikelse.
Provtagningar
Regionalt tillägg
Laboratorieprover
- Blodstatus, elkrea, u-sticka.
- Överväg TSH, transglutaminasantikroppar
Överväg prover för att hitta eventuell bakomliggande orsak, exempelvis:
- TSH, transglutaminasantikroppar och urinsticka
- ytterligare prover utifrån anamnes och status.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling ges utifrån diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Kompletterande underlag
Om innehållet
Nationellt innehåll